Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Hur hittar man det bästa på nätet?

Internet gör mer och mer information tillgänglig för fler och fler med hjälp av en ökande mängd olika sökinstrument. Ändå är det inte lätt att vaska fram den information som behövs för ett givet tillfälle. Viveka Alton som är SBU:s informatiker och van att söka referenser refererar och kommenterar två artiklar som handlar om konsten att söka i medicinska databaser.

Information eller brus?

Att söka information på Internet är som signalspaning inom försvaret (signal detection). Det gäller att skilja brus från information. Eller som medicinsk diagnostik, som ska skilja sjukt från friskt. Man måste besluta sig för om man är hungrig och vill ha mycket eller kräsen och bara vill ha det bästa.

Bland experter på informationssökning använder man begreppen recall och precision. Recall är förhållandet mellan antalet funna relevanta referenser och det antal relevanta referenser som finns. Precision är förhållandet mellan antalet funna relevanta referenser och antalet funna referenser.

Att samtidigt maximera både recall och precision är inte möjligt. För varje söktillfälle måste man därför välja rätt nivå på precision och recall för att erhålla optimalt resultat. Inför en föreläsning behövs kanske några få mycket relevanta arbeten och då väljer man hög precision på bekostnad av låg recall. Men vid arbetet med en systematisk översikt över en viss behandlingsmetod behövs en hög recall på bekostnad av en låg precision.

Man kan även använda nya så kallade metodfilter, som är förformulerade sök strategier för diagnostik, behandling, etiologi och prognos. De underlättar för användaren att snabbt hitta kliniska studier med bra studiedesign.

Medline eller EmBase

De två största medicinska databaserna för frågeställningar inom medicinsk utvärdering har jämförts vid sökning på åtta olika frågeställningar avseende relevans, precision, kvalitet, unika referenser och kostnad. Sökningarna gjordes med sökinstrumentet OneSearch i Dialogsystemet (Knight-Ridder, Inc.), ett instrument som gör det möjligt att söka flera databaser samtidigt med en och samma sökstrategi och med möjligheten att sortera bort dubbletter.
Resultatet visade att EmBase i genomsnitt gav nästan dubbelt så många referenser på frågeställningarna men med lägre precision (Medline 82%, EmBase 70%) samt att unika referenser återfanns i båda databaserna. På de frågeställningar som rörde alternativmedicin respektive läkemedel återfanns fler unika referenser i EmBase. Många referenser som återfanns i EmBase hade ännu inte hunnit komma in i Medline. Men det var ingen skillnad i kvalitet på erhållna referenser. Däremot var kostnaden för varje referens betydligt högre i EmBase än i Medline.

Gratis Medline

Medline är sökbart via många olika system med olika mer eller mindre sofistikerade sökgränssnitt. I dag är Medline fritt tillgänglig på Internet via PubMed och Grateful Med, samt med snabb tillgång till referenser innan de hunnit bli indexerade. Det system man väljer beror i hög grad på syftet med sökningen och vanan att använda ett visst system.

Att använda OneSearch via Dialog har både för- och nackdelar vad gäller sökresultat och kostnader.

Det är fördelar med att kunna söka i flera databaser samtidigt och få svar på hur många referenser som finns i varje databas, samt att kunna ta bort eventuella dubbletter. Eftersom det är en stor överlappning mellan Medline och EmBase (många tidskrifter ingår i båda databaserna) är det också en fördel att man slipper betala för dubbletter och slipper arbetet med att ta bort dem manuellt.

Nackdelen är att Medline och EmBase är uppbyggda med olika system för indexering och för att utnyttja dessa maximalt och få bra sökresultat måste man anpassa sökstrategin till respektive databasstruktur. Det gör man bäst genom att utnyttja online-tekniken, det vill säga man modifierar under sökningens gång sökstrategin beroende på det stegvisa utfallet av olika söktermer och kombinationer.

