Zink verkar inte kunna förhindra förkylning, men kan möjligen förkorta den (men inte lindra symtomen) om det tas vid symtomdebut, med i genomsnitt två dagar [35]. Vissa lindriga övergående biverkningar såsom smakpåvekan och magproblem kan öka vid zinkintag.

Vitamin C förefaller kunna såväl förhindra som förkorta förkylning, men effekterna är små och osäkra [36]. Då studiedeltagarnas C-vitaminstatus före behandling är oklar (dvs. om studiedeltagarna hade en brist på vitaminet eller normal status i utgångsläget) går det inte att säga om vitamin C kan ha effekt på förkylning generellt, eller endast hos personer med brist.

Vitamin D verkar inte kunna förhindra luftvägsinfektioner, eller minska sjukfrånvaro, på grund av dessa infektioner [37]. SBU:s bedömning är att resultaten även kan gälla vid förkylning, men eftersom det också ingår studier med andra orsaker till luftvägsinfektion skulle effekten av vitamin D vid förkylning kunna vara över- eller underskattad.

Effekten av vitamin B6, B12, magnesium, selen och kombinationer av vitaminer och mineraler är oklar.

Den genomförda litteratursökningen genererade totalt 739 artiklar efter dubblettkontroll. Ytterligare en relevant artikel identifierades via kompletterade söksätt. Ett flödesschema för urvalsprocessen visas i Figur 4.1.

Totalt bedömdes 27 systematiska översikter vara relevanta för frågan och fyra av dessa bedömdes ha måttlig eller låg risk för bias [35] [38] [39] [40]. Av de relevanta översikterna bedömdes således 23 ha hög risk för bias [36] [37] [41–61] (Bilaga 2).

Två systematiska översikter med hög risk för bias [36] [37] har inkluderats i rapporten, eftersom inga översikter med låg eller måttlig risk för bias identifierades för vitaminerna B, C och D. De brister som SBU identifierade, som bedömdes innebära hög risk för bias, har beaktats, alternativt kontrollerats för genom egna kompletterande litteratursökningar, som framgår i texten nedan. Övriga systematiska översikter med hög risk för bias presenteras inte i text och tabell.

För översikten av Abioye och medförfattare är bristen som identifierats en begränsad litteratursökning (baserad enbart på indexeringstermer) samt att det inte framgår om oberoende relevansgranskning genomförts eller inte [36]. Detta gör att översiktsförfattarna kan ha missat relevanta studier, som i sin tur skulle kunna påverka översiktens resultat och slutsatser. För att kontrollera om relevanta primärstudier har missats, och om detta i sin tur skulle kunna påverka slutsatserna, genomförde SBU en kompletterande litteratursökning på vitamin C-studier (Bilaga 4). Inga kompletterande sökningar genomfördes dock för övriga vitaminer och mineraler som ingår i översikten av Abioye och medförfattare, vilket innebär att relevanta studier kan ha missats, och att slutsatserna för dessa därför är osäkra.

I översikten av Martineau och medförfattare, där man undersöker om vitamin D kan förhindra uppkomst av förkylning, är det en metodologisk brist att bedömningen av risken för bias i primärstudierna inte är optimalt genomförd och att tillförlitlighetsbedömningen av resultaten inte tar hänsyn till de risker som finns i primärstudierna [37].

SBU har därför kommenterat översiktsförfattarnas bedömning av resultatens tillförlitlighet, vilket presenteras i resultattabellen nedan (Tabell 4.1).

4.3.1 Vitamin B6 och B12

Inga systematiska översikter som undersöker effekten av vitamin B6 eller B12 med låg eller måttlig risk för bias vid förkylning identifierades. Dock inkluderar den tidigare nämnda översikten av Abioye och medförfattare (som bedömdes ha hög risk för bias) vitamin B i sin frågeställning och litteratursökning, men inga relevanta primärstudier identifierades, vilket innebär att vi inte vet om vitamin B har någon effekt på förkylning [36]. SBU har inte genomfört några kompletterade sökningar för vitamin B för att kompensera för översiktens begränsade litteratursökning, vilket innebär att vi inte har kunnat fastställa om relevanta studier har missats, och slutsatserna i översikten av Abioye och medförfattare kring vitamin B6 och B12 är därför osäkra.

4.3.2 Vitamin C

SBU:s har identifierat åtta systematiska översikter som undersöker effekten av vitamin C på förkylning eller luftvägsinfektioner [36] [44] [45] [46] [47] [50] [52] [59]. Samtliga har hög risk för bias. SBU bedömer dock att Abioye och medförfattare har gjort en balanserad bedömning av risk för bias och genomfört en lämplig syntes i sin systematiska översikt [36]. Däremot finns brister i litteratursökningen och relevansgranskningen, vilket skulle kunna påverka resultaten eftersom det finns en risk för att man missat relevanta studier. SBU gjorde därför en egen kompletterande litteratursökning efter primärstudier och bedömer att de studier som missats i Abioyes och medförfattares översikt, och som vi identifierat, inte skulle haft någon betydande påverkan på översiktens resultat (Bilaga 4).

