SBU granskar fetmabehandling

Vilka åtgärder ger den bästa viktminskningen vid fetma, och vilka effekter har det på livskvalitet, sjuklighet och dödlighet att gå ner i vikt?

Det är huvudfrågorna i ett pågående SBU-projekt om åtgärder mot fetma.

Att fetma går hand i hand med många andra medicinska problem står helt klart. Diabetes typ II, högt blodtryck och annan hjärt-kärlsjukdom, olika cancerformer, ledbesvär, andningsuppehåll under sömn och svårigheter att få barn är kända exempel.

Men det behöver inte betyda att feta personer som lyckas går ner i vikt faktiskt blir friskare. Detta undersöks därför i SBU:s pågående utvärdering.

Redan stort intresse

– Intresset för projektet är redan stort, säger professor Claude Marcus vid Barnmedicinska kliniken, Huddinge sjukhus.

– Åtgärder mot fetma diskuteras överallt just nu. Det finns ett slags yrvaken panik i samhället sedan det har uppdagats att sjukdomen blir vanligare, även bland barn.

– Samtidigt kommer en hel serie läkemedel, där sibutramin bara är det senaste i raden. I strömmen av nya behandlingsmetoder – farmakologiska, kirurgiska och psykologiska – är det helt nödvändigt att samtidigt ställa frågor om vilka behandlingar som egentligen är bäst för patienten.

Claude Marcus ger exempel på flera heta frågor som kommer att tas upp i rapporten. Vilka bevis finns det för att beteendeterapi, lågkaloridiet och olika operationsmetoder har avsedd effekt? Vad vet man om biverkningarna? Hur väl fungerar förebyggande insatser mot fetma?

Ingen "delikatess"

– Oavsett vilka slutsatserna blir kommer rapporten att skapa debatt, tror Thomas Kjellström, docent i internmedicin vid Helsingborgs lasarett och ordförande i projektet. Visserligen gäller projektet fetma och inte övervikt. Men det handlar ändå om ett vanligt tillstånd - inte någon udda "delikatess" på sjukdomsmenyn.

– När man jämför populära behandlingsmetoder och påvisar kunskapsluckor på ett område som rör så många människor blir det diskussion.

Tyckande genomsyrar

Dessutom omgärdas fetma av starka förutfattade meningar - i vården liksom i resten av samhället. Claude Marcus menar att få områden är lika genomsyrade av tyckande utan faktaunderlag.

– Många tycker att de redan vet hur de ska behandla fetma, säger Claude Marcus. En hel del har själva prövat på att banta någon gång och anser sig veta vad som fungerar.

Hur populärt det är att tycka till om fetma märks också i den vetenskapliga litteraturen, menar han.

– I förhållande till antalet behandlingsstudier har det skrivits helt orimligt många medicinska kommentarer och analyser på området. Det är tydligt att många vill uttala sig. Fakta om behandlingsresultat är det betydligt säm-re ställt med.

Stora bortfall

Forskningen om fetmabehandling dras med metodproblem som är svåra att undvika.

Docent Jan Östman, som också deltar mycket aktivt i projektet, berättar att studier om fetma ofta drabbas av stora bortfall.

– Många av försökspersonerna avbryter sitt deltagande. På andra områden är det kanske 10–20 procent av försökspersonerna som inte fullföljer undersökningen. I studier av behandling mot fetma kan det röra sig om 40–60 procent.

– Då blir resultaten givetvis osäkra, konstaterar Jan Östman.

Besvarar frågor

Ytterligare en svårighet är att behandlingsstudier av fetma sällan pågår tillräckligt länge för att visa långsiktiga resultat.

– Ett annat problem med forskningen på området är att det ibland helt saknas kontrollgrupper. Då är resultaten så svaga att de knappast håller.

Trots begränsningarna i det vetenskapliga underlaget tror Jan Östman att projektet kommer att besvara många viktiga kliniska frågor och presentera fakta som skapar debatt.

Projektgruppen har valt att inrikta sig på de patienter som har BMI över 30, vilket enligt internationella riktlinjer definieras som fetma.

Speciellt viktiga frågor är dels effekten av fetmabehandling på hjärt-kärlsjukdom, diabetes och blodfettrubbningar, dels förebyggande åtgärder, främst hos barn och ungdomar. Rapporten beräknas vara klar år 2002.