Risk- och skyddsfaktorer under uppväxten

Publikationstyp: SBU Kommenterar Rapport 2026_05Publicerad: 15 oktober 2026

Sammanfattning

Den kommenterade paraplyöversikten [1] sammanfattar forskning om risk- och skyddsfaktorer under uppväxten med generella senare utfall eller på kriminalitet specifikt bland barn och unga. Paraplyöversikten omfattar 23 systematiska översikter.

Författarna identifierar flera risk- och skyddsfaktorer kopplade till uppväxtvillkoren som återkommer för flera olika uppväxtutfall bland barn och unga. Psykisk ohälsa och skadligt bruk hos föräldrar, familjens socioekonomiska situation, relationen mellan barn och föräldrar, barnets relationer till jämnåriga samt skolanknytning är återkommande för flera olika uppväxtutfall. Motsvarande risk- och skyddsfaktorer återkommer även i forskningen om barns och ungas kriminalitet.

Översiktsförfattarna drar bland annat följande slutsatser:

Barns och ungas uppväxtutfall och risk för kriminalitet kan påverkas av ett samspel av faktorer på individ-, familje-, skol-, närmiljö- och samhällsnivå.
Familje- och föräldrafaktorer är återkommande för flera olika utfall under uppväxten.
Relationer till jämnåriga, anknytning till skolan, social sammanhållning, psykisk hälsa samt psykosociala och kognitiva resurser har även de betydelse under hela uppväxten.
Författarna framhåller betydelsen av tidiga, omfattande och samordnade insatser, både universella och riktade, med fokus på familj, skola och sociala nätverk.

SBU bedömer att paraplyöversikten utgör ett relevant underlag som ökar kunskapen om risk- och skyddsfaktorer. Ett viktigt bidrag från översikten är att flera risk- och skyddsfaktorer återkommer för olika utfall, såsom psykisk hälsa, skolgång, social utveckling och kriminalitet. Resultaten synliggör därmed faktorer som kan vara relevanta inom flera verksamhetsområden.

SBU vill samtidigt betona att översikten sammanfattar samband mellan faktorer och uppväxtutfall och kriminalitet. Ett samband visar inte i sig att faktorn orsakar utfallet eller att en åtgärd som förändrar faktorn förbättrar utfallet. Översikten ger därför inte underlag för att rangordna risk- och skyddsfaktorer, avgöra vilka insatser som är effektiva eller förutsäga enskilda barn och ungas framtida beteenden.

Ordförklaringar och förkortningar

Exponering	Exponering är ett brett begrepp som ofta används inom epidemiologisk forskning, och avser faktorer som kan vara associerade med ett utfall [2]. Frågeställningar om samband mellan exponering och utfall besvaras ofta med longitudinella studier.
GRADE	GRADE står för Grading of Recommendations Assessment, Development and Evaluation. Modell för värdering av tillförlitligheten av resultat i systematiska översikter och andra forskningssammanställningar.
Inklusionskriterium	På förhand fastställt villkor som ska vara uppfyllt för deltagande i en studie, eller för att en primärstudie kan tas med i en systematisk översikt.
Longitudinell studie	Studie där forskare följer deltagarna över tid och undersöker sambandet mellan en specifik faktor eller modell och ett visst utfall [2].
Population	Den grupp som studeras i ett forskningsprojekt, till exempel alla med ett visst tillstånd eller problem, eller alla som bor i en viss geografisk region.
Primärstudie	Undersökning där forskare samlar in och analyserar nya data.
Studie med kvalitativ forskningsmetodik	Vetenskaplig studie som syftar till att skapa förståelse av företeelser så som upplevelser, erfarenheter eller attityder, och som bygger på information från till exempel intervjuer, observationer eller textanalys.
Studie med kvantitativ forskningsmetodik	Vetenskaplig studie som bygger på kvantitativa data (mätvärden som uttrycks i siffror) och där analysen ofta utförs med statistiska metoder.
Systematisk översikt	Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga.
Utfall	Alla tänkbara resultat från en studie. Det kan vara resultat av en förebyggande, stödjande eller behandlande insats, eller resultat av en exponering.

