Musikbaserade terapeutiska insatser för personer med demenssjukdom
Inledning
Musik i vård och omsorg för personer med demens
Musik används på olika sätt inom vård och omsorg för personer med demens. Det kan exempelvis handla om inhyrda musiker som underhåller, allsång, dans eller annan rörelse, att lyssna på musik och musikterapi (Faktaruta 1). När det inte är en musikterapeut som leder aktiviteterna används begrepp som musikbaserade terapeutiska insatser eller individualiserad musiklyssning där andra personalgrupper kan ansvara för aktiviteterna. Av Faktaruta 2 framgår hur musikbaserade terapeutiska insatser definieras i översikten. I de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demens [1] nämns omvårdnadsåtgärden vårdarsång samt strukturerade insatser med musik, sång och dans som exempel på arbetssätt som kan stödja personcentrerad vård och omsorg (se Faktaruta 3).
Demenssjukdom
Demens yttrar sig på olika sätt beroende på vilka delar av hjärnan som drabbas. Vanliga symtom vid demens är försämrat minne och svårigheter att planera och genomföra vardagliga sysslor. Språk, tidsuppfattning och orienteringsförmåga påverkas också negativt. Beteendeförändringar, oro och nedstämdhet tillhör ofta sjukdomsbilden och brukar benämnas BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demens [2] (se Faktaruta 4). I takt med att sjukdomen fortskrider blir symtomen allt påtagligare, vilket innebär att personen behöver allt mer stöd för att klara sin tillvaro och kan till slut bli helt beroende.
Kommenterad rapport
SBU:s sammanfattning
Den vetenskapliga tillförlitligheten i resultaten varierar från måttlig till mycket låg beroende på vilket utfall det handlar om. Översikten visar att musikbaserade terapeutiska insatser efter minst fem tillfällen troligen minskar depressiva symtom och beteendeproblem hos personer med demenssjukdom (måttlig tillförlitlighet).
För vissa andra utfall är resultaten på kort sikt, det vill säga direkt efter avslutad insats, något mer osäkra. I fråga om känslomässigt välbefinnande, livskvalitet samt oro visar översikten möjligen en gynnsam effekt på kort sikt (låg tillförlitlighet). När det gäller agitation, aggression respektive kognitiv förmåga är effekten möjligtvis liten eller obefintlig (låg tillförlitlighet).
Det går inte att bedöma effekten på socialt beteende efter insatsen (mycket låg tillförlitlighet). Detsamma gäller för effekter på lång sikt, det vill säga fyra veckor eller mer efter avslutad insats.
SBU:s kommentarer
- Populationen i översikten motsvarar den grupp personer med demenssjukdom som bor i särskilt boende i Sverige. Musikbaserade terapeutiska insatser förekommer och är relevanta även i en svensk kontext. I ett personcentrerat arbetssätt, där personen och inte demenssjukdomen sätts i fokus, är det enligt Socialstyrelsen viktigt att kunna erbjuda ett brett utbud av vård- och omsorgsinsatser [1].
- Översikten studerar olika former av musikbaserade terapeutiska insatser som leddes av en musikterapeut eller av en annan person med ett personcentrerat terapeutiskt syfte. Inga skillnader i effekt noterades beroende på vem som höll i insatserna, musikterapeut eller annan person.
- Flera utfallsmått relaterar till symtom som ingår i begreppet BPSD som används i svensk vård- och omsorgskontext (se Faktaruta 4). På engelska benämner International Psychiatric Association (IPA) BPSD som ”behavioural and psychological symptoms of dementia”. I den kommenterade översikten används istället begreppet ”behavioural problems” vilket här kallas ”beteendeproblem”. Det har dock framhållits som viktigt att inte se symtomen som problematiska i sig, utan snarare som beteenden som kan vara svåra att tolka och förstå för omgivningen. Symtomen kan till exempel vara förklarliga reaktioner i en stökig miljö. Det krävs alltid en noggrann analys av möjliga utlösande faktorer [3].
- Inga oönskade effekter eller biverkningar har redovisats av de musikbaserade terapeutiska insatserna i de studier som översikten bygger på.
- Det finns inga ekonomiska analyser av de musikbaserade terapeutiska insatserna i översikten.
- Översiktens resultat tyder på att effekterna av musikbaserade terapeutiska insatser oftast är gynnsamma, om än små och kortsiktiga. Med hänsyn till gruppens sjukdomsbild och komplexa behov kan även en insats som lindrar och hjälper för stunden vara betydelsefull.
- En viktig aspekt är att musikbaserade terapeutiska insatser kanske inte passar alla personer med demens. Socialtjänstlagens intentioner och ett personcentrerat arbetssätt innebär att en individuell bedömning om insatsens lämplighet är nödvändig.
