Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Elöverkänslighet och elsanerade rum på sjukhus

Lästid: ca 2 min Publicerad: 2013-03-25 Publikationstyp:

SBU:s upplysningstjänst

Strukturerad litteratursökning som besvarar fråga från vården eller socialtjänsten om vilka relevanta översikter och studier som finns. Vi bedömer risken för bias i systematiska översikter och vid behov även kvalitet och överförbarhet av resultaten i hälsoekonomiska studier. Svaret utformas av medarbetare på SBU, vid behov med stöd av ämnessakkunnig.

En del personer upplever att de mår dåligt i närheten av elektromagnetiska fält. Yrsel och huvudvärk är exempel på symtom som förknippas med elöverkänslighet*. För samhället medför det man kallar elsanering av exempelvis bostäder och rum på sjukhus stora kostnader.

Fråga till SBU:s upplysningstjänst

Vilka studier finns över elöverkänslighet och elsanerade rum på sjukhus

Sammanfattning av Upplysningstjänsten svar

En del människor i Sverige upplever sig vara drabbade av sjukdomssymtom som de relaterar till exponering för elektromagnetiska fält. Symtom kan t ex vara huvudvärk, ljuskänslighet och koncentrationsproblem. Elöverkänslighet är dock ingen medicinsk diagnos, enligt Socialstyrelsen. Däremot anses det vara en funktionsnedsättning.

När personer som anser sig vara elöverkänsliga uppsöker sjukvård exponeras de för elektromagnetiska fält. Önskemål har därför framförts om elsanerade rum i hälso- och sjukvården. I elsanerade rum hålls de elektromagnetiska fälten till ett minimum. Det är dock mycket kostsamt att elsanera ett rum.

Upplysningstjänsten har identifierat en systematisk översikt där författarna inte hittar några studier om vilken effekt elsanerade rum på sjukhus har. I samma översikt gjorde man också en metaanalys över provokationsstudier, där försökspersonerna försökte bedöma om de var exponerade för elektromagnetiska fält eller inte. Författarna drar slutsatsen att elöverkänsliga inte kan avgöra om de exponeras för elektromagnetisk strålning, bättre än förväntat vid ren gissning.

Vi identifierade också en systematisk översikt där man studerade fysiologiska reaktioner hos personer, både elöverkänsliga och icke elöverkänsliga, som utsattes för elektromagnetiska fält. Författarnas slutsats är att det inte finns stöd för att elektromagnetiska fält har fysiologisk påverkan på personer som identifierar sig som elöverkänsliga.

* Det finns ett antal termer vad gäller upplevd känslighet mot elektromagnetiska fält, där elkänslighet är den som i Sverige anses mest korrekt. På engelska används IEI-EMF (Idiopathic environmental intolerance attributed to electromagnetic fields). Vi har ändå valt att använda elöverkänslighet i svaret eftersom det är det mest vanligt förekommande.

Detta är SBU:s Upplysningstjänst svar på en avgränsad medicinsk fråga. Observera att Upplysningstjänsten inte har gjort en egen litteratursökning i denna fråga.

Identifierade studier

Systematiska översikter

Elvsaas IØ, Smedslund G, Fure B. Effekt av el-sanerte rom i sykehus eller andre helseinstitusjoner: en systematisk oversikt og meta-analyse av provokasjonsstudier. Notat 2012. Oslo: Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten; 2012.

Frågeställare

Chefsläkare, Sörmland

Datum

2013-03-25

Programchef

Jan Liliemark

Projektledare

Jessica Dagerhamn

Litteratursökning

Vi har inte gjort en egen systematisk litteratursökning i denna fråga.

Sidan publicerad 2013-03-25