Bakgrund

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är central för utvecklingen av förebyggande insatser för barn och unga (Faktaruta 1). I Sverige pågår flera nationella satsningar som syftar till att stärka det förebyggande arbetet inom socialtjänst, skola, hälso- och sjukvård och brottsförebyggande verksamheter inom polis, kriminalvård och civilsamhälle. Den nya socialtjänstlagen betonar också vikten av tidiga och förebyggande insatser. Mot denna bakgrund är det relevant att sammanställa forskning om risk- och skyddsfaktorer [3].

Faktaruta 1 Risk- och skyddsfaktorer

Riskfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden, situationer eller processer som ökar sannolikheten för ett visst negativt utfall, till exempel normbrytande beteende som kriminella handlingar [4]. Riskfaktorer kan delas upp i statiska (inte förändringsbara) eller dynamiska (förändringsbara personliga eller sociala tillstånd) riskfaktorer [5]. Det är de dynamiska faktorerna som är möjliga att påverka med insatser. Skyddsfaktorer är egenskaper, händelser, förhållanden eller processer som minskar sannolikheten eller risken för att individen utvecklar normbrytande beteende som kriminalitet. Skyddsfaktorer kan, särskilt om de är flera, motverka riskfaktorer genom att fungera som en buffert mot effekterna av att exponeras för risk [4].

Paraplyöversiktens frågeställningar

Syftet med denna översikt var att systematiskt sammanfatta forskning om risk- och skyddsfaktorer i uppväxtvillkoren för olika typer av utfall under uppväxten eller för kriminalitet specifikt bland barn och unga (0–24 år). Översikten fokuserade på följande frågeställningar:

Vilka är de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna för en god uppväxt?
Vilka är de viktigaste risk- och skyddsfaktorerna för att barn och unga ska begå brottsliga handlingar?
Vilka av dessa faktorer förefaller vara särskilt betydelsefulla under olika perioder av uppväxten?
Vilka risk- och skyddsfaktorer är gemensamma för olika utfall?

Inkluderade studier i paraplyöversikten

Totalt identifierade författarna 133 relevanta systematiska översikter publicerade mellan år 2020 och 2026. Av dessa inkluderades 23 översikter, varav 15 undersökte uppväxtvillkor och 8 fokuserade särskilt på kriminalitet. Totalt sammanfattade dessa översikter resultat från 1 035 primärstudier. Majoriteten av översikterna baserades huvudsakligen på longitudinella studier, men även andra studiedesigner förekom.

Översikterna i paraplyöversikten omfattade studier om faktorer på flera nivåer i barns och ungas uppväxtmiljö, från individuella och familjerelaterade faktorer till faktorer relaterade till skola, närmiljö och samhälle. Bland dessa faktorer ingick:

kön, egen psykisk hälsa och funktionsnedsättning.
förekomst av familjekonflikter och dysfunktion, tidig utsatthet eller trauma, försummelse eller misshandel, föräldrars psykiska hälsa eller missbruk, föräldraförmåga och -involvering, och socialt kapital.
skolprestationer, social kontakt, och nätverk.
närmiljö och samhälle – segregation, upplevelser av lika villkor/livschanser (livsförväntningar).

De översikter som ingick i paraplyöversikten omfattade barn, tonåringar och unga vuxna, men åldersspannet varierade mellan översikterna. Vissa översikter inkluderade breda åldersgrupper, exempelvis 0–25 år, medan andra fokuserade på mer avgränsade grupper, exempelvis 15–24 år. Åldersfördelningen skilde sig också mellan studier av uppväxtutfall och studier om enbart kriminalitet. Översikterna av uppväxtutfall omfattade alla från små barn till unga vuxna, inklusive universitetsstudenter. Översikterna om kriminalitet fokuserade däremot på något äldre grupper, från barn i 10–12-årsåldern till unga vuxna. I vissa översikter var deltagarnas genomsnittsålder så hög som 29 år. Ibland inkluderade studierna både barn och föräldrar. Översikterna omfattade både breda grupper och grupper med särskilda behov eller riskfaktorer. Exempel på sådana grupper var barn och unga med adhd eller andra neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, barn och unga med flyktingbakgrund, radikaliserade unga, samt unga med tidigare brottsdomar eller annan kontakt med rättsväsendet.