- Översiktens synpunkter på fortsatt forskning är angelägna. Kunskap om upplevelser och erfarenheter, det vill säga kvalitativa data, är också av värde för vård och omsorg.
- Eftersom översiktens litteratursökning var från sommaren 2017 upprepade SBU sökningen den 25 oktober 2019. Sökningen gav 297 träffar varav 33 lästes i fulltext. Efter granskning enligt översiktens kriterier för population, intervention, jämförelse och utfall samt en bedömning av risk för snedvridning återstod 9 studier varav 4 handlade om personer i ordinärt boende. Dessa studier presenteras översiktligt i Tabell 3 i Bilaga 3. Resultaten från dessa nytillkomna studier ligger i linje med översiktens resultat. (Studier som exkluderats på grund av att de inte var relevanta eller hade brister i genomförandet listas i Tabell 4 i Bilaga 3.)
Sammanfattning av originalrapporten
Om studierna i originalrapporten
Översiktens population var personer med demens av varierande svårighetsgrad. Samtliga deltagare var personer över 65 år, ofta med en medelålder på minst 80 år i grupperna. Studierna genomfördes på vård- och omsorgsboende (16 studier), på sjukhus (4 studier) eller på både vård- och omsorgsboende och sjukhus (2 studier).
Översikten inkluderar 22 randomiserade kontrollerade studier som undersökt effekter av olika former av musikbaserade terapeutiska insatser (Faktaruta 2). Studierna genomfördes i 14 länder (4 i Asien, 13 i Europa, 4 i Nordamerika och 1 i Australien). Från de nordiska länderna ingår 2 studier, en med deltagare från Danmark och Norge samt en från Island. 21 av studierna bidrar med data till metaanalyser. Totalt ingår 1 097 deltagare där data från 890 ingår i metaanalyser. Undersökningsgrupperna består av 14–120 deltagare.
I Tabell 1 finns kortfattad information om insatsens innehåll, utformning, vilka jämförelser som gjorts, vad som mätts och när mätningar gjorts. Studierna är publicerade mellan åren 1993 och 2016.
| Om insatsen och mätning | Beskrivning |
| Sessionslängd | 0,5–2 timmar |
| Totalt antal sessioner | 6–156 (median 14) |
| Frekvens | 1–7 ggr i veckan, vanligen 2 gånger/vecka |
| Ledarens utbildning | Musikterapi (12 studier) Oklart (4 studier) Annan utbildning än musikterapi (6 studier) |
| Individuellt/grupp | Individuellt (7 studier) Grupp (15 studier) |
| Aktivitetsnivå | Aktiv form: spela instrument och sjunga, ibland i kombination med rörelser Passiv form: lyssna på musik i kombination med kommunikation med behandlaren |
| Musikbaserade terapeutiska insatser jämfördes med | Specificerade aktiviteter som kognitiv träning, matlagning, individuellt lyssna på musik utan terapeutiska inslag (10 studier) Sedvanlig vård (9 studier) Båda dessa kontrolltyper (3 studier) |
| Primära utfall och mätmetoder (se även Bilaga 1) | Känslomässigt välbefinnande inklusive livskvalitet (7 mätmetoder) Humörstörning eller negativ affekt: depression (4 mätmetoder) Humörstörning eller negativ affekt: oro (4 mätmetoder) Beteendeproblem: agitation eller aggression (4 mätmetoder) Beteendeproblem: sammantaget (2 mätmetoder) |
| Sekundära utfall och mätmetoder (se även Bilaga 1) | Socialt beteende (1 mätmetod) Kognition (5 mätmetoder) |
| Mättillfällen | Baslinje Kort sikt: vid slutet av insatsperioden Lång sikt: 1–3 månader efter avslutad insats |
Resultat
I Tabell 2 (Bilaga 2) sammanfattas förändringen per utfallsmått för interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen direkt efter insatsen respektive efter en månad eller mer. Graden av tillförlitlighet för utfallet bedömdes med hjälp av evidensgraderingssystemet GRADE. I Faktaruta 5 beskrivs tillvägagångssättet för att bedöma tillförlitligheten samt vad som avses med de fyra stegen mycket låg, låg, måttlig och hög tillförlitlighet.
I de metaanalyser som redovisas i Tabell 2 (Bilaga 2) sammanfördes resultaten från studier där musikbaserade terapeutiska insatser gavs individuellt respektive i grupp. Vid efteranalyser där individuella musikbaserade terapeutiska insatser jämfördes med insatser i grupp visades liknande effekter för individuell insats utom för de två utfallen om beteendeproblem. Även när insatser utförda av utbildade musikterapeuter jämfördes med insatser utförda av annan person visades liknande effekter som i Tabell 2.
