Kartläggning av metoder för diagnostik och behandling av graviditetskomplikationen hotande spontan förtidsbörd

Identifiering av evidens och vetenskapliga kunskapsluckor utifrån systematiska översikter

Syfte

Syftet med denna evidenskartläggning är att identifiera och granska systematiska översikter som studerar diagnostik eller behandling av graviditetskomplikationen hotande spontan förtidsbörd, och på ett överskådligt sätt göra dem tillgängliga i en evidenskarta. Syftet är också att utifrån kartlagda översikter utläsa om det finns viss evidens eller om det behövs systematiska översikter, uppdaterade översikter eller primärstudier för att fylla vetenskapliga kunskapsluckor.

Metod

Projektgruppen bestämde vilka metoder och utfall för diagnostik eller behandling av kvinnor med hotande spontan förtidsbörd (inom 48 timmar från klinisk bedömning) som ingår i kartläggningen. En litteratursökning utfördes i maj och i juni 2020 i fem databaser (PubMed, Cinahl, Embase, Epistemonikos och HTA-database). Därefter identifierades relevanta systematiska översikter. Dessa översikter kategoriserades utifrån metod och utfall och översikternas risk för bias bedömdes med hjälp av granskningsmallen AMSTAR I. Både identifiering av översikter och risk för biasbedömning utfördes av två av varandra oberoende personer.

Evidens och vetenskapliga kunskapsluckor markerades utifrån översiktförfattarnas slutsatser i de översikter som bedömts ha låg till måttlig risk för bias. Om ingen systematisk översikt av måttlig till låg risk för bias identifierades för en metod, redovisas även det som en vetenskaplig kunskapslucka (Faktaruta 2.1 i rapporten).

Då endast systematiska översikter kartläggs kan det alltså finnas primärstudier som ännu inte ingår i någon systematisk översikt med låg till måttlig risk för bias, vilka inte innefattas i rapporten.

Huvudresultat

Samtliga relevanta översikter som identifierades i denna kartläggning är kartlagda till den eller de metoder och utfall som översikterna studerat. I evidenskartan framgår också bedömning av översikternas risk för bias. Översikter med låg till måttlig risk för bias är även uppmärkta utifrån det evidensläge som den visar. En översikt kan vara kategoriserad både till ”viss evidens finns” och ”vetenskaplig kunskapslucka” om författarna till översikten har dragit slutsatsen att det både finns och saknas evidens för sina olika frågeställningar.

Populationen för hotande spontan förtidsbörd innefattar gruppen total förtidsbörd, utan indelning beroende på om hotande förtidsbörd startar med värkar eller med vattenavgång. Det finns en viss evidens för att mätning av fibronektin i cervixsekret respektive mätning av cervixlängd med ultraljud, tillsammans med sedvanlig klinisk bedömning, hos kvinnor med hotande spontan förtidsbörd, kan ge vägledning om vilka kvinnor som kommer att föda inom den närmsta tiden. Det finns viss evidens för att vissa värkhämmande (tokolytiska) läkemedel kan förlänga graviditeten något och att denna effekt kan förknippas med förbättringar av barnets perinatala hälsa. Det finns även viss evidens att behandling med antibiotika för kvinnor med kliniska symtom på infektion, minskar risken för allvarlig infektion hos kvinnan och förbättrar barnets perinatala hälsa. Det finns viss evidens för att antibiotikabehandling av individer utan tecken på infektion inte har någon effekt på graviditetslängd eller neonatal hälsa. Det saknas vetenskaplig kunskap för effekten av cervix cerklage, vätsketillskott eller sängvila vid hotande spontan förtidsbörd.

Besök vår evidenskarta

SBU Kartlägger Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Publicerad: 2021-02-02
Rapportnr: 320_2
Diarienr: SBU 2020/99
https://www.sbu.se/320_2