Ingen tydligt avgränsad populationsgrupp förefaller ha uteslutits från paraplyöversikten. Däremot var det vanligare att de inkluderade översikterna om kriminalitet omfattade personer som redan hade erfarenhet av kriminalitet, medan översikterna om uppväxtutfall omfattade en bredare population.

De studerade utfallen omfattade bland annat psykisk och fysisk hälsa, kognitiv och socioemotionell utveckling, socialt liv, skolrelaterade utfall och kriminalitet. Även eget alkohol- och narkotikabruk ingick som ett möjligt utfall enligt inklusionskriterierna men ingen av de inkluderade studierna hade det som utfall.

**Tabell 1 Paraplyöversiktens inklusionskriterier enligt PEO (Population, Exposure, Outcome) och andra avgränsningar.**
Inklusionskriterier
Population	Barn, unga samt familjer med barn och unga i åldern 0–24 år.
Exponering	Faktorer med betydelse för barns och ungas uppväxt, exempelvis individuella faktorer, faktorer relaterade till relationer, anknytning, familj, kontakt med socialtjänst, närmiljö, förskola/skola, vänner, fritid, sociala nätverk, alkohol- och narkotikabruk, utanförskap, ekonomi, välfärdssystem, samhällsstrukturer, kultur och diskriminering.
Utfall	Utfallen skulle vara mätta på individnivå och kunde omfatta: Fysiska och psykiska förhållanden, exempelvis funktionsnivå, livstillfredsställelse, trygghet, framtidstro, upplevd livskvalitet/trivsel, psykisk och somatisk sjukdom eller symtom, alkohol- och narkotikabruk, utövande av våld samt utsatthet för våld eller övergrepp. Sociala förhållanden, exempelvis utanförskap, mobbning (som utsatt eller utövare), sociala nätverk, relationer till närstående (föräldrar, familj och jämnåriga) samt deltagande i organiserade och oorganiserade fritidsaktiviteter. Andra förhållanden, exempelvis kriminalitet, kontakt med socialtjänst, fullföljd skolgång/utbildning och skoltrivsel.
Studiedesign	Systematiska översikter med tydligt definierade inklusionskriterier, systematiska litteratursökningar i minst två databaser samt bedömning av risk för systematiska fel eller metodologiska begränsningar i de inkluderade studierna. Det skulle också framgå vilka primärstudier som ingick i översikten. Både primärstudier med kvantitativ och kvalitativ forskningsmetodik kunde ingå. Översikternas inklusionskriterier skulle möjliggöra inkludering av studier från nordiska länder. Riktlinjer om barns och ungas uppväxtvillkor identifierades också (redovisas endast i Bilaga).

SBU kommenterar inkluderade studier i paraplyöversikten

Kunskapsunderlaget är omfattande och täcker ett brett spektrum av faktorer som kan påverka barns och ungas utveckling. De 23 inkluderade översikterna omfattade sammanlagt 1 035 primärstudier. SBU noterar att eftersom överlappningen av primärstudier mellan översikterna inte undersöktes är det oklart hur många unika primärstudier som egentligen ligger till grund för resultaten.

