Vanliga fällor och fel när forskning citeras

När forskningsresultat refereras i nyhetsflödet, exempelvis i sociala medier, är det långt ifrån allt som sägs vara vetenskapligt bevisat som verkligen stämmer. Här är tolv vanliga problem som kan vara bra att komma ihåg.

Överdrifter

Syftet med rubriker och inlägg i nyhets­flöden är att locka till klick och läsning. Många gånger går förenklingen av forsknings­rön till överdrift. I värsta fall blir det som förmedlas helt felaktigt. Fråga alltid efter själva beläggen.

Felciterade fakta

I nyhetsflödet kan forsknings­resultat som refereras eller citeras ha förvrängts och feltolkats – med eller utan avsikt. Gå alltid till källan om det gäller något viktigt.

Bara halvsanning

Det är fel att enbart framhålla resultat som är önskvärda, samtidigt som man ignorerar andra, motsägande fynd. Att enbart påtala rön som passar ens egen agenda är att sprida halvsanningar.

Särintressen får styra

Företag betalar ofta forskare för att genomföra och publicera forskning. Även om detta inte alls ogiltig­förklarar resultaten, kan det ha betydelse. Ta därför reda på vem som har bekostat studien. Den kan ha lagts upp för att passa ett särintresse.

Samband förväxlas med orsak

Se upp för sammanblandning av samband och orsak. Att två saker inträffar samtidigt måste inte betyda att den ena orsakar den andra. Både myggbett och värmeslag ökar på sommaren men bett orsakar inte överhettning.

Lösa antaganden

Hypoteser behövs för att driva forskningen framåt. Men forsknings­rapporter måste vara tydliga med vad som faktiskt har visats, och vad som bara är antaganden som det återstår att bevisa.

Få försöksdeltagare

Tumregeln är att små kliniska prövningar (eller sällsynta händelser i stora prövningar) ger osäkra resultat och ibland visar helt fel. Ju fler observationer som görs, desto säkrare blir resultatet.

Snett urval

När försökspersoner bjuds in att delta i en vetenskaplig prövning ska urvalet vara representativt för den grupp som studien gäller. Ett snedvridet urval ökar risken för missvisande slutsatser.

Ingen kontrollgrupp

I kliniska prövningar ska försöksgruppen jämföras med en kontroll­grupp. Grupperna ska vara så lika som möjligt, utom just i fråga om den insats vars effekt man vill undersöka. Indelningen i försöks- och kontroll­grupp bör därför helst ske genom lottning.

Ingen blindning

För att jämförelsen mellan försöks- och kontroll­grupp ska bli rättvis, bör deltagarna inte veta vilken grupp de tillhör – de bör ”blindas”. På så sätt undviker man inverkan av förväntningar på insatsen. I en så kallad ”dubbelblind” studie hålls även forskarna ovetande tills mätningar och analyser är klara. Detta är särskilt viktigt i fråga om effekter som inte är objektivt mätbara.

Enstaka obekräftade fynd

För att vara säker på att forsknings­resultat stämmer, bör de kunna upprepas i nya oberoende undersökningar. Starka påståenden kräver starka bevis. Nya, överraskande fynd måste som regel bekräftas innan man kan lita på dem.

Faktagranskning saknas

Referentgranskning, peer review, är en viktig del av forsknings­processen. Utomstående forskare granskar och ifrågasätter studierna innan dessa får publiceras i en vetenskaplig tidskrift. Resultat som inte har granskats på det sättet anses mindre tillförlitliga och kan vara felaktiga.

RL

stips

  • Evans I, et al. Bättre behandling. Vilka vetenskapliga bevis behövs i vården? Stockholm: SBU, 2015.
  • Levi R. Vettigare vård. Evidens och kritiskt tänkande i vården. Lund: Studentlitteratur, 2014.
  • Brunning A. www.compoundchem.comAndy Brunning, Compound Interest, 2015.

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2018-04-25
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
https://www.sbu.se/vop4_2018
Sidan publicerad