Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Finns det stöd för fetmaoperation hos personer med BMI 35–40 utan övriga riskfaktorer?

Lästid: ca 4 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Traditionellt har gränsen för fetmaoperation, så kallad bariatrisk kirurgi, satts vid BMI (body mass index) >40 eller BMI >35 när det finns andra riskfaktorer, samsjuklighet. Det är dock oklart om detta är de mest ändamålsenliga gränserna eller om det finns bättre sätt att avgöra vilka personer som har nytta av kirurgisk behandling mot fetma.

Frågor till SBU:s upplysningstjänst

Finns det stöd för fetmaoperation vid BMI 35–40 utan riskfaktorer?

Finns det bättre sätt att avgöra vem som bör erbjudas fetmaoperation än att mäta BMI?

Upplysningstjänstens svar

Trots att kirurgi idag är en mycket vanlig behandlingsmetod vid fetma och BMI är det viktigaste måttet för att avgöra vem som bör opereras, finns det förvånansvärt få studier av resultat vad gäller kirurgi vid olika BMI-nivåer. Det finns ett antal randomiserade studier, men dessa är i allmänhet så små att en uppdelning av resultaten baserat på BMI-nivåer inte skulle vara meningsfullt ens med avseende på viktnedgång. Uppföljning av resultat efter tillräckligt lång tid för att belysa effekten av kirurgi på viktigare hälsomått som utveckling av diabetes, hjärt-kärlsjuklighet eller död, är också ovanliga i randomiserade studier.

En rad stora register- och observationsstudier har också publicerats, men de allra flesta av dessa saknar kontrollgrupp, vilket försvårar säkra slutsatser om effekt. Den svenska SOS-studien (Swedish Obese Subjects) är dock så stor och långvarig att man kan göra vissa antaganden om effekten av fetmakirurgi vid olika BMI-nivåer och betydelsen av BMI i relation till andra mått för att erbjuda kirurgi som behandlingsmetod. Om dessa antaganden visar sig vara korrekta kan diabetesrelaterade mått som plasmainsulin snarare än BMI ge viktiga upplysningar som grund för beslut om att erbjuda fetmakirurgi.

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att SBU i det här svaret inte har gjort någon egen litteratursökning utan använt den sökning som gjorts av Kunnskapssentereret, eftersom de avgränsningar för litteratursökning som används där täcker in det aktuella kunskapsområdet. Se vidare under fliken litteratursökning samt "Identifierad litteratur/Systematisk översikt", enligt nedan.

Identifierad litteratur

Systematisk översikt

Langtidseffekter etter fedmekirurgi. Rapport fra Kunnskapssenteret nr 1–2014Metodevurdering. ISBN978-82-8121-843-7

Randomiserade kontrollerade studier

O'Brien PE, Brennan L, Laurie C, Brown W.Intensive medical weight loss or laparoscopic adjustable gastric banding in the treatment of mild to moderate obesity: long-term follow-up of a prospective randomised trial. Obes Surg. 2013 Sep;23(9):1345-53.

O'Brien PE, Dixon JB, Laurie C, Skinner S, Proietto J, McNeil J, Strauss B, Marks S, Schachter L, Chapman L, Anderson M. Treatment of mild to moderate obesity with laparoscopic adjustable gastric banding or an intensive medical program: a randomized trial. Ann Intern Med. 2006 May 2;144(9):625-33

Observationsstudier

Sjöholm K, Anveden A, Peltonen M, Jacobson P, Romeo S, Svensson PA, Sjöström L, Carlsson LM. Evaluation of current eligibility criteria for bariatric surgery: diabetes prevention and risk factor changes in the Swedish obese subjects (SOS) study. Diabetes Care. 2013 May;36(5):1335-40.

Carlsson LM, Peltonen M, Ahlin S, Anveden Å, Bouchard C, Carlsson B, Jacobson P, Lönroth H, Maglio C, Näslund I, Pirazzi C, Romeo S, Sjöholm K, Sjöström E, Wedel H, Svensson PA, Sjöström L. Bariatric surgery and prevention of type 2 diabetes in Swedish obese subjects N Engl J Med. 2012 Aug 23;367(8):695-704.

Sjöström L, Peltonen M, Jacobson P, Sjöström CD, Karason K, Wedel H, Ahlin S, Anveden Å, Bengtsson C, Bergmark G, Bouchard C, Carlsson B, Dahlgren S, Karlsson J, Lindroos AK, Lönroth H, Narbro K, Näslund I, Olbers T, Svensson PA, Carlsson LM. Bariatric surgery and long-term cardiovascular events. JAMA. 2012 Jan 4;307(1):56-65.

Sjöström L, Narbro K, Sjöström CD, Karason K, Larsson B, Wedel H, Lystig T, Sullivan M, Bouchard C, Carlsson B, Bengtsson C, Dahlgren S, Gummesson A, Jacobson P, Karlsson J, Lindroos AK, Lönroth H, Näslund I, Olbers T, Stenlöf K, Torgerson J, Agren G, Carlsson LM; Swedish Obese Subjects Study. Effects of bariatric surgery on mortality in Swedish obese subjects. N Engl J Med. 2007 Aug 23;357(8):741-52.

Sjöström L. J Intern Med. 2013 Mar;273(3):219-34.Review of the key results from the Swedish Obese Subjects (SOS) trial – a prospective controlled intervention study of bariatric surgery.


Frågeställare

Sektionschef, Skåne

Datum

2014-05-06

Programchef

Jan Liliemark, jan.liliemark@sbu.se

Projektledare

Jan Liliemark

Övriga medarbetare

Jessica Dagerhamn

Madelene Lusth Sjöberg

Litteratursökning

Upplysningstjänsten har inte gjort någon egen litteratursökning utan använt den sökning som gjorts i den systematiska översikten från det norska Kunnskapssenteret, eftersom de avgränsningar för litteratursökning som används där täcker in det aktuella kunskapsområdet. Frågeställningarna i översikten besvarar dock inte den aktuella frågan, varför de inkluderade primärstudierna, vissa exkluderade fulltextartiklar och översikter samt nytillkomna (efter översiktens sökdatum och till 131203) studier, vilka bedömts som potentiellt användbara (52 artiklar), studerades i fulltext.

Sidan publicerad