Originalrapportens slutsatser
- Musikbaserade terapeutiska insatser vid minst fem tillfällen minskar troligen depressiva symtom och förbättrar troligen sammantagna beteendeproblem på kort sikt hos personer med demens på vård- och omsorgsboende eller sjukhus.
- Möjligen kan insatserna även förbättra känslomässigt välbefinnande och livskvalitet samt minska oro hos personer med demens på kort sikt.
- Eventuellt har insatserna en liten eller ingen effekt på agitation, aggression eller kognitiv förmåga på kort sikt.
- Det är osäkert om insatserna har effekt på socialt beteende på kort sikt.
- Det är osäkert om det finns långtidseffekter av musikbaserade terapeutiska insatser för samtliga undersökta utfall.
Behov av framtida forskning enligt originalrapporten
- Det behövs fler välgjorda studier som undersöker effekter av musikbaserade terapeutiska insatser på positiva utfall som välbefinnande, livskvalitet och socialt beteende, men även på negativa utfall som apati, smärta och obehag.
- Det behövs studier med tillräcklig uppföljningstid för att utvärdera om effekterna kvarstår över tid.
- Det behövs fler studier som jämför effekten av olika typer av insatser med musik, exempelvis passivt kontra aktivt deltagande samt insatser individuellt kontra i grupp. Det gäller särskilt för utfallsmått som agitation, oro eller beteendeproblem.
- Effekternas relation till sessionernas längd och antal behöver utvärderas.
- Det behövs studier som jämför insatser där musiken är det huvudsakliga eller enda terapeutiska inslaget med andra gruppaktiviteter som involverar musik.
- Det behövs studier som inkluderar ekonomiska analyser och effekter för personer med tidig sjukdomsdebut samt personer som får musikbaserade terapeutiska insatser på till exempel dagverksamhet.
SBU:s granskning av originalrapporten
Vid SBU:s genomgång av originalrapporten användes två granskningsmallar för systematiska översikter, ROBIS samt AMSTAR. SBU bedömer att översikten är välgjord med låg risk för systematiska fel (bias) enligt definierade kvalitetskrav. Författarna har redovisat risk för sju typer bias i de inkluderade studierna och tagit hänsyn till detta vid graderingen av det vetenskapliga underlaget. Samtliga studier hade hög risk för snedvridning på grund av avvikelser från planerade interventioner (så kallad performance bias).
Lästips
Svenskt Demenscentrum erbjuder kostnadsfritt ett webbaserat kunskapsstöd ”Mötas i musik – musik som omvårdnad i demensvården” som visar olika sätt att använda musik i omvårdnad vid demens [4].
Referenser
- Socialstyrelsen. Nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom: Stöd för styrning och ledning. Socialstyrelsen; 2017.
- Svenskt Demenscentrum. Fakta om demens. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2018 [uppdaterad 2018-10-23; citerad 2020-01-03]. Hämtad från http://www.demenscentrum.se/Fakta-om-demens/Vad-ar-demens/
- BPSD-registret. Vad är BPSD? Malmö: BDSP-registret; 2019 [uppdaterad 2019-12-20; citerad 2020-01-11]. Hämtad från https://bpsd.se/om-bpsd-registret/
- Svenskt Demenscentrum. Mötas i musik. Stockholm: Svenskt Demenscentrum; 2019 [uppdaterad 2019-02-28; citerad 2020-01-03]. Hämtad från http://www.demenscentrum.se/Utbildning/Webbutbildningar1/motas-i-musik/
- Lindblad K, Götell E, Paulander A, Nyborg M, Hammarlund I, Prochazka M. Musik som omvårdnad på demensboende. Stockholm: FoU Seniorium; 2014.
- Läkemedelsverket. Läkemedelsbehandling och bemötande vid Beteendemässiga och Psykiska Symtom vid Demenssjukdom – BPSD – ny rekommendation. Information från Läkemedelseverket. Uppsala: Läkemedelsverket; 2008:5.
- WFMT. What is music therapy? 2011. [citerad 2020-01-02]. Hämtad från https://www.wfmt.info/wfmt-new-home/about-wfmt/
- Dahm KT, Dalsbø TK, Håvelsrud K, Reinar LM. Effekt av psykologiske tiltak for personer med demens. Rapport fra Kunnskapssenteret nr. 28−2014. Oslo; 2014.
- Vink, AC, Birks, JS, Bruinsma, MS, Scholten, RJ. Music therapy for people with dementia. Cochrane Database Syst Rev. 2004:CD003477.
