Fem stora utmaningar väntar oss framöver

SBU:s chef Måns Rosén ser att fem stora utmaningar väntar för myndigheten och vården. Här beskriver han hur de kan tacklas.

1. Fler lever längre och kräver mer vård

Eftersom risken att drabbas av sjukdom ökar med stigande ålder så blir medborgarnas vårdbehov större i takt med att medellivslängden ökar. Hälso- och sjukvårdens framgångar när det gäller att få människor att överleva svåra sjukdomar innebär att vårdbehoven växer. De som överlever sin hjärtsjukdom, sin stroke, sin diabetes och sin cancer har behov av vård under sin fortsatta levnad.

Samtidigt ökar även möjligheterna att upptäcka och behandla sjukdomar och hälsoproblem. Möjligheterna att diagnostisera sjukdomar ökar ofta snabbare än möjligheterna att behandla sjukdomen, men leder till fortsatta undersökningar. Växande vårdbehov och större möjligheter att behandla ställer frågan om prioriteringar och vad som ska ingå i det offentliga åtagandet på sin spets. Beslutsunderlaget måste då baseras på vetenskapliga utvärderingar av vårdens metoder och systematiska kunskapsöversikter.

Internationellt förs allt oftare diskussion om disinvestments, det vill säga hur metoder som är ineffektiva, som gör mer skada än nytta eller som inte är kostnadseffektiva, ska utrangeras.

2. Patienterna har högre förväntningar

Patienterna kommer att ställa allt större krav på delaktighet, något som kan leda till bättre vårdresultat. En generellt hög­re utbildningsnivå i befolkningen och den explosionsartade tillgången på information via internet kan bidra till att val av behandlingsmetoder kan ske på mer lika villkor och i samförstånd mellan vårdpersonal och patienter eller anhöriga.

Samtidigt finns det mängder av missvisande och felaktig medicinsk information på internet.

För att det delade beslutsfattandet ska fungera måste informationen vara kvalitetssäkrad, och för det krävs lättlästa systematiska kunskaps-översikter som tillhandahålls av en tillförlitlig, producent­oberoende källa.

3. Kraven på tillgång till evidens ökar

När SBU startade sin verksamhet 1987 fanns det bara någon enstaka organisation som sysslade med vetenskaplig utvärdering av vårdens metoder, Health Technology Assessment (HTA). I dag finns det över 70 organisationer runt om i världen och allt fler etableras. Många länder i Asien och Sydamerika bygger upp kompetens på området. Storbritannien har under flera år satsat stora resurser på systematiska kunskaps­översikter och efterföljande riktlinjer. I USA har president Obama aviserat en jättesatsning med mer än 1 miljard dollar på området comparative effectiveness vilket inbegriper systematiska kunskapsöversikter och fler kliniska studier på områden som är ekonomiskt mindre intressanta för industrin, men viktiga för mångas hälsa.

Vikten av att det är fristående och oberoende organisationer som genomför de systematiska utvärderingarna påpekas i allt fler sammanhang och baseras på erfarenheter av att resultaten påverkas om olika typer av egenintressen är inblandade. Det ska inte heller kunna finnas grund för att misstänka att det medicinska eller hälso­ekonomiska kunskapsunder­laget har modifierats eller snedvridits på grund av bristande resurstillgång. Evidensen ska inte kunna tänjas eller krympas för att motivera en viss praxis eller ett visst beslut. Trovärdigheten är A och O.

4. Nya metoder måste utvärderas snabbare

Industrin vill att deras produkter ska komma ut på marknaden så snabbt som möjligt. Om produkterna har effekt och är säkra så ligger det också i patienternas och allmänhetens intresse att de introduceras snabbt. Det ligger också i patienternas och allmänhetens intresse att vården lika snabbt slutar att använda metoder som inte har effekt, som gör mer skada än nytta eller som innebär dålig hushållning med vårdens resurser. Patienterna utsätts då inte för onödigt lidande, och samtidigt frigörs resurser som kan användas där de gör nytta. Konsekvenserna av detta är att man måste eftersträva att snabbt få systematiska kunskapsöversikter av hög kvalitet som uppdateras i takt med att ny kunskap tillkommer.

SBU har påbörjat ett arbete med att se över utvärderingsprocessen och hur denna kan påskyndas med bibehållen kvalitet. Ett sätt att öka takten på arbetet är att utnyttja and­ra länders HTA-arbete. SBU har därför lanserat en ny rapportserie som är kommentarer till utländska utvärderingar. Dessutom erbjuder SBU:s upplysningstjänst för beslutsfattare i vården snabba utredningar som anpassas till frågeställarnas behov. Detta har ökat flexibiliteten och möjligheterna att fortare ge underlag till beslutsfattare när de behöver informationen.

5. Tillämpningen av evidens blir mer lokal

För att ny evidens ska få genomslag krävs ofta ett lokalt förankrings- och förändringsarbete där personalen medverkar aktivt. Det går inte att bara peka med hela handen om man ska påverka kunniga, välutbildade personer i hälso- och sjukvården. Dessa måste själva vara övertygade för att ändra sin praxis. Vårdpersonalen måste alltså engageras i processen. Personalen vill dessutom ha kvalitetssäkrade kunskapsunderlag som är lätt tillgängliga vid rätt tillfälle. Att få ett bra beslutsstöd i det ögonblick som man behöver informationen är alltså viktigt. Det här är bara några av erfarenheterna som bör vara centrala utgångspunkter för SBU:s arbete med att stödja hälso- och sjukvården.

I exempelvis Örebro läns landsting är man nu beredd att ta beslut om att verksamhetscheferna ska ha ett särskilt ansvar för att implementera SBU-projektens resultat i sin linjeorganisation. Detta är ett intressant sätt att tydlig­göra verksamhetens ansvar för att vården ska vara evidensbaserad. Det vore bra om alla and­ra landsting tog motsvarande beslut.