De inkluderade översikterna skiljer sig åt avseende populationer, utfall och exponeringsfaktorer. Få översikter undersökte hur faktorer varierade över olika åldersspann och fokuserade främst på en specifik åldersgrupp och ett specifikt utfall. Underlaget är därmed heterogent. Slutsatserna blir därför mer osäkra. Paraplyöversikten syftar inte till att sammanväga effekter av enskilda faktorer, utan till att identifiera vilka faktorer som återkommer i forskningen om uppväxtvillkor och risken för senarekommande negativa utfall inklusive kriminalitet. Sammanlagda utfall inkluderade psykisk och fysisk hälsa, kognitiv och socioemotionell utveckling, socialt liv, samt skolrelaterade utfall. Den typ av utfall som hörde samman med kriminalitet i de inkluderade översikterna refererade till extremism och våldsam radikalisering, vapenbrott, gängverksamhet, förstagångsförbrytare, eller ”ungdomskriminalitet” brett (inklusive återfallsförbrytelse). Kunskapsunderlaget är också ojämnt fördelat mellan kriminalitet och andra utfall. Antalet översikter om uppväxtvillkor är nästan dubbelt så stort som antalet översikter om kriminalitet. Författarna beskriver dessutom att forskningen om kriminalitet var mer begränsad och hade sämre kvalitet.

En annan aspekt är att de inkluderade översikterna i stor utsträckning bygger på forskning från USA och andra länder utanför Norden. Flera av de identifierade faktorerna, exempelvis relationer till föräldrar, jämnåriga och skola samt psykisk hälsa, är sannolikt relevanta även i en svensk kontext. Däremot kan betydelsen av strukturella faktorer, såsom socioekonomisk ojämlikhet och tillgång till samhällsservice, påverkas av skillnader mellan olika välfärdssystem.

Paraplyöversiktens metod

SBU bedömer att paraplyöversikten håller en måttlig metodologisk kvalitet. SBU:s bedömning av paraplyöversiktens metodologiska kvalitet gjordes av två projektledare med hjälp av Snabbstar. Läs mer om Snabbstar - Granskningsmall för att översiktligt bedöma risken för snedvridning/systematiska fel hos systematiska översikter.

Författarna genomförde en paraplyöversikt enligt metodrekommendationerna från Joanna Briggs Institute (JBI). Sökningar efter systematiska översikter publicerade från år 2020 och framåt genomfördes i åtta databaser och kompletterades med sökningar i OpenAlex. Två forskare granskade oberoende av varandra titlar och sammanfattningar av de referenser som identifierades i sökningarna samt relevanta fulltexter. I granskningen användes maskininlärningsfunktioner i det elektroniska verktyget EPPI-Reviewer. De inkluderade översikterna kvalitetsbedömdes med ett modifierat JBI-granskningsverktyg. En forskare gjorde den första bedömningen, och en andra forskare kontrollerade därefter resultatet. Eventuella oenigheter diskuterades tills samsyn uppnåddes.

På grund av det stora antalet identifierade översikter prioriterades de mest relevanta. För översikter om uppväxtvillkor prioriterades översikter med bred tematisk relevans, huvudsakligen longitudinella primärstudier, redovisad kvalitetsbedömning och studier från nordiska eller europeiska länder. Av dessa prioriterades vidare översikter med hög eller medelhög metodologisk kvalitet.

Eftersom färre översikter identifierades inom området kriminalitet bedömde författarna metodologisk kvalitet av samtliga relevanta översikter. I vissa fall inkluderades även översikter med låg metodologisk kvalitet om de belyste aspekter av kriminalitet som inte täcktes av övriga översikter. Översikter med bred tematisk täckning prioriterades, medan översikter som huvudsakligen behandlade faktorer utanför kommunernas ansvarsområde (exempelvis specialsjukvård) prioriterades ned.

Data från de inkluderade översikterna extraherades med hjälp av AI-verktyget Elicit. Resultaten sammanfattades narrativt utifrån de fyra frågeställningarna. Författarna gjorde inte någon samlad bedömning av resultatens tillförlitlighet med hänvisning till JBI:s metodvägledning för paraplyöversikter.

SBU kommenterar paraplyöversiktens metod

SBU bedömer att paraplyöversikten håller en måttlig metodologisk kvalitet och ger en bred överblick av forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas kriminalitet och andra utfall. Paraplyöversikten är systematiskt genomförd och transparent rapporterad. SBU bedömer att frågeställningen delvis är otydligt formulerad särskilt avseende vilka andra uppväxtutfall som avses.

