Den psykosociala arbetsmiljön spelar roll för sömnen

Det finns vetenskapliga belägg för att sömnstörningar är mindre vanligt bland personer som har en rättvis och stödjande arbetsmiljö. Personer som har möjlighet att kontrollera sitt arbete sover också bättre.

Vilka sömnsvårigheter har SBU studerat?

SBU har granskat sömnstörningar. I den kategorin ingår både sådana störningar som har diagnostiserats av läkare eller annan sakkunnig och sömnproblem som människor själva beskriver. Den vanligaste sömnstörningen är så kallad insomni. Detta problem innebär att man har svårt att somna, att sova hela natten eller att den sömn som man får inte ger tillräcklig vila.

Vilka problem kan störd sömn leda till?

Sömn är en mycket viktig fysiologisk funktion. De flesta vuxna behöver sova mellan sex och nio timmar per dygn. Störd sömn är kopplad till sänkt livskvalitet, och det finns även samband med sjukdom, exempelvis högt blodtryck, hjärt-kärlsjukdom, metabolt syndrom, infektioner eller depression.

Vad i den psykiska arbetsmiljön är förknippat med sömnstörningar?

Faktorer som hänger ihop med störd sömn är alltför höga krav i arbetet, psykiskt ansträngande arbeten och mobbing på arbetsplatsen. Problem med sömnen är också vanligare bland personer som har ett arbete där belöningen (som kan vara lön eller uppskattning för utfört arbete) inte upplevs stå i proportion till ansträngningen.

Hur hänger detta ihop med sömnen?

Det är lätt att föreställa sig. En negativ psykosocial miljö kan leda till att tankar på arbetet fortsätter att mala när man går och lägger sig. Obehagliga tankar och känslor gör det svårt att slappna av, somna och sova ostört hela natten. Omvänt kan en god psykosocial miljö främja ro och avkoppling och underlätta ostörd sömn. Forskningen visar att sömnen är bättre bland personer som har gott stöd i arbetsmiljön, möjlighet till kontroll över sitt arbete och som känner att de behandlas rättvist.

Vilken roll spelar arbetstiderna för sömnen?

Arbetstider som förskjuter individens naturliga dygnsrytm påverkar männi­skans biologiska system. Det blir särskilt tydligt när arbetstiderna ständigt ändras eller är förlagda till tider då kroppen är inställd på vila. Det är vetenskapligt belagt att personer som arbetar skift har mer sömnstörningar, och att de som slutar med skiftarbete får minskade problem med sömnen. Andra frågor om kopplingen mellan arbetstid och störd sömn har SBU inte kunnat besvara.

Har den fysiska arbetsmiljön betydelse?

Den forskning som gäller samband mellan arbetsmiljö och sömnstörning har främst undersökt organisatoriska och psykosociala faktorer i arbetet. Det finns också studier som gäller fysisk belastning, men här man inte funnit några säkra kopplingar. Detsamma gäller buller (alltså oönskade och ofta höga ljud) och vibrationer. För strålning och temperatur, samt smitta, kunde inga analyser göras, eftersom relevanta studier saknades.

Det är väl inte bara arbetsmiljön som påverkar sömnen?

Nej, givetvis inte. Men i den här rapporten granskade SBU enbart hur sådant som sker på arbetstid påverkar sömnen. Syftet var inte att dra slutsatser om privatlivets betydelse eller hur kombination av hemsituation och arbetsförhållanden kan samverka.

Har en arbetstagares kön betydelse för kopplingen arbetsmiljö–sömnproblem?

Både kvinnor och män ingår i de studier som har granskats, men studierna presenterar sällan resultaten ur ett könsperspektiv. Det innebär att det kan finnas skillnader, men dessa är ännu okända.

Hur har SBU granskat forskningen?

Projektet gick igenom den samlade internationella vetenskapliga litteraturen inom området, nästan 8 000 sammanfattningar av forskningsrapporter. För att en studie skulle gå vidare i granskningen krävdes att den undersökte arbetsmiljöns betydelse för sömnstörning. Dock ingick inte det motsatta perspektivet (hur arbetet påverkas av att man sovit dåligt). Det krävdes också att frågeställningen var relevant för svenska förhållanden, att studien var inriktad på personer i arbete och att minst 30 personer ingick i den exponerade gruppen. När dessa krav hade uppfyllts och kvaliteten dess­utom bedömts noggrant kvarstod tre studier av hög kvalitet och 21 studier av medelhög kvalitet.

Reagerar alla individer lika?

Nej, det finns förstås individuella variationer. Rapporten pekar på samband som forskningen har påvisat för grupper av människor som har likartade arbetsförhållanden. Forskningsresultat på gruppnivå kan ge viktiga ledtrådar för en enskild individ, men sådan kunskap kan aldrig ersätta en individuell bedömning.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I många studier har sömnstörningar rapporterats in av dem som undersöks, något som gör att beskrivningen av sömnproblemen är subjektiv. Det finns behov av mer forskning där både faktorer i arbetsmiljön och själva sömnstörningen mäts med mer precisa metoder. Studierna bör också pågå under långa tidsperioder och omfatta ett stort antal arbetstagare. Dessutom behövs studier som undersöker skillnader och likheter mellan könen, när det gäller samband mellan arbetsmiljö och sömn.


ARBETSMILJÖ OCH SÖMNSTÖRNINGAR: SBU:S SLUTSATSER I KORTHET

  • Personer som har gott stöd i arbetsmiljön, möjlighet till kontroll över sitt arbete och som behandlas rättvist sover bättre.
  • Personer som har höga arbetskrav, psykiskt ansträngande arbeten eller utsätts för mobbning på arbetsplatsen har mer sömnstörningar än andra.
  • De som i arbetet har situationen att belöningen (exempelvis lön eller uppskattning från andra) inte står i proportion till ansträngningen har mer sömnstörningar.
  • De som arbetar skift har mer sömnstörningar.
  • Det saknas underlag för att påvisa skillnader mellan kvinnor och män vad gäller arbetsmiljön och sömnstörningar.

Till rapporten "Arbetsmiljöns betydelse för sömnstörningar"