Hälsofrämjande insatser för anhöriga och närstående som vårdar äldre

Publikationstyp: SBU Kommenterar Rapport 2025_02Publicerad: 5 maj 2025

Sammanfattning

Anhörigas vård- och omsorgsinsatser ska vara frivilliga, men gränsen mellan frivillighet och krav kan på grund av såväl omtanke som pliktkänsla vara svår att dra, särskilt om välfärdens resurser brister. För anhörigvårdare¹ kan begränsade möjligheter till egna val och egen återhämtning leda till stress och på sikt egen ohälsa. Den här översikten av översikter undersöker insatser som prövats för att stödja anhörigvårdare till äldre, och om insatserna kan minska risken för ohälsa.

Anledningen till att den här artikeln kommenterats är att anhörigvårdare blivit vanligare i Sverige, på grund av bland annat samhällsomställningar och förändringar i vårdens resurser. Vidare gäller att uppdraget att verka för en god och jämlik hälsa i Sverige inte bara omfattar brukare och patienter, utan också vårdare.

Författarna har sammanställt publicerade forskningsresultat i form av en systematisk översikt av översikter². Syftet var att kartlägga och sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget för objektiva mått på fysisk och psykisk ohälsa hos anhörigvårdare. Totalt inkluderades 47 översikter, utförda med såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetodik, baserade på 619 distinkta primärstudier. Samtliga insatser som författarna identifierat kan vara relevanta för det svenska sammanhanget.

Författarna drar fyra slutsatser utifrån resultaten. Först att effektiviteten av de utvärderade insatserna är osäker. Sedan att insatser med flera komponenter hade mer konsekvent positiva effekter. Härnäst påpekar de att den tillgängliga evidensen baseras på antagandet att gruppen anhörigvårdare skulle vara en homogen grupp, vilket är att förenkla verkligheten alltför mycket. Slutligen konstaterar författarna att deras artikel har bidragit med information om hur anhörigvårdare upplever de utförda stödjande insatserna.

SBU instämmer med författarnas slutsatser.

^1. I den översikt som kommenteras här används den engelska benämningen informal caregiver. Anhörigvårdare är en svensk term hämtad från Socialstyrelsens termbank (Socialstyrelsens termbank) och som avser en person som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning – oavsett om denna är en släkting, vän eller på annat sätt närstående person.

^2. En översikt av översikter är en typ av vetenskaplig artikel, där författarna har gjort en strukturerad och uttömmande sökning efter publicerade systematiska översikter och sedan sammanställt dem. Se också ’översikt av översikter’ i avsnittet Ordförklaringar och förkortningar.

Bakgrund

Anhörigvårdare definieras enligt Socialstyrelsens termbank som en person som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning – oavsett om denna är en släkting, vän eller på annat sätt närstående person. Med andra ord innefattar termen alla som på grund av en betydande personlig relation inte tjänar inkomst från att vårda personen, vilket också omfattar god man.

En undersökning från Socialstyrelsen år 2018 visade att ungefär en femtedel av den vuxna befolkningen över 18 år i Sverige regelbundet gav vård och omsorg åt en närstående. I genomsnitt ägnade dessa 13 timmar i veckan åt vård, hjälp och stöd till den närstående. En tredjedel gav daglig vård och omsorg [2]. Att bistå en närstående är för många självklart och viktigt men också betungande, särskilt om insatsen känns otillräcklig eller upplevs som ett tvång. Den press som anhörigvårdare då utsätts för kan påverka deras egen hälsa. En annan aspekt av anhörigvård som ofta förbises i det svenska sammanhanget är de ekonomiska konsekvenser som inte sällan uppstår för vårdaren [3]. Kommunernas skyldighet att erbjuda anhörigstöd är lagstadgad sedan år 2009, men utbredd kunskap om detta saknas [4].

Anhörigas insatser ska enligt svenskt regelverk vara frivilliga, men gränsen mellan frivillighet och krav kan på grund av omtanke och pliktkänsla vara svår att dra, särskilt om välfärdens resurser brister. För anhörigvårdare kan såväl bristen på frihet i valet att vårda, som begränsade möjligheter till egen återhämtning, leda till stress och på sikt egen ohälsa. Den här översikten undersöker effektiviteten av insatser som gjorts för att stödja anhörigvårdare till äldre, med syftet att minska risken för ohälsa i den vårdande gruppen.

