Tester för att utreda afasi

Afasi innebär att man kan ha svårt att prata och skriva, eller svårt att förstå talat och skrivet språk. Afasi uppkommer ofta efter en stroke. För de flesta minskar besvären efter en tid och för några försvinner de helt.

Det finns många olika tester för att diagnostisera samt följa sjukdomsförloppet vid afasi. I Sverige används bland annat de svenska testen PAPAP (Pia Apts afasiprövning), A-ning (Neurolingvistisk afasiundersökning) och Svensk benämningsprövning (SBP). Internationella tester, som också förekommer i Sverige, inkluderar Boston Naming Test (BNT) och Token test.

Fråga till SBU:s Upplysningstjänst

Finns det studier som undersöker den diagnostiska tillförlitligheten avseende afasi för följande tester; PAPAP (Pia Apt afasiprövning), A-ning (Neurolingvistisk afasiundersökning), Svensk benämningsprövning (SBP), Boston Naming Test (BNT) och Token Test? 

Sammanfattning av Upplysningstjänstens svar

Upplysningstjänsten har inte identifierat studier där man utvärderar diagnostisk tillförlitlighet för; PAPAP, A-ning, Svensk benämningsprövning eller Boston Naming Test. Däremot identifierades två studier som syftar till att ta fram normalvärden hos friska svenskar för Boston Naming Test. Sammantaget finns i nuläget inget underlag för att besvara frågeställningen gällande dessa tester.

Upplysningstjänsten har identifierat 22 originalstudier där forskare undersöker validitet eller reliabilitet hos Token Test. I studierna jämför man resultatet av Token test på personer med afasi, personer med förvärvad hjärnskada utan afasi och även på friska personer. I litteraturen förekommer många olika versioner av Token Test, varav tre finns översatta till svenska. Ett vanligt förekommande problem i studierna är att det inte framkommer vilket test som användes för att ställa afasidiagnosen.

SBU tar inte ställning i sakfrågan eftersom kvaliteten på de ingående studierna inte bedömts utan redovisar istället endast de enskilda författarnas slutsatser. SBU har inte bedömt om dessa slutsatser är rimliga eller speglar studiernas resultat.

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter litteratursökningsdatum: 2014-08-28.

Identifierad litteratur

Identifierade studier på Token test

De Renzi E, Vignolo LA. The token test: A sensitive test to detect receptive disturbances in aphasics. Brain 1962;85:665-78.

Orgass B, Poeck K. Ein neuer Aphasie-Test zur Diagnose von Sprachverständnisstörungen. = A new aphasia test for the diagnosis of disturbances in speech and comprehension: Description of the Token Test. Der Nervenarzt 1966;37:124-126.

Hartje W, Kerschensteiner M, Poeck K, Orgass B. A cross-validation study on the Token Test. Neuropsychologia 1973;11:119-21.

Boller F, Vignolo LA. Latent sensory aphasia in hemisphere-damaged patients: an experimental study with the Token Test. Brain 1966;89:815-30.

Orgass B. A revision of the Token Test: II. Validation and standardization. Diagnostica 1976;22:141-156.

Spellacy FJ, Spreen O. A short form of the token test. Cortex 1969;5:391-7.

De Renzi E, Faglioni P. Normative data and screening power of a shortened version of the Token Test. Cortex 1978;14:41-9.

Orgass B, Poeck K. CLINICAL VALIDATION OF A NEW TEST FOR APHASIA: AN EXPERIMENTAL STUDY ON THE TOKEN TEST. Cortex: A Journal Devoted to the Study of the Nervous System and Behavior 1966;2:222-243.

van Dongen HR, van Harskamp F. The token test. A preliminary evaluation of a method to detect aphasia. Psychiatr Neurol Neurochir 1972;75:129-34.

Orgass B, Poeck K, Hartje W, Kerschensteiner M. [Brief form of the Token test for the selection of patients suffering from aphasia]. Nervenarzt 1973;44:93-5.

Orgass B. A revision of the Token Test: I.vereinfachung der Auswertung, Itemanalyse und Einführung einer Alterskorrektur. Diagnostica 1976;22:70-87.

Martino AA, Pizzamiglio L, Razzano C. A new version of the "token test" for aphasics: a concrete objects form. J Commun Disord 1976;9:1-5.

Coupar AM. Detection of mild aphasia: a study using the Token Test. Br J Med Psychol 1976;49:141-4.

Woll G, Naumann E, Cohen R, Kelter S. Cross validation of Orgass' revision of the Token Test. Diagnostica 1976;22:157-162.

Cohen R, Kelter S, Engel D, List G, Strohner H. On the validity of the Token Test. Der Nervenarzt 1976;47:357-361.

van Harskamp F, van Dongen HR. Construction and validation of different short forms of the Token Test. Neuropsychologia 1977;15:467-70.

Cohen R, Kelter S, Schäfer B. The contribution of language to achievement on the Token Test. Zeitschrift für Klinische Psychologie 1977;6:1-14.

Noll JD, Randolph SR. Auditory semantic, syntactic, and retention errors made by aphasic subjects on the Token Test. J Commun Disord 1978;11:543-53.

Gallaher AJ. Temporal reliability of aphasic performance on the token test. Brain Lang 1979;7:34-41.

Naumann E, Kelter S, Cohen R. [Influence of mnemonic, semantic, and conceptual factors on the performance of aphasic patients in the Token Test (author's transl)]. Arch Psychiatr Nervenkr 1980;228:317-28.

Cohen R, Lutzweiler W, Woll G. [Construct-validity of the Token Test for aphasia (author's transl)]. Nervenarzt 1980;51:30-5.

Odekar A, Hallowell B. Exploring Interrater Agreement in Scoring of the Revised Token Test. Journal of Medical Speech-Language Pathology 2006;14:123-131.

Frågeställare

Logoped, Skåne

Datum

2014-10-29

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Christel Hellberg, christel.hellberg@sbu.se

Övriga medarbetare

Jessica Dagerhamn

Madelene Lusth Sjöberg