Eventuell förekomst av brist på vitamin C hos studiedeltagarna redovisas inte. Det är stor variation i de doser som ges, men resultaten är liknande oavsett dos. De effekter som påvisas är, trots att de är statistiskt signifikanta, små. Vitamin C ger en minskning på mellan 5 och 27 timmar av en förkylning som skulle ha varat i sju dygn utan vitaminet. Risken att få en förkylning är mellan 1–7 procent lägre vid dagligt intag av vitamin C. Ingen bedömning av tillförlitligheten gjordes i översikten.

 

4.3.3 Vitamin D

SBU:s har identifierat sex systematiska översikter som undersöker effekten av vitamin D på förkylning eller luftvägsinfektioner [36] [37] [41] [42] [58] [60]. Granskning av risk för bias visar dock att samtliga har hög risk för bias. SBU bedömer dock att den systematiska översikten av Martineau och medförfattare från år 2019 har en uttömmande litteratursökning och har identifierat de relevanta studierna samt genomfört en lämplig syntes (Tabell 4.2) [37]. Dock bedömer SBU att författarnas bedömning av risk för bias i de inkluderade primärstudierna samt deras tillförlitlighetsbedömning inte tar tillräcklig hänsyn till de brister som finns i primärstudierna och har därför gjort en ny bedömning av tillförlitligheten till resultatet, baserat på samma relevanta primärstudier (Tabell 4.2).

I den systematiska översikten ingår studier på alla typer av luftvägsinfektioner [37]. Då ingen separat resultatredovisning har gjorts för enbart förkylning, presenteras resultatet för utfallet övre luftvägsinfektion som utöver studier av förkylning inkluderar två studier om influensa och en om öroninflammation. Författarna till denna översikt anger att ingen statistiskt signifikant effekt avseende förhindrande av övre luftvägsinfektion finns. Ingen skillnad ses heller på sjukfrånvaro för den bredare gruppen personer med någon form av luftvägsinfektion. Författarna har publicerat en uppdatering av översikten, men eftersom data för utfallet övre luftvägsinfektion inte särredovisas har den uppdaterade översikten exkluderats [62].

 

4.3.4 Zink

SBU:s har identifierat 15 systematiska översikter som undersöker effekten av zink på förkylning eller luftvägsinfektioner. Fyra av dessa översikter bedömdes ha låg eller måttlig risk för bias [35] [38] [39] [40] medan resten hade hög risk för bias [36] [43] [48] [49] [51] [53] [54] [55] [56] [57] [61]. Två av översikterna med låg eller måttlig risk för bias undersökte effekten av zink för att förhindra eller behandla förkylning [35] [40]. En översikt undersökte zink vid luftvägsinfektioner hos vuxna [38] och den sista översikten undersökte effekten av olika behandlingar (varav zink var en) för luftvägsinfektioner hos personer med Downs syndrom [39]. I Tabell 4.3 presenteras resultatet från den senaste systematiska översikten med låg risk för bias, som specifikt undersökt effekten av zink vid förkylning.

Nault och medförfattare drar slutsatsen att intag av zink i förebyggande syfte inte verkar förhindra att man blir förkyld, inte heller verkar det påverka förkylningens längd om man redan blivit förkyld [35]. Intag av zink vid själva förkylningen kan möjligen förkorta den med ungefär två dagar, men inte påverka svårighetsgraden av symtom. Resultaten är statistiskt signifikanta, men tillförlitligheten till detta resultat bedöms av översiktsförfattarna vara låg. Vidare visar översikten att intag av zink kan ge upphov till lindriga biverkningar hos vissa personer. Subgruppsanalyser görs för studier där deltagarna har brist på zink, men man kan inte se några tydliga skillnader mellan de som har brist och de som inte har brist på zink i utgångsläget.

De övriga översikterna vi identifierat drog slutsatser som är likartade med slutsatserna i översikten av Nault och medförfattare.

4.3.5 Selen

Inga systematiska översikter som undersöker effekten av selen vid förkylning identifierades.

4.3.6 Magnesium

Inga systematiska översikter som undersöker effekten av magnesium vid förkylning identifierades.

Inga systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias identifierades som undersöker effekten av olika kombinationer av vitaminer eller mineraler vid förkylning. Den tidigare nämnda översikten av Abioye och medförfattare [36], som bedömdes ha hög risk för bias, inkluderar kombinationer av vitaminer eller mineraler i sin frågeställning samt litteratur-sökning och identifierar sju relevanta primärstudier. Då de identifierade studierna inte undersöker samma kombinationer av vitaminer och mineraler har ingen sammanvägning av resultaten i dessa primärstudier kunnat göras. SBU har inte gjort någon kompletterade sökningar på primärstudier för kombinationer av vitaminer eller mineraler, vilket innebär att vi inte vet om översiktsförfattarna har missat relevanta studier och slutsatserna i översikten är därmed osäkra.