Frågeställningar i översikten av översikter

Författarna har formulerat fyra frågor som översikten av översikter syftar till att besvara:

Finns det effektiva insatser för att förebygga och minska negativa hälsoeffekter hos anhörigvårdare?
Är vissa typer av insatser mer effektiva än andra?
Vilken evidens finns angående samband mellan insatsernas effektivitet och faktorer som egenskaper hos vårdgivare, vårdtagare, vårdsammanhang samt insatsens genomförande?
Hur upplever anhörigvårdarna de föreslagna insatsernas effektivitet och genomförande?

SBU kommenterar översikten av översikters frågeställning

De frågor som författarna har formulerat kan besvaras med såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetodik.
SBU bedömer att inklusions- och exklusionskriterier tydligt definierar population och insats, dock inte kontrollgrupp. Utfall har inte formulerats innan litteratursökningen gjorts utan beskrivs endast övergripande som utfall relaterade till fysisk eller psykisk hälsa, inklusive hälsorelaterad livskvalitet, hos anhörigvårdare. Särskilt i Frågeställning 2 söker författarna att jämföra insatsernas effektivitet, men effekt på vad, det vill säga vilka utfall, definieras inte.
Risken med att välja utfallsmått utifrån vad litteratursökningen funnit, snarare än att i förtid definiera vad man förväntar sig att finna, är att kunskapsluckor förbises och förblir oupptäckta. SBU har valt att endast kommentera de utfall som författarna har presenterat, utan fördjupning i om dessa utfallsmått är uttömmande med avseende på frågeställningarna.

Översikten av översikters metod

Litteratursökningen för översikten av översikter gjordes i databaserna Medline, CINAHL, PsycINFO och Web of science. Tidsperioden för litteratursökningen är avgränsad bakåt till 1 januari år 2000 och sista sökningen gjordes 31 januari år 2023. Författarna nämner att de första översikterna av forskning om stödinsatser för anhörigvårdare publicerades på 1990-talet, men motiverar avgränsningen med att de önskade fånga översikter som bättre reflekterar nuvarande sociala förhållanden. Sökningen avgränsades också till publikationer skrivna på engelska, svenska, spanska, franska, italienska och tyska, vilka var de språk som översiktsförfattarna behärskade.

Kvalitetsbedömning

Varje översikt bedömdes av två personer som arbetade individuellt. Översikter med kvantitativ forskningsmetodik bedömdes med hjälp av AMSTAR-2 checklist [5]. Översikterna delades in i fyra kategorier baserat på kvalitetsnivå, från kritiskt låg kvalitet till hög kvalitet. Översikterna i kategorin kritiskt låg kvalitet uteslöts sedan från analysen. Översikter med kvalitativ forskningsmetodik bedömdes med en omarbetning av Joanna Briggs Institute Checklist for Systematic Reviews and Research Syntheses [6].

Överlappning av primärstudier mellan översikter

Överlapp av primärstudier mellan olika översikter bedömdes med två olika verktyg [7] [8] och graden av överlappning presenterades som den procentandel av översiktens primärstudier som även ingick i en annan översikt. Författarna genomförde beräkningen av överlappning genom att konstruera två referensmatriser för översikter med kvantitativ respektive kvalitativ forskningsmetodik. Utifrån en metod utvecklad av Pollock och medförfattare [9] gick två bedömare igenom samtliga översikter med mycket hög (>15%) och hög (10–15%) överlappning och fattade beslut om inkludering utifrån relevans, sökdatum, översiktens potentiella bidrag till översikten av översikter och översiktens kvalitet.

Syntes av resultat

Resultat som tagits fram med kvantitativ forskningsmetodik

Resultaten från de översikter som använt kvantitativ forskningsmetodik sammanställdes i en narrativ syntes, indelad efter typ av insats. För indelningen använde författarna fem olika kategorier för indelning av insatsernas innehåll, baserat på ett system utvecklat av Gaugler och medförfattare [10] (Faktaruta 1).

Faktaruta 1 Gauglers klassificering av interventioner.

