Framtida forskning om stöd och sociala relationer i arbetet och hälsotillstånd

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor om samband mellan stöd och sociala relationer i arbetet och hälsotillstånd som identifierats i rapporterna.

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattnings­syndrom: en systematisk litteratur­översikt (2014) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forsknings­behov avseende betydelsen av stöd och sociala relationer i arbetet för symtom på depression och utmattnings­syndrom hos vuxna personer:

  • Vilken typ av stöd (och från vem) är optimalt i förhållande till ett visst problem och för att minska risken för depressionssymtom och symtom på utmattnings­syndrom. Mera kunskaper här skulle vara av stort värde för att förebygga arbets­miljö­relaterad psykisk ohälsa i form av depressioner och utmattning.
  • Problemen med själv­rapportering är att eventuella depressiva symtom eller depression kan påverka bedömningen av det sociala stödet. Det skulle därför behöva göras fler studier av mätvärden på kollektiv nivå. Ett sätt är att lägga samman själv­rapporterade värden på enhetsnivå där eventuellt deprimerade personers värden inte får sådant genomslag. Å andra sidan förlorar man då mått på variationen i exponering inom de studerade grupperna. Ett sätt att undvika problemen med själv­rapportering är att utveckla och använda något slag av individ­oberoende skattningar. Ett exempel på detta är att arbets­belastning i studier mätts genom över­beläggning av patienter på en sjukvårdsenhet. Något motsvarande mått på socialt stöd har dock inte använts i de analyserade materialen.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom: en systematisk litteraturöversikt (2015) identifierade de sakkunniga i projektet framtida forskningsbehov avseende betydelsen av stöd och sociala relationer i arbetet för hjärt-kärlsjukdom hos vuxna personer:

Exponering–utfall

  • Behovet av ytterligare forskning då det gäller sambandet mellan socialt klimat och kapital respektive stöd och hjärt-kärlsjukdom bedöms som stort.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Vetenskapliga kunskapsluckor i SBU:s databas

SBU har en databas där vi samlar veten­skap­liga kunskaps­luckor inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, social­tjänst, funktions­­­tillstånd och funktions­­­hinder samt arbets­miljö. Med hjälp av databasen samverkar vi bland annat med forsknings­finansiärer. Kunskaps­­luckorna nedan återfinns i SBU:s databas och gäller samband mellan stöd och sociala relationer i arbetet och hälsotillstånd hos vuxna personer. De är hämtade från SBU-rapporterna Arbetsmiljöns betydelse för symtom på depression och utmattnings­syndrom, Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem samt Arbetsmiljöns betydelse för hjärt-kärlsjukdom

Följ länkarna nedan för att få mer information om vilken population och vilka utfall respektive kunskapslucka gäller för.

Stöd

Socialt klimat/kapital

Återkoppling

Sidan uppdaterad