Faktaruta 1. Musik inom demensvård
Musik kan användas i demensvården bland annat i syfte att öka trivsel och välbefinnande, för att lugna, underlätta kommunikation samt som minnesstimulans. Genom musik kan personer med demens ges möjlighet att använda sina kvarvarande resurser, till exempel i omvårdnadssituationer eller vid gångträning [5][6]
Musikinsatserna kan genomföras av såväl musikterapeuter som av personer med annan utbildning. Enligt Världsorganisation för musikterapi (WFMT) innebär musikterapi att en utbildad musikterapeut använder sig av musik, musikaliska element som ljud, rytm, melodi, harmoni eller båda dessa i en process avsedd att möjliggöra och främja kommunikation, relaterande, inlärning, mobilisering, uttryck och andra relevanta terapeutiska mål med syfte att tillgodose fysiska, emotionella, mentala, sociala och kognitiva behov [7].
Faktaruta 2. Inkluderade insatser
Översikten undersökte effekten av musikbaserade terapeutiska insatser. Denna typ av insats definierades som antingen terapi tillhandahållen av en kvalificerad musikterapeut eller en intervention som baserades på en terapeutisk relation som dessutom uppfyllde åtminstone två av nedanstående kriterier:
- ett terapeutiskt mål (t.ex. kommunikation, relation, lärande, uttryck, mobilisering)
- musikvalet styrs av individuella preferenser
- aktivt deltagande av personerna med demens genom att spela musikinstrument eller sjunga
- deltagarna hade en klinisk indikation för eller hade remitterats till insatsen.
Ett krav för inkludering var också att musik skulle vara det huvudsakliga elementet i insatsen.
Faktaruta 3. Socialstyrelsens nationella riktlinjer för vård och omsorg vid demenssjukdom
År 2017 gav Socialstyrelsen ut de nu gällande nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom. Enligt beprövad erfarenhet kan vårdarsång ha effekt på BPSD, beteendemässiga och psykiska symptom vid demenssjukdom. Det vetenskapliga stödet för åtgärden strukturerade insatser med musik, sång och dans är otillräckligt, men enligt beprövad erfarenhet kan insatserna ha effekt på sociala, psykiska och fysiska förmågor samt upplevd livskvalitet vid måttlig till svår demenssjukdom.
Även när det gäller effekt av musikterapi på kognition, depression, ångest och beteendestörningar bedömdes det vetenskapliga underlaget som otillräckligt. Underlaget till nuvarande rekommendationer [1] bygger på en rapport från norska NAKS, Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten [8] som i sin tur utgår från en systematisk översiktsartikel från 2004 [9].
Faktaruta 4. BPSD, beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom
Hos nio av tio personer med demenssjukdom uppträder någon gång under sjukdomsförloppet den typ av sekundära symtom som brukar benämnas beteendemässiga och psykiska symtom vid demenssjukdom (BPSD). Symtomen kan variera och exempelvis bero på den demenssjuka personens svårigheter att korrekt bearbeta information och förmedla sig, vilket bland annat kan leda till beteendemässiga symtom som aggressivitet, rastlöshet och vandrande samt psykiska symtom som oro, hallucinationer och vanföreställningar. BPSD leder till stort lidande för den som drabbas, men också för anhöriga och vårdpersonal [1][3].
Det finns ett starkt vetenskapligt stöd för att de initiala åtgärderna vid BPSD bör vara icke-farmakologiska [6]. Vården och omsorgen i Sverige är idag fokuserad på att i första hand bemöta BPSD-symtom med hjälp av en personcentrerad vård och omsorg [1].
Faktaruta 5. Evidensgradering enligt GRADE
GRADE-systemet (http://www.gradeworkinggroup.org) används för att göra en strukturerad bedömning av tillförlitligheten (evidensstyrkan) hos varje sammanvägt delresultat (utfall) i en systematisk översikt. Den sakliga grunden för värderingen ska redovisas tydligt så att det är möjligt för andra att granska och göra sin egen bedömning. Bedömningen av tillförlitlighet innefattar, för varje sammanvägt delresultat:
- hur stor risken är för systematiska fel i studierna (engelska: bias, snedvridning),
- hur mycket studierna motsäger varandra (engelska: inconsistency, bristande samstämmighet),
- i vilken grad som de studerade förhållandena skiljer sig från den aktuella frågan (engelska: indirectness, bristande överförbarhet),
- hur stor den statistiska osäkerheten är (engelska: imprecision, bristande precision) samt
- hur stor risken är för snedvriden publicering av studier och resultat (engelska: publication bias).
Hänsyn tas också till storleken på delresultatet, eventuellt samband mellan dos och respons samt i vilken riktning som tänkbara snedvridande faktorer kan förväntas verka.