Under arbetet med en systematisk översikt av insatser för att stödja familjevårdare av demenssjuka äldre personer konstaterade Gaugler och medarbetare [10] att trots att innehållet i insatserna som togs upp i de olika översikterna till stor del överlappade, hade insatserna inte klassificerats på samma sätt. De noterade också att eftersom insatserna klassificerades på olika sätt kunde slutsatsen för effekten av en typ av insats variera mycket mellan olika översikter. Med syftet att förbättra möjligheterna för att i framtiden kunna systematiskt jämföra insatser och dra mer precisa slutsatser, identifierade författarna sju teman för att klassificera insatser för anhörigvårdare, som sedan delades in i kategorier.

Nedanstående tabell förklarar översiktligt de fem olika kategorier som används i den aktuella översikten av översikten, utifrån kategorierna i tema Innehåll som Gaugler och medförfattare identifierade.

Tabell 1 Gauglers klassificering av interventioner.
Kategori	Beskrivning av insatser
Avlastning (respite)	Insatser som syftar till att ge anhörigvårdaren ledighet genom att temporärt ta över vårdansvaret. Antingen direkt i hemmet eller på annan plats, som på en avlastningsplats i ett särskilt boende.
Samordning av vård och omsorg (case management)	Insatser som innehåller en vårdsamordnare (case manager) som kan företräda och ge kontinuerligt stöd till den anhöriga och den som behöver vård, t.ex. informera om relevanta stödinsatser, erbjuda finansiell och juridisk rådgivning.
Fysisk aktivitet, avslappning och yoga	Insatser för att stödja anhörigvårdaren i stresshantering med hjälp av fysisk träning och aktivitet, avslappningsövningar eller yoga.
Psykosociala, informerande (education) eller färdighetstränande (skills building) insatser	En bred kategori av insatser som till exempel kan syfta till att informera anhörigvårdaren om vårdtagarens sjukdom, lära ut kommunikationstekniker för att förbättra kommunikationen mellan anhörigvårdare och vårdtagare, eller ge anhörigvårdaren tillgång till ett forum av anhörigvårdare där de kan diskutera och dela med sig av upplevelser och svårigheter de stöter på i sin roll.
Kognitiva beteendeinsatser, medveten närvaro	Insatser där anhörigvårdaren får träning i medveten närvaro och att betrakta sina tankar, med syfte att minska nedstämdhet och ångest hos sig själv.

Resultat som tagits fram med kvalitativ forskningsmetodik

För syntesen av resultat från översikter som använt sig av kvalitativ forskningsmetodik använde sig författarna av den så kallade mega-aggregeringsmetoden [11].

SBU kommenterar översikten av översikters metod

Författarna motiverar litteratursökningens avgränsning av publikationsdatum med att de vill fånga systematiska översikter som reflekterar dagens förhållanden. Dock vill SBU framhålla att de primärstudier som de systematiska översikterna är baserade på kan vara publicerade långt innan år 2000, då det fanns andra förutsättningar för anhörigstöd och formell vård. I den här översikten av översikter är den tidigaste inkluderade studien visserligen från år 2009, men varierande sociala förutsättningar bör tas hänsyn till i tolkning av resultaten. SBU anser det rimligt att avgränsa litteraturen till de språk som behärskas av författarna, för att undvika att språkförbistring ger upphov till snedvridning av resultat.

Författarna hänvisar sina metodval för kvalitetsbedömning till tillförlitliga källor. Att exkludera översikter som bedömts ha mycket låg kvalitet, det vill säga översikter med hög risk för snedvridning i sammanvägningen av effekter, minskar risken att ett resultat blir missvisande.

Den rekommendation som finns i nuläget, angående hur överlapp mellan inkluderade översikters ingående studier bör hanteras i översikter av översikter, är ett kapitel i Cochrane Handbook [12]. Författarna av den kommenterade översikten av översikter har beskrivit utförligt hur de valt att hantera överlapp, nämligen genom att endast inkludera översikter med högst 15 procent överlapp. SBU bedömer att detta är en pragmatisk lösning med stöd i litteraturen.

SBU instämmer också i författarnas val att endast göra en narrativ syntes av resultaten från inkluderade studier med kvantitativ forskningsmetodik. Detta för att de ingående översikterna kännetecknas av hög heterogenitet. Bland annat går det inte att anta att de olika översikternas kontrollgrupper är likvärdiga (kontrollgrupp för insatser har inte definierats i PICO).

