Örebro Prevention Program (ÖPP)

Information om ÖPP ges vid föräldramöten i skolan i början av varje termin under årskurs 7, 8 och 9. Utbildade projektmedarbetare deltar i fem av dessa möten. Vid det första mötet får föräldrarna en 30-minuters beskrivning av programmet. Projektmedarbetaren uppmanar föräldrarna att anta, eller upprätthålla, en nolltolerans mot alkohol för ungdomar. Man understryker även vikten av att ha tydliga regler för ungdomarna. Alla föräldrar som deltar i mötet uppmanas att formulera och underteckna en överenskommelse om ett gemensamt förhållningssätt mot ungdomsdrickande, och eventuellt även andra frågor som uppfattas som viktiga. Överenskommelsen mejlas till alla klassföräldrar, inklusive de som inte deltog i mötet. Vid varje följande föräldramöte där projektmedarbetare deltar upprepas vikten av att upprätthålla strikta regler.

Under varje termin skickar projektmedarbetarna minst tre brev till föräldrarna där man bland annat beskriver vad som överenskommits på föräldramöten. Breven är i regel undertecknade av både projektmedarbetare och skolans rektor eller en lärare. I breven beskrivs också hur föräldrars attityder till alkohol kan minska ungdomsdrickande och betydelsen av konstruktiva fritidsintressen. Alla organiserade fritidsaktiviteter i kommunen beskrivs och föräldrarna uppmanas att gå igenom listan tillsammans med sin ungdom.

ÖPP kan sammanfattas enligt vidstående modell.

Örebro Prevention Program (ÖPP) är utvärderat i två svenska studier [150,151] och en från Nederländerna (som rapporterats i två artiklar). Studien från Nederländerna utvärderade en anpassad version av ÖPP som kallas Preventing heavy alcohol use in adolescents (PAS) [152,154].

En svensk icke-randomiserad kontrollerad studie med föräldrar till 900 ungdomar fann en signifikant minskning av frekvensen berusning de senaste 30 dagarna vid posttest 2,5 år efter att programmet avslutats. Man fann inga skillnader mellan pojkar och flickor [150]. Den andra svenska studien var randomiserad med 1 752 deltagare. Här fann man inga effekter på alkoholkonsumtion per vecka [151]. Den tredje studien, också den randomiserad med cirka 3 500 elever, utvärderade PAS. Inte heller denna studie rapporterade några signifikanta resultat på något av utfallsmåtten alkoholdebut, HED eller frekvens drickande [152,154].

Referenser

[150] Koutakis N, Stattin H, Kerr M. Reducing youth alcohol drinking through a parent-targeted intervention: The Örebro Prevention Program. Addiction 2008;103:1629-37.

[151] Bodin MC, Strandberg AK. The Örebro prevention programme revisited: a cluster-randomized effectiveness trial of programme effects on youth drinking. Addiction 2011;106:2134-43.

[152] Koning IM, Vollebergh WAM, Smit F, Verdurmen JEE, van den Eijnden RJJ, ter Bogt TFM, et al. Preventing heavy alcohol use in adolescents (PAS): cluster randomized trial of a parent and student intervention offered separately and simultaneously. Addiction 2009;104:1669-78.

[154] Koning IM, van den Eijnden RJ, Verdurmen JE, Engels RC, Vollebergh WA. Long-term effects of a parent and student intervention on alcohol use in adolescents: a cluster randomized controlled trial. Am J Prev Med 2011;40:541-7.

Det vetenskapliga underlaget för föräldrastödsprogrammet ÖPP/PAS baseras på två randomiserade studier och en kontrollerad studie utan randomisering. Det finns ett begränsat stöd för att ÖPP/PAS inte påverkar alkoholkonsumtionen, medan effekten på HED och alkoholdebut är oklar.

⁴ Precisionen i utfallsmåttet alkoholkonsumtion drogs ner med –2 eftersom bedömningen var deskriptiv och studierna inte använde samma mått på konsumtion.

² Det gick inte att bedöma effekter på alkoholdebut, som bara undersöktes i en studie. Det gick inte heller att bedöma effekter på berusningsdrickande. Två studier mätte tungt episodiskt drickande respektive frekvens berusning, men de kom fram till motsatta resultat.