Tillförlitligheten graderas i fyra nivåer:
- Det sammanvägda resultatet har hög tillförlitlighet (
)
(Bedömningen är att resultatet stämmer) - Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet (
)
(Bedömningen är att det är troligt att resultatet stämmer) - Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet (
)
(Bedömningen är att det är möjligt att resultatet stämmer)
Det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet (
)
(Det går inte att bedöma om resultatet stämmer)
Projektgrupp
Sakkunniga
Åsa Hedberg-Rundgren, Med. Dr, vetenskaplig ledare, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum
Annicka Hedman, Med. Dr, forskningsledare, FoU Nordost
Lars Sonde, Med. Dr, utredare, Stiftelsen Stockholms Läns Äldrecentrum
SBU
Gunilla Fahlström, projektledare
Elizabeth Åhsberg, biträdande projektledare
Caroline Jungner, administratör
Extern granskare
Lena Marmstål Hammar, Mälardalens Högskola
Bindningar och jäv
Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.
Ordförklaringar
Systematisk översikt
Rapport där man systematiskt sökt efter vetenskaplig litteratur, kvalitetsgranskat denna och vägt samman forskningsresultat från hela världen.
Metaanalys
En statistisk metod som utnyttjar resultaten från flera studier för att ge ett sammanvägt resultat om effekter per utfallsmått.
Standardiserad medelvärdeskillnad (eng. standardized mean difference)
Ett generellt mått för att visa skillnader i effekt där medelvärdesskillnaden dividerats med standardavvikelsen för interventions- respektive kontrollgruppen. Rapportens tolkning av SMD är <0,40 = liten effekt, 0,40–0,70 = måttlig effekt, >0,70 = stor effekt.
Konfidensintervall
Typ av osäkerhetsintervall för en statistisk skattning. Konfidensintervallet förväntas vid upprepade statistiska tester innehålla det sanna värdet i en i förväg vald andel av fallen. Ofta väljs 95 %.
Bilaga 1 Inkluderade studiers mätmetoder av primära och sekundära utfall
Primära utfall
Känslomässigt välbefinnande inklusive livskvalitet
- Dementia Quality of Life, DQOL
- Dementia Quality of Life Instrument, DEMQOL
- Alzheimer Disease-Related Quality of Life, ADRQL
- Cornell-Brown Scale for Quality of Life in Dementia, CBS-QoL
- Dementia Care Mapping Wellbeing Score
- Quality of Life-Alzheimer Disease, QOL-AD
- Antal positiva och negativa ansiktsuttryck under de första 2 minuterna av filmade intervjuer
Humörstörning eller negativ affekt: depression
- Geriatric Depression Scale, GDS
- Cornell Scale for Depression in Dementia
- Delskala av Behavioural Pathology in Alzheimer’s Disease, BEHAVE-AD
- Delskala av Neuropsychiatric Inventory, NPI
Humörstörning eller negativ affekt: oro
- Rating Anxiety in Dementia Scale, RAID
- Hamilton Anxiety Scale
- Delskala av BEHAVE-AD
- Delskala av NPI
Beteendeproblem: agitation eller aggression
- Cohen-Mansfield Agitation Inventory, CMAI
- Agitationsdelskalan i NPI
- Aggressionsdelskalan i BEHAVE-AD
- Antal observerade aggressiva beteenden
Beteendeproblem: sammantaget
- BEHAVE-AD
- NPI
Sekundära utfall
Socialt beteende
- Konversationsinnehåll (positiva kontra negativa uttryck vid intervju om nuvarande känslor och personlig historia)
Kognition
- Mini-Mental State Examination, MMSE
- Severe Impairment Battery, SIB
- Prose Memory Tests
- FAS-test (Controlled-Oral-Word-Association Test)
- Alzheimer’s Disease Assessment Scale Cognitive Subscale, ADAS-cog
Bilaga 2 Översiktens resultat och bedömningar av effekten av musikbaserade terapeutiska insatser
| Utfallsmått | Förändring Standardiserad medelvärdesskillnad (SMD), 95 % konfidensintervall (KI). Storleken på effekten, SMD, anges som liten eller måttlig. |
Antal studier (antal deltagare) | Grad av tillförlitlighet enligt GRADE |
| Känslomässigt välbefinnande inklusive livskvalitet | Välbefinnande skattades högre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid slutet av insatsen: SMD=0,32 (KI=0,02 högre till 0,62 högre). Liten effekt. | 9 (348) | Låg |
| Välbefinnande skattades högre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter minst 1 månad: SMD=0,34 (KI=0,12 lägre till 0,80 högre). Liten effekt. | 4 (180) | Låg | |
| Humörstörning eller negativ affekt: depression | Depression skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid slutet av insatsen: SMD=0,27 (KI=0,45 lägre till 0,09 lägre). Liten effekt. | 11 (503) | Måttlig |
| Depression skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter minst 1 månad: SMD=0,03 (KI=0,24 lägre till 0,19 högre). Liten effekt. | 6 (354) | Låg | |
