Vetenskap & Praxis

Depression: Möjligt bli bra av H-magnet när annat sviktar

Fyra veckors behandling med djup magnetstimulering genom kraniet (dTMS) kan leda till att en del personer med svårbehandlad depression blir symtomfria. Det är dock vetenskapligt ovisst om effekten kvarstår under längre tid.

Vid en behandling som kallas repetitiv transkraniell magnet-stimulering (rTMS) placeras en elektromagnetisk spole formad som siffran 8 på patientens huvud. Spolen ska ge upprepade pulser för att med svaga elektriska fält stimulera delar av hjärnan som tros ha med depressionen att göra. En variant av detta är djup transkraniell magnetstimulering (dTMS). Då används en elektromagnetisk spole med annan form – en så kallad H-spole.

SBU har nu uppdaterat en rapport från 2015 om effekter och biverkningar av behandling med dTMS vid depression. Orsaken är att resultat från flera nya randomiserade studier har publicerats.

Uppdateringen visar att det inte går att säga om effekten av dTMS med H-spole skiljer sig från effekten av rTMS med figur 8-spole, eftersom det bara finns en enda studie som jämfört behandlingarna. SBU anger dock att effekten kan vara i samma storleksordning. Jämfört med overksam spole (placebo), verkar fler patienter med svårbehandlad depression bli symtomfria av dTMS. Efter fyra veckors behandling med H-spole kan omkring 11 procentenheter (eller någonstans mellan 1 och 22) fler bli symtomfria än med overksam spole. Resultatet är ganska osäkert – den vetenskapliga tillförlitligheten är låg. Man vet inte heller om effekten kvarstår under längre tid eller klingar av.

När det gäller biverkningar av dTMS är det främst lokal smärta som har noterats. Även epileptiska anfall kan förekomma, även om det är ovanligt. Inget tyder på att dTMS ger kognitiva biverkningar – något som ses vid en väletablerad behandlingsform mot svår depression, nämligen elbehandling.

SBU:s projektgrupp diskuterar bristen att dTMS inte har jämförts direkt med elbehandling, som anses vara den mest effektiva metoden i den här patientgruppen. Det saknas också direkta jämförelser av dTMS och ett annat nyligen godkänt behandlingsalternativ vid svårbehandlad depression – ketamin.


SBU:s slutsatser djup magnetstimulering med H-spole (dTMS

  • Det går inte att bedöma effekterna av dTMS jämfört med rTMS med figur-8-spole. Det saknas tillförlitliga studier som jämför dTMS med andra behandlingar mot depression.
  • Jämfört med behandling med overksam spole leder fyra veckors behandling med dTMS vid svårbehandlad depression till att 11 procentenheter fler blir symtomfria (mellan 1 och 22 procentenheter fler).** Det går inte att bedöma om effekten kvarstår under längre tid.
  • Epileptiska anfall kan förekomma vid dTMS-behandling, men är ovanliga. Det finns inget som tyder på att kognitiva biverkningar förekommer. Jämfört med behandling med en overksam spole orsakar dTMS lokal smärta hos 22 procentenheter fler (mellan 15 och 28 procentenheter).***

Avsikten med dTMS har varit att åstadkomma en större effekt än den idag etablerade rTMS för patienter med svårbehandlad depression. Det är inte tillräckligt utvärderat hur effekten av dTMS står sig jämfört med annan behandling, men effekten verkar vara i ungefär samma storleksordning som för rTMS med annan spole. Samtidigt förefaller metoden ha få biverkningar förutom lokal smärta.

Studierna har utgått från olika populationer och antalet tidigare behandlingsförsök varierade. Det går inte att utesluta att dTMS är mer effektivt för specifika patientgrupper och det vore värdefullt med utvärderingar inriktade på väldefinierade grupper som idag saknar lämpliga behandlingsalternativ.

** Slutsatsen har låg tillförlitlighet vid GRADE-bedömning
*** Slutsatsen har måttlig tillförlitlighet vid GRADE-bedömning

Om rapporten

SBU. Behandling av depression med transkraniell magnetstimulering med H-spole (dTMS). En uppdatering. Stockholm: SBU, 2020. SBU-rapport nr 318. Projektledare SBU: Susanne.Johansson@sbu.se Fullständig rapport med sammanfattning finns på sbu.se/318