Litteratursökningen genomfördes i flera relevanta databaser och kompletterades med sökningar i OpenAlex. Däremot framgår det inte varför författarna genomförde separata sökningar för kriminalitet och andra uppväxtutfall. Urvalet av studier genomfördes av två forskare oberoende av varandra, vilket minskar risken för felaktiga inklusionsbeslut. Däremot genomfördes inte kvalitetsbedömningen oberoende av två granskare. Detta är mindre robust än en fullständig dubbelgranskning.

Paraplyöversiktens främsta styrka är den breda ansatsen och den systematiska sammanställningen av faktorer på individ-, familje-, skol-, närmiljö- och samhällsnivå. En metodologisk utmaning i paraplyöversikter är att stora mängder forskning ofta identifieras. Författarna valde därför att prioritera ett mindre antal översikter, och sammanfattade inte de översikter som fokuserade på mindre relevanta ämnen som till exempel rökning. Ett sådant tillvägagångssätt innebär att resultaten bygger på ett urval av de identifierade översikterna snarare än på hela det tillgängliga kunskapsunderlaget. Det är inte helt tydligt hur författarna bedömde urvalet av översikter. Även avgränsningen till vilka år de begränsade översikterna kan innebära att viktiga resultat inte kommer med i paraplyöversikten.

Dessutom sammanställdes endast faktorer som i de inkluderade översikterna rapporterades vara statistiskt signifikanta eller särskilt betydelsefulla. Det begränsar möjligheten att bedöma hur konsekvent stödet är för de identifierade faktorerna.

SBU bedömer att en fördel är att författarna, när det var möjligt, prioriterade översikter som huvudsakligen inkluderade longitudinella studier. Samtidigt bygger de inkluderade översikterna på primärstudier med olika studiedesign, däribland även tvärsnittsstudier. Eftersom resultaten från olika studier i stor utsträckning sammanfattas tillsammans är det oklart vilket underlag som ligger bakom respektive identifierad risk- eller skyddsfaktor. SBU bedömer att heterogeniteten i studiedesign begränsar tolkningen, och det saknas ett resonemang om studiedesignens eventuella betydelse för vilka slutsatser som kan dras.

Sammantaget bedömer SBU att de inkluderade översikterna ger ett relevant kunskapsunderlag för att identifiera faktorer som återkommer i forskningen om barns och ungas uppväxtvillkor och kriminalitet. Däremot ger underlaget begränsade möjligheter att bedöma olika faktorers betydelse eller hur säkra resultaten är för respektive faktor. Det ingår inte heller i paraplyöversikten att ge en samlad bedömning av resultatens tillförlitlighet med ett lämpligt verktyg, exempelvis med GRADE. Paraplyöversikten bör därför ses som kartläggning av vilka faktorer som återkommer som associerade med olika utfall, snarare än som ett underlag för att avgöra vilka faktorer som faktiskt orsakar utfallen eller ens vilka associationer som har starkast stöd.

Paraplyöversiktens resultat och slutsatser

Faktorer relaterade till barns och ungas uppväxtvillkor

På individnivå var psykisk ohälsa, låg självkänsla, alkohol- och narkotikabruk samt beteendeproblem förknippade med ökad risk för senare negativa uppväxtutfall. Psykosociala och kognitiva resurser, god känsloreglering, social kompetens och goda skolprestationer framstod som viktiga skyddsfaktorer.

På familjenivå utgjorde föräldrars psykiska ohälsa, negativa livshändelser, familjedysfunktion och ekonomiska svårigheter centrala riskfaktorer. Skyddsfaktorer var föräldravärme, stödjande relationer mellan föräldrar och barn samt föräldrafärdigheter som gränssättning och föräldramonitorering.
På skol-, närmiljö- och nätverksnivå¹ var mobbning, negativ påverkan från jämnåriga och svaga skolprestationer förknippade med ökad risk för utanförskap. Skoltrivsel, goda vänskapsrelationer och socialt stöd framstod däremot som skyddsfaktorer.

