Terapier kan hjälpa barn mot stressyndrom efter trauma

SBU Kommenterar

Olika kognitiva beteendeterapier (kbt) som bedrivs individuellt och som är inriktade på trauma minskar troligen posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga – både kortsiktigt och upp till ett år. Metoderna verkar vara kostnadseffektiva. Under pågående trauman, som krig, har traumafokuserad kbt i grupp troligen en förebyggande effekt, åtminstone enligt korttidsuppföljningar.

Ledsen liten flicka med knäna uppdragnaTroligtvis har kbt med traumafokus bättre effekt på posttraumatiskt stresssyndrom, PTSD, hos barn från sju års ålder, och hos unga, än vad stödsamtal, sedvanlig vård och väntelista har. Det visar en systematisk litteraturöversikt från brittiska National Institute for Health and Care Excellence, NICE, som SBU har granskat och kommenterat.

KBT med traumafokus inbegriper flera terapiformer – både en specifik metod som kallas traumafokuserad kbt och liknande metoder som kognitiv terapi med inriktning på trauma, narrativ exponeringsterapi för traumatiserade barn och ungdomar (KidNET) och förlängd exponeringsterapi (prolonged exposure therapy, PE).

Metoderna förekommer i Sverige idag. Den svenska föreningen för barn- och ungdomspsykiatri har i ett remissförslag till riktlinjer för trauma- och stressrelaterade tillstånd lyft fram metoderna, bland annat för barn med flyktingbakgrund.

Nice-översikten tar även upp andra psykologiska, psykosociala och icke-farmakologiska insatser. Hit hör KBT utan traumafokus, EMDR*, psykodynamisk terapi, counselling (stödsamtal eller problemorienterad psykosocial behandling), kombinerade kognitiva och somatiska metoder, föräldraträning/familjeinriktade interventioner och lekterapi.

När det gäller dessa metoder kunde översikten inte påvisa relevanta effekter eller så räckte inte underlaget för en bedömning. Generellt behövs det fler studier med hög kvalitet, liksom också dokumentation av långtidseffekter, skriver SBU:s sakkunnig i sin kommentar.

En annan översikt från NICE som kommenteras av SBU belyser läkemedels effekter vid posttraumatiskt stressyndrom hos barn och unga. Läkemedlen är propranolol, SSRI, sertralin och d-cycloserin. Resultaten för läkemedel bygger dock bara på enstaka studier, så SBU kommenterar dem inte.

Ytterligare ett fynd som framhålls av SBU är att kbt som bedrivs i grupp och med inriktning på trauma troligen även kan förebygga PTSD hos barn och unga som utsätts för ett pågående trauma, som krig. RL

*eye movement desensitization and reprocessing

Om kommentarerna

Psykologisk, psykosocial och farmakologisk behandling vid PTSD hos barn och unga, samt Psykologiska och psykosociala insatser för att förebygga PTSD hos barn och unga. SBU, 2019.

Sakkunnig: doc Ulf Axberg, klin psykol, Gbgs univ, och prof Vitenskapel høgsk VID, Oslo.

Kommenterade översikter: NICE guideline NG116 Evidence reviews, 2018.

Fullständiga kommentarer:
www.sbu.se/2019_04 samt www.sbu.se/2019_05

PTSD

Posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) kan uppkomma efter mycket påfrestande, livshotande och traumatiska händelser som katastrofer, olyckor, våld, sexuella övergrepp och psykisk eller fysisk misshandel. Av tio barn och unga som har exponerats för traumatiska händelser utvecklar ett till två PTSD, ibland först efter flera år. De som drabbas får påträngande minnen av den traumatiska händelsen trots att de försöker undvika tankar, minnen, händelser, situationer eller personer som påminner dem. Vanligt är också överspändhet med till exempel irritabilitet och lättskrämdhet. Tankeförmågan försämras och sinnesstämningen sänks. Utan behandling kan tillståndet leda till annan psykisk ohälsa och sjukdom även senare i livet.

Vetenskap & Praxis SBU:s tidning refererar och sprider resultaten från SBU-rapporterna, berättar om pågående projekt vid myndigheten, informerar om utvärderings­projekt vid syster­organisationer samt väcker intresse för vetenskaplig utvärdering och kritisk granskning av sjukvårdens och socialtjänstens metoder och insatser.

Publicerad: 2019-12-04