Hälsofrämjande insatser för anhöriga och närstående som vårdar äldre
Här sammanfattar och kommenterar SBU en översikt av översikter, publicerad i BMJ Open den 29 september år 2023. Kommentaren riktar sig till alla som i sitt arbete kommer i kontakt med personer med långvariga vård- och omsorgsbehov, särskilt de som arbetar med sjukvård eller omsorg i hemmet, samt till anhörigvårdare själva. Kommentaren riktar sig även till de som forskar om, utvärderar eller ger rekommendationer för, stöd och hälsofrämjande insatser för närstående som vårdar personer med långvariga vård och omsorgsbehov.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
Anhörigas vård- och omsorgsinsatser ska vara frivilliga, men gränsen mellan frivillighet och krav kan på grund av såväl omtanke som pliktkänsla vara svår att dra, särskilt om välfärdens resurser brister. För anhörigvårdare1 kan begränsade möjligheter till egna val och egen återhämtning leda till stress och på sikt egen ohälsa. Den här översikten av översikter undersöker insatser som prövats för att stödja anhörigvårdare till äldre, och om insatserna kan minska risken för ohälsa.
Anledningen till att den här artikeln kommenterats är att anhörigvårdare blivit vanligare i Sverige, på grund av bland annat samhällsomställningar och förändringar i vårdens resurser. Vidare gäller att uppdraget att verka för en god och jämlik hälsa i Sverige inte bara omfattar brukare och patienter, utan också vårdare.
Författarna har sammanställt publicerade forskningsresultat i form av en systematisk översikt av översikter2. Syftet var att kartlägga och sammanställa det vetenskapliga kunskapsläget för objektiva mått på fysisk och psykisk ohälsa hos anhörigvårdare. Totalt inkluderades 47 översikter, utförda med såväl kvantitativ som kvalitativ forskningsmetodik, baserade på 619 distinkta primärstudier. Samtliga insatser som författarna identifierat kan vara relevanta för det svenska sammanhanget.
Författarna drar fyra slutsatser utifrån resultaten. Först att effektiviteten av de utvärderade insatserna är osäker. Sedan att insatser med flera komponenter hade mer konsekvent positiva effekter. Härnäst påpekar de att den tillgängliga evidensen baseras på antagandet att gruppen anhörigvårdare skulle vara en homogen grupp, vilket är att förenkla verkligheten alltför mycket. Slutligen konstaterar författarna att deras artikel har bidragit med information om hur anhörigvårdare upplever de utförda stödjande insatserna.
SBU instämmer med författarnas slutsatser.
1. I den översikt som kommenteras här används den engelska benämningen informal caregiver. Anhörigvårdare är en svensk term hämtad från Socialstyrelsens termbank (Socialstyrelsens termbank) och som avser en person som vårdar en närstående som är långvarigt sjuk, äldre eller som har en funktionsnedsättning – oavsett om denna är en släkting, vän eller på annat sätt närstående person.
2. En översikt av översikter är en typ av vetenskaplig artikel, där författarna har gjort en strukturerad och uttömmande sökning efter publicerade systematiska översikter och sedan sammanställt dem. Se också ’översikt av översikter’ i avsnittet Ordförklaringar och förkortningar.
Kommenterad systematisk översikt
Kirvalidze M, Abbadi A, Dahlberg L, Sacco LB, Morin L, Calderón-Larrañaga A. Effectiveness of interventions designed to mitigate the negative health outcomes of informal caregiving to older adults: an umbrella review of systematic reviews and meta-analyses. BMJ Open. 2023;13(4):e068646. Available from: https://doi.org/10.1136/bmjopen-2022-068646
Publicerad: 29 september 2023
Senaste sökning: 31 januari 2023