Faktorer relaterade till barn- och ungdomskriminalitet

På individnivå var tidiga traumareaktioner och psykisk ohälsa, alkohol- och narkotikabruk, impulsivitet, bristande känsloreglering samt aggressivt beteende förknippat med ökad risk för kriminalitet.

På familjenivå utgjorde våld, övergrepp och omsorgssvikt i hemmet, låg socioekonomisk status, instabila och konfliktfyllda relationer samt svaga relationer mellan föräldrar och barn centrala riskfaktorer.

På skol-, närmiljö- och nätverksnivå var umgänge med jämnåriga som begår brott, låg social sammanhållning och boende i områden med omfattande socioekonomiska utmaningar förknippat med ökad risk för kriminalitet. Skolan framstod samtidigt som en viktig arena, där svaga skolprestationer, skolavhopp och låg skoltrivsel ökade risken för kriminalitet, medan tillhörighet i skolan och goda relationer till lärare och jämnåriga identifierades som skyddsfaktorer.

På kulturell och strukturell nivå var socioekonomisk ojämlikhet, diskriminering och begränsad tillgång till samhällstjänster förknippade med ökad risk för kriminalitet. Hög tillit till samhällsinstitutioner och myndigheter framstod däremot som en skyddsfaktor.

Betydelsen av uppväxtförhållanden i olika åldrar

Få av de inkluderade översikterna undersökte om samma faktorer har olika betydelse vid olika tidpunkter i barnets liv och utvecklingsförlopp. De flesta översikter var inriktade mot en specifik åldersgrupp och uppväxtutfall.
I de studier som undersökte olika perioder av uppväxten framträdde föräldrars psykiska hälsa, livssvårigheter och omsorgens kvalitet som betydelsefulla faktorer under graviditeten och den tidiga barndomen. Under förskole- och lågstadieåren fick relationer till jämnåriga ökad betydelse. Mobbning och socialt avvisande var förknippade med negativa utfall, medan vänskap och social tillhörighet framstod som skyddande. Under ungdomstiden och tidig vuxenålder framstod faktorer relaterade till skola, kamratmiljö, substansbruk samt psykisk hälsa som särskilt betydelsefulla för senare utfall. Familjeförhållanden hade samtidigt fortsatt stor betydelse.

För kriminalitet var underlaget om åldersskillnader särskilt begränsat. Svåra uppväxtförhållanden under tidig barndom, skolsvårigheter och adhd-symtom föreföll dock vara förknippade med ökad risk för kriminalitet när barnen blev äldre.

Slutsatser i paraplyöversikten

Paraplyöversikten visar att barns och ungas uppväxtvillkor och risk för kriminellt beteende kan påverkas av ett brett spektrum av faktorer på individ-, familje-, skol-, närmiljö- och samhällsnivå.

Familjens socioekonomiska situation, relationen mellan föräldrar och barn, föräldrars psykiska hälsa samt föräldraskap hade betydelse inom flera områden av barns och ungas liv. Även relationer till vänner och jämnåriga, social sammanhållning och socialt kapital samt barnets eller den unges psykiska hälsa inklusive trauma, psykosociala och kognitiva resurser återkom som betydelsefulla faktorer över flera olika utfall. Samspelet mellan olika faktorer och utfall är dock komplext och kan variera över tid.

Paraplyöversikten visar också att risk- och skyddsfaktorer ofta är samma faktorer, men kan fungera både som en bidragande faktor eller som ett utfall. Deras betydelse beror också på hur de samspelar med andra förhållanden som kontext, utvecklingsålder, och individuell ökad benägenhet för utfallet.

Slutligen pekar resultaten i översikten på behovet av tidiga, heltäckande och samordnade insatser, såväl universella som riktade, som inriktas på barns och ungas vardagsmiljöer, särskilt familjen, skolan och det sociala nätverket.