Sökstrategi

Varje frågeställning och varje situation kräver sin strategi med avseende på var och hur man ska börja söka. Först och främst bör problemställningen klarläggas och formuleras.

Syftet med sökningen är viktig: Gäller den enstaka relevanta referenser eller ska den vara uttömmande. Är det en kliniker som letar efter bästa tillgängliga evidens för en behandling eller diagnostisk metod? Är det någon som ska göra en utvärdering av en behandling i form av en systematisk översikt eller meta-analys? Är det någon som undrar över en biverkning av ett läkemedel? Är det hälsoeko-nomiska data som efterfrågas? Vill man veta om något samband mellan två sjukdomar finns beskrivet i litteraturen? Är det en patient eller anhörig som vill informera sig om en speciell sjukdom eller behandling?

Undvik nätets motorer

Många tror att man lätt hittar uttömmande information om sjukdomar och behandlingsmetoder genom att använda olika sökmotorer på Internet (Altavista, Yahoo, HotBot, m fl). Men det är nästan omöjligt att på det sättet nå den mest relevanta informationen, samtidigt som det kan vara svårt att avgöra sanningshalten och kvaliteten i det man hittar.

Därför är det viktigt för en kliniker att kunna söka Medline på ett ganska avancerat sätt för att vara säker på att få ut de viktigaste arbetena för en viss frågeställning.

Tips om genvägar

Men misströsta inte! Det finns genvägar via mindre samlingar av systematiska översikter, metaanalyser, hälsoekonomiska och medicinska utvärderingar. Några av dessa databaser finns angivna i artikelns gula rutor. Fördelen med dessa databaser är att de innehåller redan kvalitetsvärderat material och är lätta att söka i eftersom de är relativt små. Ofta räcker det med att använda enbart textordssökning, det vill säga sökning på ord som förekommer i titel och sammanfattning. Naturligtvis händer det att vissa frågeställningar ännu inte finns med i dessa databaser och då får man gå vidare till andra källor till exempel Medline.


Viveka Alton

SBU och Alert

SBU:s rapporter och pågående projekt inklusive Alert nås via (SBU:s hemsida)
www.sbu.se
Medline via PubMed

nås via (National Library of Medicine, US)
www4.ncbi.nlm.nih.gov/PubMed/medline.html
CRD Databaser

DARE (Database of Abstracts of Reviews of Effectiveness)

HTA (Health Technology Assessment database)*

NHS Economic Evaluation

Database nås via (University of York, UK)
http://nhscrd.york.ac.uk/welcome.html

* I denna databas ingår INAHTAs rapporter och pågående projekt.
National Guideline Clearinghouse 

nås via (Agency for Health Care Policy and Research, US)
www.guideline.gov
Cochrane Library

Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR)

Cochrane Controlled Trials Register (CCTR) nås via (Cochrane Library)
www.update-software.com/clibhome/clib.htm (kräver password) Medlemmar i SLF har numera fri tillgång via SLF:s hemsida: www.SLF.se
Abstracts of Cochrane Reviews

nås via (Cochrane Collaboration)
www.update-software.com/ccweb/cochrane/revabstr/mainindex.htm (utan password)



De två refererade artiklarna

i senaste numret av International Journal Techn Ass Health Care (Vol.15,No.2, 281­303, 1999) heter:

\"Comparison of literature searches on quality and costs for health technology assessment using the Medline and Embase databases\"

samt

\"The art and science of searching Medline to answer clinical questions: finding the right number of articles\". Den riktar sig till kliniker och ger en lektion i hur man söker i Medline på ett effektivt sätt. För att inte missa väsentliga arbeten och, undvika att få med alltför mycket irrelevant material är det viktigt att förstå hur Medline är uppbyggt med dess mycket sofistikerade indexeringssystem MeSH (Medical Subject Headings). Även hur man använder subheadings, publication type, textord samt de Booleska operatorerna AND, OR, NOT vid kombinationen av termer avhandlas.