Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Bilddiagnostik vid misstanke om total hjärninfarkt

En systematisk översikt

Diagnosen total hjärninfarkt (hjärndöd) ställs oftast med efter en neurologisk undersökning. I vissa fall, till exempel för personer som skadat ansiktet, är påverkade av droger eller är underkylda, behövs ytterligare diagnostik. Idag görs den undersökningen med så kallad fyrkärlsangiografi.

Nu har SBU utvärderat den diagnostiska tillförlitligheten för två tänkbara alternativ: angiografi med datortomografi (CTA) och diffusionsviktad magnetkameraundersökning (dMRI). SBU kom fram till att CTA fortfarande är en experimentell metod och att det finns för få studier med dMRI för att bedöma metoden.

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Bereder

Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Rapporten utvärderar tre metoder för att verifiera hjärn­död för patienter där inte diagnosen kan ställas med klinisk under­sökning. Dessa metoder är fyrkärls­angiografi som används idag i Sverige, angiografi med dator­tomografi samt diffusions­viktad magnet­kamera­undersökning.

Diagnosen total hjärninfarkt (hjärndöd) ställs efter en klinisk neurologisk under­sökning samt under­sökning om patienten kan andas spontant. För en del patienter kan inte under­sökningen genomföras fullständigt. Det kan till exempel gälla patienter som har ansikts­skador, är drog­påverkade eller är underkylda.

I sådana fall ska så kallad fyrkärls­angiografi av hjärnans blodkärl användas som kompletterande diagnostik. Detta enligt Social­styrelsens före­skrifter och allmänna råd SOSFS 2005:10, som rör kriterier för att fastställa dödsfall.

Idag är fyrkärls­angiografi i huvudsak möjlig att genomföra på region- och universitets­sjukhusen. Detta leder till svåra känslo­mässiga beslut för närstående och praktiska konsekvenser, som logistiska problem kring transporter för sjukvården.

Det finns andra diagnostiska metoder som skulle kunna användas för kompletterande diagnostik men kunskapsläget för dem är oklart. Social­styrelsen har uppdragit åt SBU att granska det vetenskapliga underlaget för alternativ till fyrkärls­angiografi och utvärdera hur tillförlitliga de är.

Utgångspunkter för rapporten var att den utrustning som krävs för under­sökningen ska finnas tillgänglig på de flesta sjukhus, kunna användas dygnet runt samt kunna genomföras och tolkas utan neuro­radiologisk spets­kompetens. Av tänkbara alternativ bedömdes dator­tomografisk angiografi (CTA) och diffusions­viktad magnet­kamera­undersökning (dMRI) kunna uppfylla dessa praktiska kriterier och de ingår därmed i granskningen.

Denna rapport består av en systematisk litteratur­översikt som täcker studier för alla åldrar utom spädbarn. I de delar av rapporten som refererar till internationell litteratur har vi valt att använda benämningen hjärndöd istället för total hjärn­infarkt, i analogi med terminologin i studierna.

SMER har på uppdrag av SBU i samverkan med Social­styrelsen gjort en etisk analys av användning av bild­diagnostiska metoder för misstänkt total hjärninfarkt, baserad på SBU:s rapport. Till SMERs webbplats

Citera denna rapport:

SBU. Bilddiagnostik vid misstanke om total hjärninfarkt: en systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU Bereder 282. [accessed date]. Available from: https://www.sbu.se/282

Innehållsdeklaration

✓ Utvärdering av ny/etablerad metod
✓ Systematisk litteratursökning
✓ Relevansgranskning
✓ Kvalitetsgranskning
✓ Sammanvägning av resultat
✓ Evidensgradering gjord av SBU
   Evidensgradering gjord externt
   Baseras på en systematisk litteraturöversikt
   Konsensusprocess
   Framtagen i samarbete med sakkunniga
   Patienter/brukare medverkat
   Etiska aspekter
   Ekonomiska aspekter
   Sociala aspekter
✓ Granskad av SBU:s kvalitets- och prioriteringsgrupp
   Godkänd av SBU:s nämnd

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Olof Flodmark, professor i barnneuroradiologi, Neuroradiologiska kliniken, Karolinska Universitetssjukhuset i Solna
  • Johan Wikström, professor i neuroradiologi, Bild- och funktionsmedicinskt centrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala

SBU

  • Agneta Pettersson, projektledare
  • Claes Lennmarken, biträdande projektledare, professor emeritus, Anestesi och intensivvård, Linköping
  • Maja Kärrman Fredriksson, informationsspecialist
  • Sara Fundell, projektadministratör
  • Naama Kenan Modéen, projektledare, metaanalyser

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Nya metoder för att bekräfta hjärndöd är fortfarande omogna

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Total hjärninfarkt – med sådan säkerhet bekräftas ”hjärndöd”

Total hjärninfarkt bekräftas lika säkert med gammakamera och teknetium som med röntgen av hjärnans kärl – det visar ett måttligt tillförlitligt vetenskapligt underlag. Däremot räcker inte underlaget för att bedöma risken för komplikationer av så kallat apnétest hos barn i samma situation.

Läs artikeln
Sidan publicerad