Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Uttryckande konstterapi vid psykisk ohälsa

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratur­sökning som besvarar fråga från vården eller social­tjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och över­förbarhet av resultaten i hälso­ekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

Uttryckande konstterapi (expressive art) är en terapiform där samtal kombineras med flera olika konstnärliga och kreativa uttryckssätt såsom att måla, sjunga eller spela teater. Terapin kan ges individuellt eller i grupp och leds av en terapeut som fått utbildning i uttryckande konstterapi.

Fråga till SBU:s Upplysningstjänst

Finns det någon bevisad effekt av uttryckande konstterapi vid behandling av utmattningsdepression, posttraumatiskt stressyndrom (PTSD), trauma, bipolär diagnos, ångestsyndrom, självskadebeteende, social fobi, panikångest och Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD)?

Upplysningstjänstens svar

Upplysningstjänsten identifierade en randomiserad kontrollerad studie, RCT, och en icke randomiserad studie för frågeställningen. RCT:n jämförde en traumafokuserad uttryckande konstterapi mot en mer allmän pysselgrupp för barn/ungdomar som led av PTSD. Konstterapi hade bättre effekt, men studien hade ett stort bortfall och beskrev inte hur man hade lottat patienter till respektive behandling. Det är också oklart hur mycket av behandlingen som utgjordes av andra konstnärliga uttryck än bild, då det i beskrivningen bara framgick att deltagarna gjorde teckningar och collage. Studien genomfördes i slutenvård.

I en icke randomiserad studie på unga kvinnor med självskadebeteende jämfördes Voice Movement Therapy (VMT) mot väntelista. Författarna drar slutsatsen att behandlingen kan ha effekt men studien var liten och den är inte randomiserad. Det finns inte heller beskrivet om det i något steg genomfördes någon blindning. Studien utfördes enbart på kvinnor. Då effekten av behandlingen i studien enbart jämfördes mot samma individer när de stod på väntelista är det omöjligt att spekulera i om behandlingen har någon effekt eller är bättre än någon annan aktiv behandling.

Detta är SBU:s Upplysningstjänsts svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att det kan ha tillkommit nya studier efter litteratursökningsdatum: 2014-04.

Identifierad litteratur

Studier

  • Lyshak-Stelzer F, Singer P, St. John P, Chemtob CM. Art therapy for adolescents with posttraumatic stress disorder symptoms: A pilot study. Art Therapy 2007;24:163-169.
  • Martin S, Martin G, Lequertier B, Swannell S, Follent A, Choe F. Voice movement therapy: Evaluation of a group-based expressive arts therapy for nonsuicidal self-injury in young adults. Music and Medicine 2013;5:31-38.

Annan litteratur


Frågeställare

Verksamhetsanalytiker, Värmland

Datum

2014-06-26

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Marie Österberg

Övriga medarbetare

Jessica Dagerhamn

Madelene Lusth Sjöberg

Sidan publicerad