Framtida forskning om arbetsmiljö och hjärt-kärlsjukdom

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som identifierades i rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteraturöversikt (2015).

SBU har undersökt samband mellan kemisk exponering i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom i en separat rapport med titeln Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – Exponering för kemiska ämnen: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2017). Forskningsbehov som identifierades i den rapporten redovisas på temasidan om exponering för kemiska ämnen i arbetet och hälsotillstånd.

Exponeringar i arbetsmiljön

I den systematiska översikten undersöktes exponeringen med utgångspunkt i ett antal faktorer: fysisk ansträngning, sociala och organisatoriska faktorer, buller, vibrationer, övriga fysikaliska faktorer samt smitta. SBU har inte gjort några antaganden om vilka typer av exponering som skulle kunna ha ett samband med hjärt-kärlsjukdom utan de litteraturs­ökningar som gjorts har varit breda och förut­sättnings­lösa. Läs mer i Kapitel 2 i rapporten.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteratur­översikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet ett antal forskningsbehov:

  • Det är oklart hur lång exponering av ett visst slag som krävs innan hjärt-kärlsjukdom visar sig. Framtida studier bör ha längre uppföljnings­tider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall, för att man bättre ska kunna ta tillvara eventuella förändringar under studieperioden.
  • Framtida studier bör ha en stor population med god kontrast (stor spridning) mellan individer i de exponeringar man vill studera, inklusive en representation av både ”mycket låga” och ”mycket höga” exponeringar.
  • Dessutom bör framtida studie­populationer ha en samman­sättning som gör det möjligt att undersöka individer med olika förut­sättningar.
    Exempel: Äldre arbetskraft – som i allt högre grad efterfrågas på dagens arbetsmarknad – skulle kunna utgöra en särskild riskgrupp när det gäller att utveckla besvär i ansträngande arbete. Ytterligare ett exempel är personer med lägre fysisk kapacitet (oavsett ålder) som kan ha svårare att klara vissa moment i arbetslivet, till exempel ett arbete som kräver hög hjärtfrekvens under lång tid.
  • Framtida forskning bör i större utsträckning använda utfallsmått som även fångar fall som inte har dödlig utgång.
  • Det finns en generell diskussion bland epidemiologer som går ut på att samverkans­mekanismer kan ha betydligt större betydelse än vad man insett tidigare och att en betydande del av de effekter man ser av enskilda riskfaktorer i själva verket beror på samverkan med i många fall en eller flera okända (eller i många fall kända) riskfaktorer. Samverkans­frågorna representerar därför generellt ett betydande framtida forsknings­behov då det gäller orsaker i arbetslivet till hjärt-kärlsjukdom.
  • Betydelsen av yrkesmässig exponering för förlopp och prognos vid redan existerande hjärt-kärlsjukdom bör undersökas i framtida forskning.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Vetenskapliga kunskapsluckor i SBU:s databas

SBU har en databas där vi samlar vetenskapliga kunskapsluckor inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktions­tillstånd och funktions­hinder samt arbetsmiljö. Med hjälp av databasen samverkar vi bland annat med forsknings­finansiärer. Kunskaps­luckorna nedan återfinns i SBU:s databas och gäller samband mellan olika exponeringar i arbetsmiljön och hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer. De är hämtade från SBU-rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom.

Följ länkarna nedan för att få mer information om vilken population och vilka utfall respektive kunskapslucka gäller för.

Sociala och organisatoriska faktorer

Fysisk ansträngning

Buller, strålning och vibration

Kemiska och biologiska faktorer

Bekämpningsmedel

Metaller

Övriga kemiska ämnen

Sidan uppdaterad