Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Exempel på pågående SBU-projekt

Benskörhet

Vilket vetenskapligt underlag finns för att förebygga, diagnostisera och behandla osteoporos? Denna systematiska litteraturöversikt kommer att besvara frågor som: Hur omfattande är problemet? Vilka speciella riskgrupper finns? Vilka diagnosmetoder bör användas? Hur bör osteoporos behandlas och vilka är de ekonomiska följderna? Ordförande: Prof Kerstin Hagenfeldt. Projektsamordnare: Fil kand Viveka Alton.

Blodpropp i ben och lungor

Projektgruppen utvärderar det vetenskapliga underlaget för att förebygga blodpropp och undersöker vilka diagnosmetoder som är mest kostnadseffektiva. En viktig fråga är hur blodförtunnande medel kan användas med minsta möjliga
risk för livshotande blödningar. Ordförande: Professor David Bergqvist. Projektsamordnare: Docent Mats Eliasson.

Blodtryck

Uppdatering av SBU-rapporten Måttligt förhöjt blodtryck från 1994. Systematisk litteraturöversikt med revidering och komplettering av tidigare fynd på basis av de nya studier som har tillkommit. Könsskillnader studeras särskilt. Ordf: Prof Lars H Lindholm. Projektsamordnare: Hälsoekonom Helena Dahlgren,

Demens

Systematisk litteraturgranskning rörande demenssjukdomarnas förekomst och uppkomst samt nytta, risker och kostnader rörande åtgärder för utredning, behandling och omvårdnad. Etiska aspekter beaktas. Viktiga frågor är också vilken betydelse som ärftliga faktorer har och vilka behandlingsmöjligheter som öppnar sig med genteknik. Ordf: Prof Olof Edhag. Projektsamordnare: Ek dr Anders Norlund.

Depression

Vilken är den vetenskapliga grunden för de många behandlingar som finns mot
depression? De flesta är läkemedel men även andra metoder används, exempelvis ljusbehandling, kognitiv terapi och beteendeterapi. Ordförande: Professor Marie Åsberg. Projektsamordnare: Dr Sten Thelander.

Fetma

Finns det vetenskapliga bevis för att några åtgärder hjälper mot fetma och övervikt och vad kostar i så fall dessa åtgärder för individ och samhälle? Både förebyggande åtgärder på samhälls- och individnivå och olika behandlingsmetoder granskas. Speciella aspekter som rör barn/ungdom respektive män/kvinnor beaktas, liksom kostnader. Ordförande: Docent Thomas Kjellström. Projektsamordnare: Professor Mona Britton.

Karies

Utvärdering av den vetenskapliga grunden för metoder att förebygga karies hos barn och vuxna. Effekter och bieffekter jämförs och bedöms, och kostnadseffektiviteten beräknas. Etiska och sociala aspekter kommer att belysas. Ordförande: Professor Anna-Karin Holm. Projektsamordnare: Odont dr Susanna Axelsson, axelsson@sbu.se

Långvarig smärta

Arbetet med detta SBU-projekt har nyligen inletts. Forskningsresultat om olika metoder för att behandla långvarig smärta kommer att granskas och utvärderas. Ordförande: Professor Dag Lundberg. Projektsamordnare: Odont dr Susanna Axelsson, axelsson@sbu.se

Parodontit

Utvärdering av den vetenskapliga grunden för metoder att förutse, identifiera. behandla och förebygga parodontit, som i sin tur kan leda till tandlossning. Projektgruppen kommer också att belysa tandvårdspersonalens beslutsprocesser, patienternas benägenhet att följa ordinationer, liksom ekonomiska, etiska etniska och sociala aspekter. Ordförande: Professor Madeleine Rohlin. Projektsamordnare: Odont dr Susanna Axelsson,
axelsson@sbu.se

Sjukskrivning

Praxis för sjukskrivning varierar kraftigt. Projektgruppen utvärderar den vetenskapliga kunskapen om användning av sjukskrivning som ett verktyg inom vården. Såväl positiva som negativa följder av sjukskrivning respektive förtidspension vid olika sjukdomstillstånd beskrivs. Sjukfrånvarostatistik kommer att analyseras. Ordf: Docent Kristina Alexanderson. Projektsamordnare: Ek dr Anders Norlund.

Ångesttillstånd

Projektgruppen gör en kritisk granskning av litteraturen om effekten av psykologiska behandlingar, olika läkemedel och kombinationer av flera behandlingsmetoder. De ångesttillstånd som ingår är specifika fobier, social fobi, paniksyndrom med och utan agorafobi, generaliserat ångestsyndrom, obsessivt-kompulsivt syndrom och posttraumatiskt stressyndrom. Aspekter rörande barn, ungdomar och gamla belyses. Hälsoekonomiska analyser granskas. Ordf: Prof Lars von Knorring. Projektsamordnare: Dr Sten Thelander.