Evidensbaserad omvårdnad vid behandling av personer med depressionssjukdomar

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Denna rapport ingår i en serie publikationer i ämnet evidensbaserad omvårdnad vilka produceras gemensamt av SBU och SSF. Serien anknyter till SBU:s utvärderingsrapporter inom respektive ämnesområde och syftar till att redovisa det vetenskapliga underlaget om sjuksköterskans roll i sammanhanget.

"Evidence-based nursing" är ett begrepp som länge använts internationellt. Vi har valt att översätta det till evidensbaserad omvårdnad. Evidens är ett svenskt ord som betyder bevis, eller belagd kunskap ­ till skillnad från tradition. Att tillämpa evidensbaserad omvårdnad innebär att som komplement till andra kunskaper även använda sig av de vetenskapliga resultat som framkommer genom studier av vad som är bästa möjliga omvårdnad. Sådana fakta kan komma från såväl kvantitativa som kvalitativa studier.

Det är självklart men ändå viktigt att framhålla att evidensbaserad omvårdnad inte ger hela svaret på vad som är god omvårdnad. Kunskap om relevanta forskningsresultat måste givetvis kombineras med kunskap om enskilda patienters behov och upplevelser samt om de förutsättningar som föreligger.

Rapporten visar bla att det tillgängliga vetenskapliga underlaget är för litet för att dra säkra slutsatser. Det behövs därför betydligt mer svensk forskning kring sjuksköterskans roll och betydelse vid behandling av patienter med depression.

Det är dock vår förhoppning att denna rapport kan öka intresset för forskning på området och att den kommer att användas som ett kunskapsunderlag och som utbildningsmaterial.

Rapporten har inte granskats av vare sig SBU:s styrelse och råd eller SSF:s styrelse. Författarna står för innehållet.

Sammanfattning och förslag till fortsatt forskning

Denna kunskapssammanställning visar att det tillgängliga vetenskapliga underlaget för omvårdnad av personer med förstämningssyndrom med speciell inriktning mot depressionssjukdomar är ytterst begränsat. De flesta studier handlar inte direkt om omvårdnad men de har relevans för omvårdnadsarbetets inriktning.

Resultatredovisningen omfattar ett urval studier publicerade under tidsperioden 1987­1998. Den valda sökstrategin med inklusionskriteriet \\"nursing\\" i kombination med \\"mood disorders\\", \\"affective disorders\\", \\"depression\\" och \\"bipolar disorders\\" har troligen begränsat urvalet. I rapporten har endast studier som bedömts ha hög eller medelgod kvalitet medtagits.

Eftersom samtliga studier genomförts i länder med annan social och ekonomisk kultur, kan bevisvärdet omsatt till svenska förhållanden, vara svårtolkat. De flesta studier behandlar vuxna personer med depression, det återfanns endast en studie angående barn - ungdomar och en studie med personer med bipolära syndrom.

Inga studier återfanns om tvångsvård i samband med psykotiska tillstånd vid depression eller mani, eller studier som berörde etiska frågeställningar. Ej heller identifierades några studier om närståendes upplevelser av att leva med en person med depression eller vårdarnas upplevelser och attityder till omvårdnad vid depression. Vidare saknades studier rörande kostnadseffektivitet och vårdorganisation i samband med omvårdnad av personer med depression.

Det återfanns endast ett fåtal randomiserade studier (RCT). Eftersom dessa studier anses ha det högsta vetenskapliga bevisvärdet, när det gäller att undersöka en given interventions effekt, framstår det som angeläget att fler sådana genomförs. Framför allt bör effekten av olika utbildningsprogram, olika former för stöd, som enskilda samtal och samtal i grupp samt sociala träningsprogram utvärderas för både kvinnor och män. Detta i synnerhet som en del av sådana program indikerat ha särskild stor och positiv betydelse även för omvårdnadsarbetet.

Ett annat område där det ur omvårdnadssynpunkt synes vara särskilt angeläget med god forskning avser studier om hur deprimerade personers närstående upplever sin situation och hur barn till deprimerade närstående upplever sin situation och vilket behov av omvårdnadsinsatser som behövs.

Ladda ner rapport

SBU Kartlägger Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Publicerad: 1999-01-01
Rapportnr: EVO 3