För resultat som tagits fram med kvalitativ forskningsmetodik bedömer SBU att författarnas val av metod är lämplig.

Översikten av översikters resultat och slutsatser

Inkluderade översikter

Författarnas litteratursökning resulterade i 6 209 unika träffar och av dessa bedömdes 145 artiklar för risk för bias. Mer än två tredjedelar uteslöts på grund av att de bedömdes ha kritiskt låg kvalitet.

Ytterligare 14 översikter med kvantitativ forskningsmetodik uteslöts på grund av överlapp mellan ingående primärstudier.

Till slut återstod 47 översikter baserade på totalt 619 primärstudier. Av dessa bidrog 10 översikter endast med resultat som tagits fram med kvalitativ forskningsmetodik, 8 bidrog med både kvalitativa och kvantitativa data och 29 bidrog med resultat som tagits fram med kvantitativ forskningsmetodik. Varje översikt kunde bidra med resultat från flera olika insatskategorier. Samtliga översikter var publicerade på engelska under perioden 2009 till 2021 och majoriteten av studier var utförda i Nordamerika eller Västeuropa.

Resultat framtagna med kvantitativ respektive kvalitativ forskningsmetodik

De utfall som mättes i studier med kvantitativ studiemetodik var framför allt depression och hälsorelaterad livskvalitet hos anhörigvårdare. De mest representerade patientgrupperna var personer med demens (28 översikter), personer som drabbats av stroke (5 översikter) och personer med cancer (4 översikter).

Insatskategorin med mest inkluderat material var psykosociala, informerande och färdighetstränande insatser, totalt 23 översikter. Dessa redovisades sedan i tre grupper: både psykosociala och informerande insatser (19 översikter), endast psykosociala insatser (2 översikter) samt endast informerande insatser (2 översikter).

Övriga redovisade insatskategorier var samordning av vård och omsorg (8 översikter), avlastning (4 översikter), fysisk aktivitet, avslappning och yoga (6 översikter) samt medveten närvaro (4 översikter).

Resultat av författarnas kvalitetsbedömning av inkluderade översikter med kvantitativ forskningsmetodik redovisas i Tabell 2. Totalt 26 översikter bedömdes ha låg kvalitet och endast 5 hög, vilket innebär att i det samlade resultatmaterialet är risken för snedvridning hög. Endast kategorin psykosociala, informerande och färdighetstränande insatser hade mer än en översikt av hög kvalitet och i kategorin insatser avseende fysisk aktivitet, avslappning och yoga inkluderades ingen översikt med hög tillförlitlighet. Författarna har inte utfört någon sammanvägning av skattade effekter, så kallad metaanalys.

Resultaten från översiktsförfattarnas analys av översikter med kvalitativ forskningsmetodik var två teman: utfall av insatser (13 översikter) och utfall av insatsernas genomförande (17 översikter). Översikterna redovisade små effekter på förekomst av depression och ångest, men deltagare uttryckte att insatserna gett dem nya kunskaper som ökade deras självförtroende som vårdare, samt att möjligheten att samtala med andra vårdare gett upphov till känslor av lättnad och gemenskap.

Översiktsförfattarnas övergripande slutsats är att effektiviteten av nuvarande stödinsatser för att förhindra ohälsa hos anhörigvårdare av äldre är osäker, då det saknas resultat med hög tillförlitlighet.

Tabell 2 Sammanställning av artikelns kvalitetsbedömning av inkluderade översikter med kvantitativ forskningsmetodik.
Insatskategori (Antal inkluderade översikter	Författarnas övergripande kvalitetsbedömning
●● = låg kvalitet, ●●● = medelgod kvalitet, ●●●● = hög kvalitet, * i Gauglers system för kategorisering av insatser är vardera av dessa tre en egen kategori
Insatser för att samordna vård och omsorg (8 översikter)	2 översikter ●●●● 2 översikter ●●● 4 översikter ●●
Psykosociala och utbildande eller färdighetstränande insatser* (23 översikter)	1 översikt ●●●● 10 översikter ●●● 12 översikter ●●
Insatser för avlastning (4 översikter)	1 översikt ●●●● 3 översikter ●●
Insatser avseende avslappning och fritidsaktiviteter (6 översikter)	1 översikt ●●● 5 översikter ●●
Insatser baserade på medveten närvaro (4 översikter)	1 översikt ●●●● 1 översikt ●●● 2 översikter ●●

