Framtida forskning om exponering för kemiska ämnen i arbetet och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för artrosbesvär: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2016) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av exponering för kemiska ämnen i arbetet för artrosbesvär hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Eftersom tobaksrökning i några studier varit associerad med en minskad risk för artros kan man tänka sig att också andra kemiska ämnen kan ha betydelse, men sådana studier har inte identifierats.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom – Exponering för kemiska ämnen: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska, sociala och etiska aspekter (2017) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av exponering för kemiska ämnen i arbetet för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

  • Studier med längre uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall behövs.
  • Exponerings­mätningar där forskarna tillämpar metoder och analyser som beaktar de tre dimensionerna intensitet, frekvens och duration. Även en eventuellt avtagande effekt efter det att exponeringen har upphört bör beaktas.
  • Studier som undersöker samband mellan dos och respons, såväl vad gäller intensitet som kumulation i exponeringen.
  • Studier som undersöker betydelsen av den så kallade healthy worker survivor-effekten, som innebär att sjuka successivt slutar sitt arbete, vilket resulterar i att de personer som är ovanligt friska förblir anställda och att risken med yrkesrelaterad exponering därmed kan underskattas
  • Studier som undersöker interaktioner, både mellan kemiska exponeringar och mellan kemiska och icke-kemiska exponeringar i arbetsmiljön. Även interaktion med levnadsvanor behöver studeras ytterligare.
    Exempel: I den internationella toxikologiforskningen har man börjat uppmärksamma att ”icke-kemiska stressorer” såsom skiftarbete, buller och långvarig stress (såsom spänt arbete) kan öka känsligheten för kemisk exponering.
  • Tekniken för att utarbeta jobb–exponerings­­matriser behöver utvecklas ytterligare.
  • Även om vissa yrkes­grupper har studerats mycket, har forskarna inte alltid analyserat resultaten uppdelat på kön eller inkluderat tillräckligt många kvinnor. Därför behövs mer forskning om kvinnor som exponeras för kemikalier i sin arbetsmiljö.
  • Studier som undersöker hur sårbarheten för hjärt-kärlsjukdom påverkas av att återgå i arbete där det förekommer kemisk exponering efter en episod av hjärt-kärlsjukdom.
  • Studier som undersöker sårbarhet för hjärt-kärlsjukdom vid kemisk exponering för människor i högre ålder.
  • Studier som beaktar att nya populationer i Sverige kan ha varit utsatta för annorlunda – och omfattande – kemisk exponering.
  • Kunskapen behöver även ökas om genetiska sub-populationer, som kan ha olika känslighet för kemisk exponering.
  • En svaghet i befintlig forsknings­infrastruktur är att underlaget för att klassificera exponeringen för en given yrkestitel ofta är bristfälligt. Två steg i detta skulle behöva förbättras; dels att mätningar av kemisk exponering i yrkeslivet lagras på ett sådant sätt att det medger framtida forskning, dels att systematiska exponerings­mätningar görs inom olika branscher och företag. Dessa båda steg är även viktiga för konstruktionen av tillförlitliga jobb–exponeringsmatriser.
  • Det sker en snabb utveckling av kunskaperna inom grund­läggande mekanismer när det gäller immunologi och endokrinologi. Den immunologiska forskningen är till exempel relativt ny inom hjärt-kärlområdet och vi menar att den bör utvecklas ytterligare. Detta kan komma att förändra vår syn på den här typen av samband.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Forskning som förändrar kunskapsläget kan ha tillkommit efter publiceringen av ovanstående rapporter.

Vetenskapliga kunskapsluckor i SBU:s databas

SBU har en databas där vi samlar veten­­skap­liga kunskaps­­luckor inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, social­­tjänst, funktions­­­tillstånd och funktions­­­hinder samt arbets­miljö. Med hjälp av databasen samverkar vi bland annat med forsknings­finansiärer. Kunskaps­luckorna nedan återfinns i SBU:s databas och gäller samband mellan exponering för kemiska ämnen i arbetet och hälso­tillstånd hos vuxna personer. De är hämtade från SBU-rapporterna Arbets­miljöns betydelse för sömn­störningar, Arbets­miljöns betydelse för symtom på depression och utmattnings­­syndrom samt Arbets­miljöns betydelse för hjärt-kärl­sjukdom – Exponering för kemiska ämnen

Följ länkarna nedan för att få mer information om vilken population och vilka utfall respektive kunskapslucka gäller för.

Bekämpningsmedel

Lösningsmedel

Metaller

Övriga kemiska ämnen

Sidan uppdaterad