SBU kommenterar paraplyöversiktens resultat och slutsatser

SBU bedömer att paraplyöversikten utgör ett relevant kunskapsunderlag som ökar kunskapen om risk- och skyddsfaktorer under uppväxten. Paraplyöversikten ger däremot inte underlag för att avgöra vilka risk- och skyddsfaktorer som har starkast vetenskapligt stöd eller vilken betydelse de har i relation till varandra.

Att samma eller liknande risk- och skyddsfaktorer återkommer i studier av olika populationer och utfall är ett intressant resultat och kan tyda på att vissa faktorer har relevans inom flera områden av barns och ungas utveckling. Exempelvis återkommer familje- och föräldrarelaterade faktorer i relation till flera utfall, och skulle därmed kunna utgöra en relevant arena för förebyggande arbete. Att författarna delvis använder sig av olika begrepp försvårar däremot för läsaren att tydligt överblicka paralleller mellan utfallen på olika livsområden.

Samtidigt innebär heterogeniteten i kunskapsunderlaget en begränsning. De inkluderade översikterna skiljer sig åt när det gäller bland annat populationernas ålder och sammansättning, vilka faktorer och utfall som studerats samt studiedesign. Det är därför svårt att avgöra om återkommande resultat speglar samma underliggande samband i olika grupper och för olika utfall, eller om faktorernas betydelse varierar mellan populationer, åldrar och sammanhang. Resultatens återkommande karaktär bör därför inte i sig tolkas som att evidensen för en viss faktor är starkare eller att faktorn har samma betydelse i alla grupper. Likväl diskuteras utvecklingen hos barn och unga i paraplyöversikten men för att kunna dra kausala slutsatser (orsak-verkan) behövs en annan metodologisk ansats.

Författarna av paraplyöversikten beskriver själva att författarna av de inkluderade översikterna har haft smala tematiska avgränsningar som kan begränsa nyanseringen av de beskrivna riskfaktorerna. Särskilt gäller det översikterna om kriminalitet.

Även komplexiteten i frågan påverkar möjligheterna att kunna dra slutsatser om vad som påverkar vad. Psykisk ohälsa samt alkohol- och narkotikabruk framträder både som ett utfall och som en riskfaktor för senare problem. Detta illustrerar vikten av att se psykisk hälsa, social utveckling och kriminalitet som nära sammanlänkade områden där olika problems utveckling över tid kan samvariera.

Resultaten om samhällsfaktorer behöver också tolkas med försiktighet. Studierna har till stor del genomförts i länder med andra samhällsförhållanden än Sverige, vilket kan begränsa resultatens överförbarhet till svenska förhållanden. SBU har i en tidigare rapport bedömt att strukturerade risk- och behovsbedömningsmetoder troligen ger vägledning vid bedömning av ungdomars risk för återfall i våld och annan kriminalitet (måttlig vetenskaplig tillförlitlighet, ) [7]. Av metoderna i denna övergripande bedömning är det YLS/CMI och SAVRY som studerats mest.

^1.Ett nätverk kan definieras som ett system av individer med kopplingar till någon eller flera i nätverket, och förklaringar som baseras på nätverk eller grupper. Kriminella nätverk eller grupper [6].

