ADHD hos flickor

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Regeringen har uppdragit åt SBU, att i samråd med Socialstyrelsen kartlägga och analysera kunskaperna om flickor med vissa psykiska störningar, speciellt avseende ADHD. Utredningen ska fokusera på att finna metoder för att bättre identifiera flickor med sådana störningar och att identifiera angelägen forskning.

Sammanfattning

  • Flickor med ADHD har lika stor funktionsnedsättning och lika allvarliga symtom som pojkar med ADHD. Flickor med ADHD presterar oftast sämre i skolan, har svårare att planera och organisera sin vardag, kommer ofta i konflikt med sina jämnåriga och stöts ut från kamratkretsen, jämfört med flickor utan ADHD.
  • ADHD hos flickor är förknippat med risk för andra samtidiga diagnoser. Depression och ångest är vanligare hos flickor med ADHD jämfört med pojkar med ADHD och flickor utan ADHD. Trotssyndrom och uppförandestörning är vanligare än hos flickor utan ADHD, men mindre vanligt än hos pojkar med ADHD.
  • Förekomsten av ADHD hos flickor är inte helt klarlagd men ligger i de flesta studier mellan 2 och 5 procent för flickor mellan 6 och 15 år. ADHD är mellan 1,3 till 4 gånger vanligare hos pojkar än hos flickor i befolkningsstudier.
  • För tio år sedan fick 7 till 9 gånger flera pojkar än flickor diagnosen ADHD. Under senare år har andelen flickor som fått diagnosen ökat till 20–25 procent.
  • Lärare upptäcker relativt sett fler pojkar än flickor med symtom på ADHD medan föräldrar identifierar flickor och pojkar i samma utsträckning.
  • Flickor med ADHD behandlas i lägre omfattning med läkemedel eller beteendeterapi än pojkar även om andelen flickor har ökat under senare år.
  • ADHD hos flickor har uppmärksammats mer inom forskningen under de senaste åren. Fortfarande finns dock stora brister i kunskapen om flickor med ADHD. Speciellt angeläget är:
    • Longitudinella studier för att få bättre kunskap om hur ADHD påverkar den vuxna kvinnans liv.
    • Studier som belyser flickor med ADHD och deras svårigheter under olika åldrar med tonvikt på förskoleåldern och tonåren.
    • Studier som granskar konsekvenserna av diagnos och insatser för flickan och hennes familj.
    • Studier som belyser vilka hinder som finns för utredning av flickor i Sverige.
    • Studier som fastställer eventuellt värde av könsspecifika diagnoskriterier.
    • Studier som bedömer risker och långtidseffekter av centralstimulerande medel.
    • Studier som bedömer effekten av beteendeterapi.
    • Studier som belyser effekter av olika insatser för självkänsla och förhindrande av utveckling av missbruk.
    • Studier om interaktionen mellan kvinnliga könshormoner och centralstimulerande medel.
Ladda ner rapport

SBU Kartlägger Systematiska översikter inom ett fält identifieras och kvalitetsgranskas av ämnessakkunniga samt av oberoende granskare. Syftar till att ringa in områden där det finns evidens och peka på områden där säker kunskap saknas – vetenskapliga kunskapsluckor.

Publicerad: 2005-05-02
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 174
https://www.sbu.se/174