SBU kommenterar översiktens resultat och slutsatser

Majoriteten av studierna i de inkluderade översikterna var utförda i Västeuropa och Nordamerika, men enskilda länder kunde inte utläsas i resultaten. Detta bör tas hänsyn till i bedömningen av överförbarhet till det svenska sammanhanget. Den mest representerade patientgruppen var personer med demens, vilket är högst relevant i det svenska sammanhanget då ett ökande antal personer med demens kan förväntas bli vårdade i hemmet i enlighet med föreskrifterna om en God och nära vård.

För det svenska sammanhanget är också resultatet att (SBU översättning) ”insatsernas tillgänglighet påverkades av huruvida de erbjöds utan kostnad, eftersom förmågan att betala varierade mellan deltagare” viktigt att notera.

SBU har endast bedömt risken för bias i översikten av översikters resultat. Det innebär att SBU inte har bedömt risken för snedvridning i resultat från de enskilda översikter som översikten av översikter baseras på.

SBU instämmer med författarnas bedömning att tillförlitligheten till resultaten är begränsad. Den främsta anledningen till det är att de uppmätta effekterna av de olika insatserna är små och varierar kraftigt mellan olika översikter.

SBU instämmer också i översiktsförfattarnas övergripande slutsats, nämligen att effektiviteten av nuvarande stödinsatser för att förhindra ohälsa hos närståendevårdare av äldre är osäker, eftersom det saknas systematiska översikter av hög kvalitet.

SBU:s sammanfattande bedömning av översiktens kvalitet

Bedömningen av risk för bias är gjord av SBU:s projektledare med stöd av bedömningsverktyget ROBIS. Läs mer om bedömning av systematiska översikter (ROBIS) på SBU:s webbplats.

SBU bedömer att översikten av översikter är välgjord, det vill säga att risken för att resultat har blivit snedvridna under genomförandet är liten. Författarna har tagit hänsyn till bristerna i det vetenskapliga underlaget vid tolkning av resultat och vid formulering av slutsatser.

Ordförklaringar och förkortningar

Anhörigvårdare	Eng. informal caregiver. Anhörigvårdare är en svensk term som enligt Socialstyrelsens termbank avser en person som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning – oavsett om denna är en släkting, vän eller på annat sätt närstående person.
Bias	Ett systematiskt fel (snedvridning) i en vetenskaplig studies upplägg eller genomförande som påverkar resultaten och inte beror på slumpfaktorer
Population	Den grupp som studeras i ett forskningsprojekt, till exempel alla med ett visst tillstånd eller problem, eller alla som bor i en viss geografisk region
Primärstudie	Undersökning där forskare samlar in och analyserar nya data.
Studie med kvalitativ forskningsmetodik	Vetenskaplig studie som syftar till att skapa förståelse av företeelser så som upplevelser, erfarenheter eller attityder, och som bygger på information från till exempel intervjuer, observationer eller textanalys
Studie med kvantitativ forskningsmetodik	Vetenskaplig studie som bygger på kvantitativa data (mätvärden som uttrycks i siffror) och där analysen ofta utförs med statistiska metoder.
Systematisk översikt	Sammanställning av resultat från vetenskapliga undersökningar som med systematiska och tydligt beskrivna metoder har identifierats, valts ut och bedömts kritiskt och som avser en specifikt formulerad forskningsfråga
Översikt av översikter	Eng. review of reviews Innebär att översikten baseras på tidigare publicerade sammanvägningar av forskningsresultat (översikter), kan också kallas paraplyöversikt (direktöversättning av eng. umbrella review).

