Vetenskap & Praxis

Stämmer fynden i studier av prognos?

Vissa kritiska grundfrågor måste alltid ställas om forsknings­resultat som gäller prognosen för personer med ett visst problem eller hälsotillstånd.

  • Gäller studien ett representativt urval där alla personer befinner sig i samma fas av tillståndet, till exempel samma tidiga sjukdomsstadium? Det bästa är om alla har tagits med i samma tidiga skede, till exempel när problemet just har uppträtt.
  • Har tillräckligt många av dem som skulle ingå i studien följts tillräckligt länge? Uppföljningen måste ha varit så långvarig att viktiga utfall har kunnat fångas upp. Om vissa individer har fallit ur studien, måste forskarna analysera orsakerna och kontrollera att dessa personer inte skilde sig väsentligt från dem som fanns kvar.
  • Har utfallet mätts på ett objektivt eller ”blindat” sätt? Om måttet innefattar bedömningar, är det bäst om bedömarna har varit ovetande om faktorer hos studiedeltagaren som kan ha påverkat skattningen, så kallad blindad bedömning.
  • Om det är känt att prognosen är bättre eller sämre hos personer som har vissa egenskaper, har då forskarna justerat för sådana faktorer i sin analys? När det gäller hälsa kan exempelvis personernas ålder och sjukdomsstadium ha betydelse.
  • Finns det något annat sätt att redovisa resultaten som ger en annorlunda bild? Exempelvis vid cancer anges ofta femårsöverlevnad, alltså hur många i gruppen som lever vid uppföljning efter fem år. Men de som avlider kan dö tidigt eller sent under perioden. En överlevnadskurva med flera mätpunkter kan ge mer information.
  • Hur precis är prognossiffran, enligt det 95-procentiga konfidensintervallet runt skattningen? Ju fler observationer, desto smalare intervall och desto mer exakt vet man. Sent i förloppet brukar skattningar bli mer oprecisa än i början, eftersom ett antal deltagare faller bort.
  • Är prognosen giltig och användbar här och nu? Eller avviker den aktuella situationen för mycket från studerade förhållanden? Finns det även belägg för att insatser förbättrar prognosen? [RL]

Fritt efter
Centre for evidence-based medicine (CEBM), University of Oxford. Critical appraisal of prognostic studies. Worksheet. Nerladdad juli 2020 från https://www.cebm.net/wp-content/uploads/2018/11/Prognosis.pdf