Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Vetenskap & Praxis

Blodtryck – mäta trycket hemma fungerar ofta men passar inte alla

Blodtrycksbehandling kan styras lika bra när patienten mäter trycket hemma som när det mäts på en mottagning, något som också kan spara en del vårdbesök. Men metodens lämplighet och patientens motivation måste bedömas i det enskilda fallet, och tydliga rutiner behövs för den fortsatta vårdkontakten. Metodens nytta, risker och kostnader har inte studerats på längre sikt än ett år.

Omkring 1,8 miljoner svenskar beräknas ha högt blodtryck. Av dem behandlas var tredje med blodtryckssänkande läkemedel. Patienten kommer regelbundet till en mottagning för att vårdpersonalen ska kunna följa upp behandlingen och styra läkemedelsdosen genom att mäta blodtrycket. 

Ett komplement är att patienten mäter sitt tryck själv hemma med hjälp av en automatisk blodtrycksmätare. En förutsättning är i så fall att sjukvården först bedömt att personen både har förmåga att lära sig metoden och är motiverad att använda den. Det konstaterar SBU i en ny utvärdering.

Likvärdig sänkning

När det gäller att styra blodtrycksmedicineringen, är det lika effektivt med egna mätningar hemma som mätningar på mottagning, visar SBU-rapporten. Det finns ett måttligt starkt vetenskapligt stöd för att patienterna tar ordinerade läkemedel i samma utsträckning, och att själva sänkningen av blodtrycket blir likvärdig. Då definieras högt blodtryck som över 135/85 mm Hg i hemmet och över 140/90 på mottagningen.

Forskningen ger inte svar på om blodtrycksmätning i hemmet för att styra behandlingen är bättre eller sämre när det gäller att minska risken för hjärt-kärlsjukdom.

Besöken minskar

För många patienter kan det innebära en fördel att kunna följa blodtrycket utan att behöva ta sig till en mottagning. Att de mäter trycket hemma kan också spara pengar för vården genom att antalet mottagningsbesök minskar. Samtidigt krävs det extra tid för att följa upp mätresultaten och patienternas hantering av utrustningen. 

Eftersom det fortfarande är sjukvården och den behandlande läkaren som har det medicinska ansvaret, behövs det en plan för den fortsatta kontakten mellan vården och patienten. Vården behöver också skapa rutiner exempelvis för att hantera skillnader i mätresultat i hemmet och på mottagningen.

Rutiner saknas

Det kan också behövas utbildning av patienter om riskerna med att ändra läkemedelsdosen på eget initiativ och med att köpa läkemedel eller mätutrustning på nätet. I dag saknas etablerade rutiner och program för hur hemblodtrycksmätning ska användas och följas upp och hur utbildning av personal och patienter ska se ut.

Det går inte att säga hur blod­­­trycksmätning hemma fungerar på längre sikt än ett år. De flesta studier som SBU har granskat har kortare uppföljning än så. Ingen vet heller hur många patienter med högt blodtryck som skulle kunna tänkas vara motiverade och ha förmåga att lära sig att mäta trycket hemma.
Själva utrustningen går i dag att köpa i handeln eller på apoteket. Det finns många olika modeller av varierande kvalitet, och de kostar allt från ett par hundralappar till omkring 1 500 kronor. SBU:s rapport jämför inte olika typer av hemblodtrycksmätare men betonar att apparaturen ska vara validerad och kalibrerad.  [JT]

Detta skall inte synas

SBU:s slutsatser  |  Blodtryck

Hemblodtrycksmätning utförs av patienten själv i hemmet med automatisk utrustning. Traditionellt mäts trycket på en mottagning när syftet är att styra behandling.

  • För personer med högt blodtryck är hemblodtrycksmätning lika effektivt för att styra blodtryckssänkande läkemedelsbehandling som mätning på mottagning. Patienterna tar förskrivna läkemedel i samma utsträckning och blodtryckssänkningen blir likvärdig.*
  • Hemblodtryck tycks ge minst samma träffsäkerhet som blodtryck uppmätt på mottagning för att förutsäga risk för död och hjärt-kärlsjukdom. Dock går det inte att bedöma om hemblodtrycksmätning för att styra behandling är bättre eller sämre när det gäller att minska risken för dödlighet och hjärt-kärlsjukdom.
  • 'Hemblodtrycksmätning kan vara kostnadsbesparande för vården då antalet mottagningsbesök blir färre än vid konventionell kontroll av blodtrycksbehandling. Eftersom det saknas kunskap om hur metoden kan användas på lång sikt, är det dock inte möjligt att göra någon säker analys av metodens kostnader eller kostnadseffektivitet.
  • Hemblodtrycksmätning kan ha både fördelar och nackdelar för patienten. Metoden kan innebära större bekvämlighet, men detta måste vägas mot att det större ansvar som patienten förväntas ta eventuellt kan leda till ökad oro eller andra problem. På dessa punkter saknas dock vetenskapligt underlag. Användning av hemblodtrycksmätning bör föregås av en individuell bedömning av motivation och lämplighet.

* En förutsättning är att målblodtrycket anges till under 135/85 mm Hg vid hemblodtrycksmätning, att jämföra med referensvärdet för normalt blodtryck enligt mätning på mottagning som är under 140/90 mm Hg. 

Mätmetoder

Hemblodtrycksmätning | Patienten mäter själv, i hemmiljö, med hjälp av en blodtrycksmätare. Görs morgon och kväll, en till två dagar i veckan.
Konventionell mätning | En sjuksköterska mäter trycket på mottagningen med hjälp av en blodtrycksmanschett och ett stetoskop.
Ambulatorisk mätning | Patienten har en bärbar mätare i 24 timmar som mäter blodtrycket flera gånger i timmen utan att patienten kan se resultaten

Till rapporten Hemblodtrycksmätning (2010)