Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre efter stroke

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

Slutsatser

Följande gäller vid tidig koordinerad utskrivning och fortsatt rehabilitering i hemmiljö för äldre patienter med milda till måttliga funktionshinder efter stroke:

  • När det interdisciplinära teamet även ansvarar för den fortsatta rehabiliteringen i hemmiljön leder detta till att färre avlider eller måste ha hjälp med vardagliga behov (personlig ADL, aktiviteter i dagliga livet). Men idag används inte den här specifika metoden på merparten av sjukhusen i landet.
  • Det vetenskapliga underlaget räcker inte för att bedöma effekterna av metoden, när det interdisciplinära teamet endast ansvarar för utskrivningen men inte den fortsatta rehabiliteringen.
  • Metoden leder till att det första vårdtillfället blir kortare än vid sedvanlig rehabilitering. Detta gäller oavsett om det är teamet eller den kommunala vården/primärvården som ansvarar för den fortsatta rehabiliteringen i hemmiljö.
  • När det interdisciplinära teamet även ansvarar för den fortsatta rehabiliteringen i hemmiljön avlider färre och andelen minskar som är beroende av hjälp med sina personliga aktiviteter utan att kostnaden ökar på kort sikt, vilket betyder att metoden sannolikt är kostnadseffektiv.

Pressmeddelande

Bättre återhämtning efter stroke och höftfraktur genom strukturerat teamarbete i vården

Två SBU-rapporter ger samstämmiga resultat. Äldre personer som har fått en stroke eller en höftfraktur har bäst chanser att återgå till ett aktivt liv om vården är organiserad i team som arbetar över yrkesgränserna.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Lotta Widén Holmqvist, professor och ordförande i projektet

Lotta Widén Holmqvist är professor vid Karolinska Institutet.

Vilken är den viktigaste slutsatsen i studien?

Ett interdisciplinärt team runt strokepatienten som koordinerar utskrivningen från sjukhuset och genomför den fortsatta rehabiliteringen i hemmiljö leder till att färre avlider eller måste ha hjälp med vardagliga behov.

Vad hoppas du ska hända i vården?

Få sjukhus i Sverige använder detta arbetssätt. Utifrån ett samhällsperspektiv verkar kostnaderna inte öka. Min förhoppning är därför att rapporten leder till att arbetssättet införs inom hälso- och sjukvården, vilket kräver ett helhetsperspektiv och att landsting och kommun samarbetar.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Ja, trots att flertalet studier i rapporten visar ett svagt stöd för att arbetssättet även kan främja mer komplexa vardagliga aktiviteter, t ex hushållsgöromål, men också minska belastningen på närstående, kunde detta inte säkerställas statistiskt.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Lotta Widén Holmqvist (ordförande)
  • Lena von Koch
  • Hélène Pessah-Rasmussen

SBU

  • Jenny Odeberg (projektledare)
  • Sten Anttila (biträdande projektledare)
  • Elisabeth Gustafsson (projektadministratör)
  • Emelie Heintz (hälsoekonom)
  • Hanna Olofsson (informationsspecialist)
Sidan publicerad