Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Vetenskap & Praxis
Otillräckliga argument för ”lovande” men oprövade metoder
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan på X
Dela sidan via E-post
När nya och oprövade insatser lanseras, kan argumenten låta övertygande. En god regel är dock att alltid efterfråga vetenskapligt välgjorda tester innan nya metoder införs. Här är tio exempel.
- ”Syftet är ju gott och det finns teoretiskt stöd.” En utmärkt början – men detta utesluter inte att metoden i praktiken kan vara ineffektiv eller skadlig. Många åtgärder som i teorin borde fungera kan i praktiken göra mer skada än nytta.
- ”Det finns lyckade fall där metoden har hjälpt.” Enstaka utvalda fall räcker inte för att bedöma metodens allmänna värde. Varken framgångssagor eller skräckexempel räcker som bevis. Det krävs välgjorda kliniska prövningar av många fall och jämförelser med kontrollgrupp för att få en tillförlitlig bild.
- ”Metoden har redan börjat användas på andra håll.” Att en metod har införts garanterar inte effektivitet och säkerhet. Tyvärr får metoder ibland en bred spridning inom vård och omsorg utan att effekt, säkerhet och kostnader har testats. När tester slutligen görs kan insatserna visa sig vara undermåliga och kostsamma.
- ”Metoden är ny – vi måste ersätta föråldrade metoder.” Nya metoder är inte alltid bättre än de befintliga. Givetvis hoppas alla att nya metoder ska vara skonsammare, säkrare, effektivare och ge mer för pengarna – något som dock ofta återstår att bevisa.
- ”En välkänd expert anser att metoden är överlägsen.” Experters åsikter är ofta värdefulla men ibland svagt underbyggda och ensidiga. Experter är heller inte alltid överens.
- ”En välgjord studie visar att metoden är bättre.” Låter bra, men när det bara finns en enda studie måste resultaten oftast bekräftas av andra prövningar innan de kan anses mer tillförlitliga. Tumregel: ”En studie är ingen studie”. Undantag: en stor, välgjord studie vid flera oberoende enheter.
- ”Studien omfattar hundratals personer.” Att ha så många deltagare i en studie ger ofta säkrare resultat – men det kräver också att deltagarna fullföljer studien. Om en stor andel avbryter deltagandet i förtid, det vill säga om bortfallet är stort, blir resultatet ändå otillförlitligt.
- ”Flera tillförlitliga studier bevisar effekterna.” Då är det viktigt att också bedöma om de insatser som har jämförts är realistiska, både i försöksgrupp och kontrollgrupp, om effektmåtten är relevanta och om försöksdeltagarna liknar verklighetens brukare och patienter. Ibland renodlar forskare sina frågor så mycket att resultaten överdrivs och inte gäller vardaglig praktik.
- ”Effekten har visats i flera studier och är statistiskt signifikant.” Statistisk signifikans (utifrån p-värden) säger inget om resultatens värde för patienter och brukare. Det intressanta för användarna är att deras hälsa, funktion och livskvalitet väsentligt förbättras. Visar studierna verkligen detta?
- ”Detta är ett genombrott som innebär ett paradigmskifte.” Om effekten av en åtgärd är dramatisk, kan detta påvisas även i mindre studier med färre deltagare. Men verkliga genombrott är sällsynt. Om den förväntade effekten överskattas av forskarna, vilket är vanligt, finns risken att tidiga studier underdimensioneras. Då får slumpen ett större inflytande, och även dramatiska resultat kan vara missvisande.
[RL]