| Humörstörning eller negativ affekt: oro | Oro skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid slutet av insatsen: SMD=0,43 (KI=0,72 lägre till 0,14 lägre). Måttlig effekt. | 13 (478) | Låg |
| Oro skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter minst 1 månad: SMD=0,28 (KI=0,71 lägre till 0,15 högre). Liten effekt. | 6 (265) | Mycket låg | |
| Beteendeproblem: agitation eller aggression | Utåtagerande beteende eller aggression skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid slutet av insatsen: SMD=0,07 (KI=0,24 lägre till 0,10 högre). Liten effekt. | 14 (626) | Måttlig |
| Utåtagerande beteende eller aggression skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter minst 1 månad: SMD=0,10 (KI=0,33 lägre till 0,13 högre). Liten effekt. | 5 (330) | Låg | |
| Beteendeproblem: sammantaget | Sammantagna beteendeproblem skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid slutet av insatsen: SMD=0,23 (KI=0,46 lägre till 0,01 lägre). Liten effekt. | 10 (442) | Måttlig |
| Sammantagna beteendeproblem skattades lägre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter minst 1 månad: SMD=0,19 (KI=0,51 lägre till 0,14 högre). Liten effekt. | 6 (351) | Låg | |
| Socialt beteende | Socialt beteende skattades högre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid slutet av insatsen: SMD=0,54 (KI=0,06 högre till 1,02 högre). Skillnaden var inte statistiskt signifikant. Måttlig effekt. | 3 (70) | Mycket låg |
| Socialt beteende skattades högre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter minst 1 månad: SMD=0,53 (KI=0,53 lägre till 1,60 högre). Måttlig effekt. | 2 (48) | Mycket låg | |
| Kognition | Kognitiv förmåga skattades högre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen vid slutet av insatsen: SMD=0,15 (KI=0,06 lägre till 0,36 högre). Liten effekt. | 7 (350) | Låg |
| Kognitiv förmåga skattades högre i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen efter minst 1 månad: SMD=0,07 (KI=0,21 lägre till 0,36 högre). Liten effekt. | 2 (193) | Låg |
Bilaga 3 Resultat av SBU:s uppdateringssökning 2019, dvs. studier publicerade efter juni 2017
| Författare, år, land, referens | Insats, antal deltagare (n) | Utfallsmått | Författarnas slutsats |
| Chen, 2018, Taiwan [1] | Musik i grupp n=28 |
Utåtagerande beteende | Insatsen förebyggde utåtagerande beteende hos personer i ordinört boende med mild till måttlig demens. |
| Cho, 2018, USA [2] | Musik i grupp n=27 |
Livskvalitet, stämningsläge | Insatsen förbättrade livskvalitet och stämningsläge hos personer i särskilt boende med demensdiagnos. |
| Lyu, 2018, KIna [3] | Musik i grupp n=298 |
Kognitiv förmåga | Insatsen förbättrade kognitiv förmåga hos personer I ordinärt boende med mild, måttlig och svår Alzheimer. |
| Pérez-Ros, 2018 [4] | Musik i grupp n=119 |
Kognitiv förmåga | Insatsen förbättrade kognitiv förmåga hos personer i särskilt boende med demensdiagnos. |
| Pongan, 2017, Frankrike [5] | Musik i grupp n=59 |
Livskvalitet, ångest, depression, minne | Både insatsen och kontrollbetingelsen (måla) minskade ångest och förbättrade livskvalitet samt viss kognitiv förmåga. Depression minskade enbart I kontrollgruppen. För personer i ordinärt boende med mild Alzheimer. |
| Pongan, 2019, Frankrike [6] | Musik i grupp n=59 |
Välbefinnande | Både insatsen och kontrollbetingelsen (måla) ökade välbefinnandet hos personer i ordinärt boende med mild Alzheimer. |
| Satoh, 2017, Japan [7] | Musik i grupp n=62 |
Kognitiv förmåga | Insatsen förbättrade kognitiv förmåga, med undantag för minne hos personer i både ordinärt och särskilt boende med mild till måttlig Alzheimer. |
| Shilz, 2018, USA [8] | Musik individuellt n=104 |
Utåtagerande beteende | Insatsen förebyggde utåtagerande beteende hos personer i särskilt boende med mild till måttlig demens. |
| Tang, 2018, Kina [9] | Musik i grupp n=72 |
Kognitiv förmåga | Den kognitiva förmågan bibehölls i insatsgruppen, men försämrades i kontrollgruppen hos personer på särskilt boende med mild till måttlig demens. |
- Chen YL, Pei YC. Musical dual-task training in patients with mild-to-moderate dementia: a randomized controlled trial. Neuropsychiatric Disease & Treatment 2018;14:1381-1393.
- Cho HK. The Effects of Music Therapy-Singing Group on Quality of Life and Affect of Persons With Dementia: A Randomized Controlled Trial. Frontiers in Medicine 2018;5:279.
