Life Skills Training (LST)

LST innehåller två allmänt färdighetstränande komponenter som avses främja övergripande personlig och sociala kompetens och en specifik komponent för att öka elevernas förmåga att motstå socialt tryck att röka, dricka eller använda narkotika. Under komponenten ”personliga förmågor” får eleven granska sin självbild och dess effekter på det egna beteendet; öva förmågan att formulera personliga mål och ha koll på personlig utveckling; identifiera vardagliga beslut och hur de kan påverkas av andra; analysera problemsituationer och överväga konsekvenser av olika alternativa lösningar innan beslut; betrakta personliga utmaningar på ett konstruktivt sätt.

Under komponenten ”sociala färdigheter” får eleverna lära sig att övervinna blyghet och att kommunicera utan missförstånd, hur man kan initiera och genomföra samtal, hantera sociala anspråk, utnyttja både verbala och icke-verbal tekniker för att formulera eller negligera en uppmaning och att inse att det finns andra alternativ än aggressivitet eller passivitet i utmanande situationer.

Under komponenten ”specifika förmågor att motstå droganvändning” lär sig eleverna att känna igen och utmana vanliga missuppfattningar om tobak, alkohol, droger och våld. Genom coachning och praktiska övningar tränar man förmågan att hantera påtryckningar från kamrater och media att testa droger eller andra riskbeteenden som våld och kriminalitet. Det huvudsakliga målet med denna komponent är att minska normativa förväntningar kring droganvändning och våld samt att stärka förmågan att säga nej.

I SBU:s utvärdering av preventionsinsatser ingår LST i åtta randomiserade studier [97–101,125,131,134]. Totalt inkluderades cirka 20 000 ungdomar. En studie utvärderade LST som selekterad insats till ungdomar med skolproblem, känd konsumtion av droger eller drogmissbruk i hemmet [97]. En studie genomfördes i Spanien [100], en i Sydafrika [99] och de övriga i USA. Uppföljningstiderna var upp till tre år. En av studierna var helt inriktad på tungt episodiskt drickande (HED) [134] medan övriga utvärderade effekter på flera droger. Tre studier drevs av LST:s upphovsman Botvin, medan övriga var oberoende utvärderingar.

Som framgår av tabellen nedan visade de tre studierna som genomfördes av Botvin och medarbetare signifikanta effekter på prevalensen ungdomar som inte hade druckit stora mängder alkohol (HED eller berusning) de senaste 30 dagarna. Ingen annan studie där LST användes för universell prevention undersökte HED eller berusning. Studien av Forman och medarbetare fann att riskungdomar som genomgått LST berusade sig vid färre tillfällen [97]. De två studierna av Botvin och medarbetare som utvärderade effekter av LST fann vidare en signifikant högre prevalens icke-rökare i interventionsgruppen [125,131]. Dessa resultat har inte kunnat bekräftas av oberoende studier. Vad gäller konsumtion av alkohol och narkotika har studierna i huvudsak inte visat några signifikanta effekter på debut eller konsumtion.

Effekter av programmet LST

Referenser

[97] Forman S, Linney JA, Brondino M. Effects of coping skills training on adolescents at risk for substance use. Psychol Addict Behav 1990;4:67-76.

[98] Spoth RL, Redmond C, Trudeau L, Shin C. Longitudinal substance initiation outcomes for a universal preventive intervention combining family and school programs. Psychol Addict Behav 2002;16:129-34.

[99] Resnicow K, Reddy SP, James S, Gabebodeen Omardien R, Kambaran NS, Langner HG, et al. Comparison of two school-based smoking prevention programs among South African high school students: results of a randomized trial. Ann Behav Med 2008;36:231-43.

[100] Luna-Adame M, Carrasco-Gimenez TJ, Rueda-Garcia Mdel M. Evaluation of the effectiveness of a smoking prevention program based on the ’Life Skills Training’ approach. Health Educ Res 2013;28:673-82.

[101] Smith R, Larsen D, Derby KM, McLaughlin TF, Weber KP, Brown K, Herring M. A comparison of teacher checklists used over 15 days and a one-day antecedent analysis to conduct a medication trial. Psychol Sch 2004;41:235-40.

[125] Botvin GJ, Baker E, Dusenbury L, Botvin EM, Diaz T. Long-term follow-up results of a randomized drug abuse prevention trial in a white middle-class population. JAMA 1995;273:1106-12.

[131] Botvin GJ, Griffin KW, Diaz T, Ifill-Williams M. Drug abuse prevention among minority adolescents: Posttest and one-year follow-up of a school-based preventive intervention. Prev Sci 2001;2:1-13.

[134] Botvin GJ, Griffin KW, Diaz T, Ifill-Williams M. Preventing binge drinking during early adolescence: one-and two-year follow-up of a school-based preventive intervention. Psychol Addict Behav 2001;15:360-5.

Det finns ett begränsat vetenskapligt stöd för att LST har en påverkan på berusningsdrickande mätt som prevalens i upp till tre år efter avslutad intervention. Precisionen var bristfällig eftersom analysen var deskriptiv och det inte kan uteslutas att programmet saknade effekt. Det motiverade ett avdrag på –1. Inga andra än programutvecklaren har undersökt effekter på berusningsdrickande, vilket medför en risk för publikationsbias och ytterligare ett avdrag på –1.

Det finns vidare ett begränsat vetenskapligt stöd för att LST inte har några signifikanta effekter på debut eller konsumtion av tobak, alkohol och cannabis vid uppföljningar upp till tre år. Studierna var inte helt samstämmiga vilket ledde till ett avdrag på –1. Precisionen var bristfällig i och med att analysen var deskriptiv och det kan inte uteslutas att programmet har effekt. Evidensstyrkan sänktes därmed ytterligare ett steg.