Kunskapsläget kan ha förändrats genom att det har kommit ny forskning eller systematiska översikter av relevans för den aktuella frågeställningen. Sammanställda resultat och ett kunskapsläge med starkt vetenskapligt stöd är dock ofta tillförlitliga över tid.

Välkommen att läsa mer i SBU:s Metodbok. Metodboken ger vägledning åt de som utför och granskar systematiska översikter inom hälso- och sjukvård, tandvården samt socialtjänst och funktionshinderområdet. 

Dexametason eller betametason vid infektioner hos barn

Barn med krupp, astma, hjärnhinneinflammation eller anafylaxi behandlas ofta med glukokortikoider. De flesta kliniska studier är gjorda på dexametason men i Sverige rekommenderas betametason då dexametason tidigare var licensbelagt. En fråga är om dessa rekommendationer bör omprövas när det numera finns orala dexametasonpreparat tillgängliga i Sverige.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

En struktureread litteratursökning som besvarar avgränsade frågor om vilka relevanta systematiska översikter och studier som finns. Identifierade systematiska översikter kvalitetsgranskas. Vid behov bedöms även överförbarhet och kvalitet av resultaten i hälsoekonomiska studier.

Kontakta SBU
Publicerad: https://www.sbu.se/ut201628

Liknande rapporter

Sökord

Astma Luftrörskatarr Krupp Pseudokrupp Bakteriell meningit Hjärnhinneinflammation Allergisk chock Anafylaxi Dexametason Betametason Barn

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Är dexametason bättre än betametason för barn med krupp, astma, hjärnhinneinflammation eller anafylaxi?

Sammanfattning SBU:s upplysningstjänst

Upplysningstjänsten har identifierat en randomiserad kontrollerad studie som utvärderar effekten av intramuskulärt dexametason (0,6 mg/kg) jämfört med oralt betametason (0,4 mg/kg) vid mild till måttlig krupp. I denna studie sågs ingen signifikant skillnad i effekt mellan de två glukokortikoiderna men författarna skrev själva att detta var en liten pilotstudie och att resultaten borde bekräftas i ytterligare randomiserade kontrollerade studier.

SBU har inte tagit ställning i sakfrågan eftersom de enskilda studiernas kvalitet inte bedömts och resultaten inte vägts samman. Här redovisas därför endast de enskilda författarnas slutsatser.

Delar av denna frågeställning klassas även som en vetenskaplig kunskapslucka. Det innebär att en eller flera systematiska översikter visar på osäker effekt alternativt att det saknas systematiska översikter. Kunskapsluckorna återfinns i SBU:s databas över vetenskapliga kunskapsluckor

Referenser

  1. Chrousos G, Pavlaki AN, Magiakou MA. Glucocorticoid Therapy and Adrenal Suppression. In: De Groot LJ, Chrousos G, Dungan K, Feingold KR, Grossman A, Hershman JM, et al., editors. Endotext. South Dartmouth (MA): MDText.com, Inc.; 2000.
  2. Amir L, Hubermann H, Halevi A, Mor M, Mimouni M, Waisman Y. Oral betamethasone versus intramuscular dexamethasone for the treatment of mild to moderate viral croup: a prospective, randomized trial. Pediatr Emerg Care 2006;22:541-4.
  3. Westley CR, Cotton EK, Brooks JG. Nebulized racemic epinephrine by IPPB for the treatment of croup: a double-blind study. Am J Dis Child 1978;132:484-7.

Litteratursökning

Litteratursökning.pdf

Projektgrupp

Detta svar är sammanställt av Miriam Entesarian Matsson och Jessica Dagerhamn vid SBU.

Sidan publicerad
Till toppen