Hormonbehandling vid könsdysfori – vuxna

En systematisk översikt och utvärdering av medicinska aspekter

SBU och Socialstyrelsen har överenskommit att SBU ska utvärdera effekter av hormonbehandling vid könsdysfori samt i vilken mån man väljer att avsluta behandlingen. Rapporten är ett underlag till Socialstyrelsens uppdatering av kunskapsstödet ”God vård av vuxna med könsdysfori” (2015).

Bedömning av etiska och hälsoekonomiska aspekter har inte ingått i överenskommelsen med Socialstyrelsen.

SBU Bereder

Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

Sammanfattning

Att uppleva att man har en annan könstillhörighet betecknas som 3 könsinkongruens vilket vanligen är kopplat till en dysfori med psykosocial påverkan. Könskonträr hormonbehandling, det vill säga behandling med det motsatta könets könshormon, östrogen eller testosteron, medför kroppsliga förändringar mot det motsatta (önskade) könet. Behandlingen kan vara livslång. Sådan behandling kan medicinskt sett påbörjas i vilken ålder som helst men startas i Sverige tidigast kring sextonårsåldern.

Detta är en systematisk sammanställning av den litteratur som rör könskonträr hormonbehandling av vuxna. Rapporten har gjorts i enlighet med SBU:s metodik. Etiska och hälsoekonomiska effekter har inte utvärderats då detta kommer att göras i Socialstyrelsens kunskapsstöd.

Sammantaget är det vetenskapliga underlaget rörande mediciniska effekter och bieffekter av könskonträr hormonbehandling hos vuxna med könsdysfori begränsat och med metodologiska brister. Den vetenskapliga litteraturen är heterogen och vanligen har förhållandevis få individer utvärderats i de olika studierna. Det saknas randomiserade studier. I de fall det finns jämförelsegrupper har de ofta hämtats ur den omgivande befolkningen och vanligen är dessa matchade för ålder. Det finns också studier där man undersökt personerna före och efter det att den könskonträra behandlingen startats och på så vis blir personerna sina egna kontroller. Dock är det ofta färre personer som kan utvärderas efter än före behandlingsstart. Detta bortfall vid uppföljning skapar en selektion som gör resultaten osäkra eftersom de identifierade studierna inte redovisar förändringar hos enskilda personer före och efter behandling, utan bara som gruppmedelvärden för de som undersökts. Det finns skillnader i ålder, behandlingstid och uppföljningstid mellan studierna vilket gör jämförelser osäkra. Ofta är också uppföljningstiden kort vilket gör att man riskerar att underskatta den verkliga förekomsten av de flesta utfallen. Effekt av olika könskonträra behandlingar, hormonbehandling och kirurgi, kan inte alltid särskiljas utan resultaten i studierna beskriver ibland resultatet av hela behandlingsstrategin. Detta har främst betydelse för de psykosociala utfallen.

Det finns en association mellan förbättrat psykologiskt välbefinnande på kort sikt (upp till 12 månader) och könskonträr hormonbehandling, men det vetenskapliga underlaget medger inte bedömning på längre sikt. På grund av hög risk för bias går det inte att bedöma om denna kortsiktiga förbättring beror på den könskonträra behandlingen eller andra faktorer. I övrigt går det inte att bedöma psykosociala effekter.

Det finns ett visst underlag för att östrogenbehandlade transkvinnor (MtF) har en ökad benägenhet för att få blodproppar av olika slag. Storleken på riskökningen går inte att avgöra.

Det går inte att bedöma risken för cancerutveckling. Det finns dock data som antyder en ökad risk för meningiom som är kopplad till behandling med cyproteronacetat hos transkvinnor (MtF). I en stor registerstudie sågs en högre allmän dödlighet hos transsexuella med könskonträr hormonbehandling jämfört med personer ur den omgivande befolkningen. Tillförlitligheten för detta fynd kan inte 4 bedömas då vi inte identifierat någon annan studie av dödlighet. Det går inte att bedöma effekter på skelett och effekter på hjärta. Man kan inte se någon tydlig diabetesutveckling men insulinkänsligheten förefaller öka hos transmän (FtM) och minska hos transkvinnor (MtF).

För förekomst av ändrad uppfattning om könskonträr behandling hos vuxna är det vetenskapliga underlaget mycket begränsat och det går inte att göra en sammanvägning av studiernas resultat.

För att förbättra kunskapsläget behövs långtidsuppföljningar, till exempel i ett kvalitetsregister, av utfall och bieffekter. Det behövs också tidsseriestudier av enskilda personer från innan start av behandling och under behandlingstiden. Vidare finns behov av kvantitativa och kvalitativa studier kring ändrad uppfattning och könstillhörighet och detransitionering för att undersöka förekomsten och bakgrunden

Rapporten

Till rapporten Hormonbehandling vid könsdysfori – vuxna

Citera denna rapport:

SBU. Hormonbehandling vid könsdysfori – vuxna: en systematisk översikt och utvärdering av medicinska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2022. SBU Bereder 348. [accessed Sep 7 2022]. Available from: https://www.sbu.se/348.

Sidan publicerad