Lästips

Socialstyrelsen. Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. Socialstyrelsen; 2020. 2020-11-7045. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-11-7045.pdf

Socialstyrelsen. Planeringsinstrument för anhörigstöd. Socialstyrelsen; 2005. 2005-123-32. Available from: https://anhoriga.se/globalassets/media/dokument/metoder-och-vertyg/coat/planeringsinstrument-for-anhorigstod-socialstyrelsen.pdf

Projektgrupp

SBU

Anna Levinsson, projektledare
Anna Christensson, samordnare regeringsuppdrag kommunal sjukvård
Maria Hoppe, projektadministratör
Jenny Odeberg, projektansvarig chef

Granskare

Marie Ernsth Bravell, docent, Jönköping University

Bindningar och jäv

Sakkunniga och granskare har i enlighet med SBU:s krav inlämnat deklaration rörande bindningar och jäv. Dessa dokument finns tillgängliga på SBU:s kansli. SBU har bedömt att de förhållanden som redovisas där är förenliga med kraven på saklighet och opartiskhet.

Referenser

Kirvalidze M, Abbadi A, Dahlberg L, Sacco LB, Morin L, Calderón-Larrañaga A. Effectiveness of interventions designed to mitigate the negative health outcomes of informal caregiving to older adults: an umbrella review of systematic reviews and meta-analyses. BMJ Open. 2023;13(4):e068646. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2022-068646
Socialstyrelsen. Anhöriga som vårdar eller stödjer närstående äldre personer. Socialstyrelsen; 2020. 2020-11-7045. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2020-11-7045.pdf
Ekman B, Magnusson L, McKee K, Vicente J, Hanson E. Kostnadsanalys av anhörigomsorg: Uppskattningar från en nationell undersökning i Sverige. Kalmar; 2022. Nka 2022:1. Available from:https://anhoriga.se/globalassets/media/dokument/publicerat/rapporter/kostnadsanalys-av-anhorigomsorg.pdf
Sultan AC, Johansson L, Jönsson A. Stöd till anhöriga - Vägledning till kommunerna för tillämpning av 5 kap. 10 § socialtjänstlagen. Socialstyrelsen; 2016. 2016-7-3. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/vagledning/2016-7-3.pdf
Shea BJ, Reeves BC, Wells G, Thuku M, Hamel C, Moran J, et al. AMSTAR 2: a critical appraisal tool for systematic reviews that include randomised or non-randomised studies of healthcare interventions, or both. BMJ. 2017;358:j4008. Available from: https://doi.org/10.1136/bmj.j4008
Aromataris E, Fernandez R, Godfrey CM, Holly C, Khalil H, Tungpunkom P. Summarizing systematic reviews: methodological development, conduct and reporting of an umbrella review approach. JBI Evidence Implementation. 2015;13(3):132-40. Available from: https://doi.org/10.1097/XEB.0000000000000055
Pieper D, Antoine S-L, Mathes T, Neugebauer EA, Eikermann M. Systematic review finds overlapping reviews were not mentioned in every other overview. Journal of clinical epidemiology. 2014;67(4):368-75. Available from: https://doi.org/10.1016/j.jclinepi.2013.11.007
Pérez-Bracchiglione J, Meza N, Bangdiwala SI, de Guzmán EN, Urrútia G, Bonfill X, et al. Graphical representation of overlap for OVErviews: GROOVE tool. Res Synth Methods. 2022;13(3):381-8. Available from: https://doi.org/10.1002/jrsm.1557
Pollock M, Fernandes RM, Newton AS, Scott SD, Hartling L. A decision tool to help researchers make decisions about including systematic reviews in overviews of reviews of healthcare interventions. Syst Rev. 2019;8(1):29. Available from: https://doi.org/10.1186/s13643-018-0768-8
Gaugler JE, Jutkowitz E, Shippee TP, Brasure M. Consistency of dementia caregiver intervention classification: an evidence-based synthesis. Int Psychogeriatr. 2017;29(1):19-30. Available from: https://doi.org/10.1017/s1041610216001514
Hendricks L, Eshun-Wilson I, Rohwer A. A mega-aggregation framework synthesis of the barriers and facilitators to linkage, adherence to ART and retention in care among people living with HIV. Syst Rev. 2021;10(1):54. Available from: https://doi.org/10.1186/s13643-021-01582-z
Pollock M, Fernandes RM, A. BL, Pieper D, Hartling L. Chapter V: Overviews of Reviews [last updated August 2023]. In: Higgins JPT, Thomas J, Chandler J, Cumpston M, Li T, Page MJ, et al., editors. Cochrane Handbook for Systematic Reviews of Interventions version 65: Cochrane; 2024. Available from: www.training.cochrane.org/handbook

SBU Kommenterar

Kommenterad systematisk översikt