- Lyu J, Zhang J, Mu H, Li W, Champ M, Xiong Q, et al. The Effects of Music Therapy on Cognition, Psychiatric Symptoms, and Activities of Daily Living in Patients with Alzheimer's Disease. Journal of Alzheimer's Disease 2018;64:1347-1358.
- Perez-Ros P, Cubero-Plazas L, Mejias-Serrano T, Cunha C, Martinez-Arnau FM. Preferred Music Listening Intervention in Nursing Home Residents with Cognitive Impairment: A Randomized Intervention Study. Journal of Alzheimer's Disease 2019;70:433-442.
- Pongan E, Tillmann B, Leveque Y, Trombert B, Getenet JC, Auguste N, et al. Can Musical or Painting Interventions Improve Chronic Pain, Mood, Quality of Life, and Cognition in Patients with Mild Alzheimer's Disease? Evidence from a Randomized Controlled Trial. Journal of Alzheimer's Disease 2017;60:663-677.
- Pongan E, Delphin-Combe F, Krolak-Salmon P, Leveque Y, Tillmann B, Bachelet R, et al. Immediate Benefit of Art on Pain and Well-Being in Community-Dwelling Patients with Mild Alzheimer's. American Journal of Alzheimer's Disease & Other Dementias 2019:1533317519859202.
- Satoh M, Ogawa JI, Tokita T, Nakaguchi N, Nakao K, Kida H, et al. Physical Exercise with Music Maintains Activities of Daily Living in Patients with Dementia: Mihama-Kiho Project Part 21. Journal of Alzheimer's Disease 2017;57:85-96.
- Shiltz DL, Lineweaver TT, Brimmer T, Cairns AC, Halcomb DS, Juett J, et al. 'Music first': An alternative or adjunct to psychotropic medications for the behavioral and psychological symptoms of dementia. GeroPsych: The Journal of Gerontopsychology and Geriatric Psychiatry 2018;31:17-30.
- Tang Q, Zhou Y, Yang S, Thomas WKS, Smith GD, Yang Z, et al. Effect of music intervention on apathy in nursing home residents with dementia. Geriatric Nursing 2018;39:471-476.
| Författare, år, referens | Exklusionsorsak |
| Chen, 2019 [1] | Studiedesign |
| Cho, 2019 [2] | Studiedesign |
| Deason, 2019 [3] | Utfallsmått |
| Dimitrou, 2017 [4] | Intervention |
| Doi, 2017 [5] | Intervention |
| Evans, 2019 [6] | Studiedesign |
| Garrido, 2019 [7] | Utfallsmått |
| Giovanoli, 2018 [8] | Intervention |
| Gok, 2019 [9] | Utfallsmått |
| Ho, 2019 [10] | Hög risk för bias |
| Ihara, 2018 [11] | Studiedesign |
| Innes, 2017 [12] | Annan population |
| Innes, 2018 [13] | Utfallsmått |
| Keuogh, 2017 [14] | Studiedesign |
| Lu, 2018 [15] | Dublett |
| Maseda, 2018 [16] | Hög risk för bias |
| Onieva-Zafra, 2018 [17] | Studiedesign |
| Samson, 2017 [18] | Intervention |
| Sarakmo, 2017 [19] | Publikationstyp |
| Shelton, 2019 [20] | Studiedesign |
| Shimizu, 2018 [21] | Annan intervention |
| Wang, 2018 [22] | Hög risk för bias |
| Wang, 2017 [23] | Studiedesign |
| Weise, 2019 [24] | Hög risk för bias |
Referenser
- Chen X, Li D, Xu H, Hu Z. Effect of traditional opera on older adults with dementia. Geriatric Nursing 2019;26:26.
- Choo T, Barak Y, East A. The Effects of Intuitive Movement Reembodiment on the Quality of Life of Older Adults With Dementia: A Pilot Study. American Journal of Alzheimer's Disease & Other Dementias 2019:1533317519860331.
- Deason RG, Strong JV, Tat MJ, Simmons-Stern NR, Budson AE. Explicit and implicit memory for music in healthy older adults and patients with mild Alzheimer's disease. Journal of Clinical & Experimental Neuropsychology: Official Journal of the International Neuropsychological Society 2019;41:158-169.
- Dimitriou TD, Tsolaki M. Evaluation of the efficacy of randomized controlled trials of sensory stimulation interventions for sleeping disturbances in patients with dementia: a systematic review. Clinical Interventions In Aging 2017;12:543-548.
- Doi T, Verghese J, Makizako H, Tsutsumimoto K, Hotta R, Nakakubo S, et al. Effects of Cognitive Leisure Activity on Cognition in Mild Cognitive Impairment: Results of a Randomized Controlled Trial. Journal of the American Medical Directors Association 2017;18:686-691.