Lästips

Brå (2025). Barn under 15 år som begår allvarliga brott. Rapport 2025:11. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå). Available from: Barn under 15 år som begår allvarliga brott
Mellgren C, Rostami A, Gerell M, Sturup J, Hartvigsson T, Munthe C, et al. (2024). Psychosocial Interventions Preventing Gang-Related Crime Among Young People: A Systematic Review. Research on Social Work Practice 36(1): 3-23. Available from: https://doi.org/10.1177/10497315241305779
Olsson TM, Sundell K, Leander L. (2022). The devil is in the details: Unpackaging the systematic in systematic reviews: Short reply to reconsidering the effectiveness of mentoring for prevention of juvenile criminal recidivism. Journal of Consulting and Clinical Psychology 90:652-4. Available from: https://doi.org/10.1037/ccp0000748
SBU (2019). Risk- och skyddsfaktorer för våld och kriminalitet bland unga. dnr 2018/567. Stockholm: Upplysningstjänsten, SBU. Available from: https://www.sbu.se/contentassets/c0f9c06b95c94b46914093e99e9bd5b7/risk-och-skyddsfaktorer-for-vald-och-kriminalitet-bland-unga.pdf
SBU (2019: 303). Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet: en systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter. SBU Utvärderar 303. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). [2026-10-09]. Available from: https://www.sbu.se/303
SBU (2020: 308). Insatser i öppenvård för att förebygga ungdomars återfall i brott: en systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU Utvärderar 308. [2026-06-02]. Available from: https://www.sbu.se/308
SBU (2021: 339). Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn - En systematisk översikt och utvärdering av medicinska, hälsoekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU Utvärderar 373. [2026-09-15]. Available from: https://www.sbu.se/339
SBU (2023: 369). Psykosociala insatser för att förebygga och minska gängkriminalitet bland barn och unga vuxna. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU Utvärderar 369. [2026-06-02]. Available from: https://www.sbu.se/369
SBU (2023: 370). Nationella kunskapssammanställningar om metoder och insatser för att förebygga ungdomskriminalitet. En kartläggning av nordiska rapporter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU Bereder 370. [2026-06-02]. Available from: https://www.sbu.se/370
SBU (2024: 373). Främjande av psykiskt välbefinnande hos barn och ungdomar - En fördjupad analys av SEL-programmen. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU Utvärderar 373. [2026-09-15]. Available from: https://www.sbu.se/373.
SBU (2024: 378). Förebygga självskadebeteende och suicidförsök hos barn och ungdomar – effekter av riktade interventioner. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU). SBU Utvärderar 378. [2026-09-15]. Available from: https://www.sbu.se/378.

Projektgrupp

SBU

Nina-Katri Gustafsson, projektledare
Therese Åström, sakkunnig i socialt arbete
Karin Olsson, utredare
Carl Gornitzki, informationsspecialist
Maria Ahlberg, projektadministratör
Uliana Hellberg, enhetschef

Referenser

Pollock M, Fernandes RM, Becker LA, Pieper D, Hartling L. Chapter V: Overviews of Reviews [last updated August 2023]. In: Higgins JP, Thomas J, Chandler J, Cumpston M, Li T, Page MJ, editors. Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Interventions version 65 Available from: https://www.cochrane.org/authors/handbooks-and-manuals/handbook/current: Cochrane; 2024.
SBU. Utvärdering av insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten: En metodbok. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2023. [accessed Oct 12 2026]. Available from: https://www.sbu.se/metodbok
Socialstyrelsen. Barns utveckling och faktorer som påverkar. Stockholm: Kunskapsguiden; 2025. [accessed Oct 12 2026]. Available from: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/risker-och-utsatthet-for-barn-och-unga/barns-utveckling-och-faktorer-som-paverkar/
Socialstyrelsen. Risk- och skyddsfaktorer för normbrytande beteende. Stockholm: Kunskapsguiden; 2024. [accessed Oct 12 2026]. Available from: https://kunskapsguiden.se/omraden-och-teman/barn-och-unga/barn-och-unga-som-begar-brott/risk--och-skyddsfaktorer-for-normbrytande-beteende/
Johnson J, Lillard C, Vitacco M. Criminal risk assessment, combined static and dynamic approaches to. The SAGE encyclopedia of criminal psychology. 2019;4:275–8. Available from: https://doi.org/10.4135/9781483392240.n96
Brottsförebyggande rådet. Kriminella nätverk och grupperingar. Polisers bild av maktstrukturer och marknader. Stockholm: Brottsförebyggande rådet (Brå); 2016. [accessed Oct 12 2026]. Available from: https://bra.se/rapporter/arkiv/2016-08-23-kriminella-natverk-och-grupperingar
SBU. Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet: en systematisk översikt och utvärdering av ekonomiska, sociala och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. SBU Utvärderar 303. [accessed Oct 12 2026]. Available from: https://www.sbu.se/303

SBU Kommenterar

Kommenterad systematisk paraplyöversikt: