Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Blödande magsår

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

SBU:s slutsatser

Blödande magsår är ett akut livshotande tillstånd, men det finns flera effektiva behandlingsmetoder. Dessutom dör nära en fjärdedel av patienterna inom ett år efter att de har vårdats för blödande magsår. Sannolikt finns det möjligheter att undvika en del av dessa dödsfall genom bättre förebyggande åtgärder.

  • Behandling mot bakterien H. pylori, med två antibiotika kombinerat med protonpumpshämmare, minskar risken för återfall i blödande magsår. Detta gäller för personer som inte samtidigt tar läkemedel som genom biverkningar skadar slemhinnan i magsäck och tarm. De vetenskapliga beläggen är starka, men registeruppgifter tyder på att många patienter inte får sådan behandling idag.
  • Hos personer som har haft blödande magsår och som behöver fortsatt behandling med lågdos-ASA, minskar risken för ny blödning om de behandlas mot H. pylori följt av protonpumpshämmare i förebyggande syfte.
  • Personer som har haft blödande magsår bör om möjligt undvika läkemedel ur gruppen NSAID, inklusive så kallade coxiber. När behandling med sådana läkemedel ändå krävs, kan behandling mot H. pylori följt av protonpumpshämmare i förebyggande syfte minska risken för ny blödning.
  • Personer som inte har haft blödande magsår men har kända riskfaktorer för detta och behöver långtidsbehandling med NSAID eller lågdos-ASA, kan få en minskad risk för blödande magsår om förebyggande behandling ges med protonpumpshämmare.
  • Endoskopisk undersökning (ibland kallad kikarundersökning) blir lättare att genomföra hos patienter med blödande magsår som har förbehandlats med en engångsdos erytromycin, eftersom undersökaren får bättre sikt.
  • Hos patienter som har en pågående blödning eller ett blodkärl i sårbotten som inte blöder, minskar risken för förnyad blödning och behovet av operation om de får endoskopisk behandling med injektion av adrenalin kombinerad med mekaniska metoder eller värmebehandling.
  • Att behandla med protonpumpshämmare efter endoskopisk behandling av blödande magsår minskar risken ytterligare för ny blödning och behovet av operation.
  • Systematiska endoskopiska kontroller efter endoskopisk behandling av blödande magsår, och eventuell ny behandling, minskar risken för förnyad blödning.

Citera denna SBU-rapport: SBU. Blödande magsår. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2011. SBU-rapport nr 206. ISBN 978-91-85413-42-3.

Pressmeddelande

Bättre behandling av blödande magsår kan rädda liv

Förbättringar av den förebyggande behandlingen till dem som drabbats eller riskerar att drabbas av blödande magsår skulle sannolikt kunna rädda liv. Det finns också starka belägg för att flera metoder som används i det akuta skedet är effektiva.

Läs pressmeddelandet

Projektgrupp

Medlemmarna i gruppen representerar olika infallsvinklar på kunskapsområdet, och gruppen har bestått av följande personer:

Sakkunniga

  • Christer Staël von Holstein (ordförande), Docent, kirurgi, Lund
  • Lars Agréus, Professor, allmänmedicin, Stockholm
  • Kurt Borch, Professor, kirurgi, Linköping
  • Marianne Hall Angerås, Docent, kirurgi, Göteborg
  • Per Hellström, Professor, medicinsk gastroenterologi, Uppsala (medverkat t o m september 2010)
  • Folke Johnsson, Docent, kirurgi, Lund
  • Hanns-Ulrich Marschall, Professor, klinisk hepatologi, Göteborg
  • Kjell-Arne Ung, Docent, medicinsk gastroenterologi, Skövde
  • Ellen Vinge, Docent, klinisk farmakologi, Kalmar
  • Bengt Wallner, Medicine doktor, kirurgi, Gävle
  • Ture Ålander, Medicine doktor, allmänmedicin, Uppsala

SBU

  • Susanne Vilhelmsdotter Allander (projektledare)
  • Susanna Axelsson (biträdande projektledare)
  • Thomas Davidson (hälsoekonom) (medverkat fr o m januari 2010)
  • Elisabeth Källgren (projektassistent) (medverkat t o m december 2009)
  • Jonas Lindblom (informatiker)
  • Lars-Åke Marké (hälsoekonom)
  • Anders Norlund (hälsoekonom)
  • Maria Skogholm (projektassistent) (medverkat fr o m januari 2010)

Övriga författare

  • Gert Helgesson (etiker), Docent, medicinsk etik, Institutionen för lärande, informatik, management och etik (LIME), Karolinska Institutet, Stockholm
  • Gunilla Ringbäck Weitoft, Medicine doktor, folkhälsa och epidemiologi, SBU och Socialstyrelsen
Sidan publicerad