- Evans SC, Garabedian C, Bray J. 'Now He Sings'. The My Musical Memories Reminiscence Programme: Personalised Interactive Reminiscence Sessions for People Living with Dementia. Dementia 2019;18:1181-1198.
- Garrido S, Stevens CJ, Chang E, Dunne L, Perz J. Musical Features and Affective Responses to Personalized Playlists in People With Probable Dementia. American Journal of Alzheimer's Disease & Other Dementias 2019;34:247-253.
- Giovagnoli AR, Manfredi V, Schifano L, Paterlini C, Parente A, Tagliavini F. Combining drug and music therapy in patients with moderate Alzheimer's disease: a randomized study. Neurological Sciences 2018;39:1021-1028.
- Gok Ugur H, Orak OS, Yaman Aktas Y, Enginyurt O, Saglambilen O. [Effects of Music Therapy on the Care Burden of In-Home Caregivers and Physiological Parameters of Their In-Home Dementia Patients: A Randomized Controlled Trial]. Complementary Medical Research 2019;26:22-30.
- Ho RTH, Fong TCT, Sing CY, Lee PHT, Leung ABK, Chung KSM, et al. Managing behavioral and psychological symptoms in Chinese elderly with dementia via group-based music intervention: A cluster randomized controlled trial. Dementia (14713012) 2019;18:2785-2798.
- Ihara ES, Tompkins CJ, Inoue M, Sonneman S. Results from a person‐centered music intervention for individuals living with dementia. Geriatrics & Gerontology International 2018;19:30-34.
- Innes KE, Selfe TK, Khalsa DS, Kandati S. Meditation and Music Improve Memory and Cognitive Function in Adults with Subjective Cognitive Decline: A Pilot Randomized Controlled Trial. Journal of Alzheimer's Disease 2017;56:899-916.
- Innes KE, Selfe TK, Brundage K, Montgomery C, Wen S, Kandati S, et al. Effects of Meditation and Music-Listening on Blood Biomarkers of Cellular Aging and Alzheimer's Disease in Adults with Subjective Cognitive Decline: An Exploratory Randomized Clinical Trial. Journal of Alzheimer's Disease 2018;66:947-970.
- Keough LA, King B, Lemmerman T. Assessment-based small-group music therapy programming for individuals with dementia and Alzheimer’s disease: A multi-year clinical project. Music Therapy Perspectives 2017;35:182-189.
- Lu J, Zhang J, Mu H, Zhang M, Xiong Q, Gao T, et al. The effects of music therapy on cognitive and psychiatric symptoms in patients with alzheimer's disease. In: Alzheimer's & dementia; 2018. p P673‐p674.
- Maseda A, Cibeira N, Lorenzo-Lopez L, Gonzalez-Abraldes I, Bujan A, de Labra C, et al. Multisensory Stimulation and Individualized Music Sessions on Older Adults with Severe Dementia: Effects on Mood, Behavior, and Biomedical Parameters. Journal of Alzheimer's Disease 2018;63:1415-1425.
- Onieva-Zafra MD, Hernandez-Garcia L, Gonzalez-Del-Valle MT, Parra-Fernandez ML, Fernandez-Martinez E. Music Intervention With Reminiscence Therapy and Reality Orientation for Elderly People With Alzheimer Disease Living in a Nursing Home: A Pilot Study. Holistic Nursing Practice 2018;32:43-50.
- Samson S. Efficacy of non-pharmacological interventions in dementia: methodological requirements. In: Alzheimer's & dementia; 2017. p P1209‐.
- Sarkamo T, Laitinen S, Numminen A, Kurki M, Johnson J, Rantanen P. Cognitive, emotional and social benefits of regular musical activities in early dementia. In: Alzheimer's & dementia; 2017. p P1209‐p1210.
- Shelton EG. Development and evaluation of a personalized music intervention for dementia: ProQuest Information & Learning; 2019.
- Shimizu N, Umemura T, Matsunaga M, Hirai T. Effects of movement music therapy with a percussion instrument on physical and frontal lobe function in older adults with mild cognitive impairment: A randomized controlled trial. Aging & Mental Health 2018;22:1614-1626.
- Wang Z, Li Z, Xie J, Wang T, Yu C, An N. Music therapy improves cognitive function and behavior in patients with moderate Alzheimer's disease. In: International journal of clinical and experimental medicine; 2018. p 4808‐4814.
- Wang SC, Yu CL, Chang SH. Effect of music care on depression and behavioral problems in elderly people with dementia in Taiwan: a quasi-experimental, longitudinal study. Aging & Mental Health 2017;21:156-162.
- Weise L, Töpfer NF, Deux J, Wilz G. Feasibility and effects of individualized recorded music for people with dementia: A pilot rct study. Nordic Journal of Music Therapy 2019.
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Dela sidan på Facebook
Dela sidan på LinkedIn
Dela sidan via E-post
