Framtida forskning om arbetsmiljö och ryggproblem

Sedan år 2011 har SBU i uppdrag från regeringen att sammanställa kunskap om arbetsmiljöns betydelse för sjukdom. Inom ramen för uppdraget tar SBU fram olika typer av rapporter. Vi har sammanställt information om forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som har identifierats i arbetet med SBU-rapporterna. Informationen riktar sig främst till dig som forskar om arbetsmiljö och hälsotillstånd och till finansiärer av forskning inom området.

Denna sida tar upp forskningsbehov och vetenskapliga kunskapsluckor som identifierades i rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem: en systematisk litteraturöversikt (2014).

Exponeringar i arbetsmiljön

I den systematiska översikten undersöktes exponeringen med utgångspunkt i ett antal faktorer: fysisk belastning, sociala och organisatoriska faktorer, kemiska och biologiska ämnen, buller, vibrationer, övriga fysikaliska faktorer samt smitta. SBU har inte gjort några antaganden om vilka typer av exponering som skulle kunna ha ett samband med ryggproblem utan de litteratursökningar som gjorts har varit breda och förutsättningslösa. Läs mer i Kapitel 2 i rapporten

Vilken forskning behövs i framtiden?

I rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem identifierade de sakkunniga i projektet ett antal forskningsbehov:

  • Studier med en stor population med god kontrast (stor spridning) mellan individer i de exponeringar man vill studera, inklusive en representation av både ”mycket låga” och ”mycket höga” exponeringar.
  • Studier där populationen har en samman­sättning som ger förutsättning att undersöka individer med olika kapacitet.
    Exempel: Äldre arbetskraft – som i allt högre grad efterfrågas på dagens arbetsmarknad – skulle kunna utgöra en särskild riskgrupp när det gäller att utveckla besvär i ansträngande arbete. Ytterligare ett exempel är personer med lägre fysisk kapacitet (oavsett ålder) som kan ha svårare att klara vissa moment i arbetslivet, till exempel att lyfta tungt.
  • Studier där man gör en samlad bedömning av personernas totala smärtbild, för att få en bättre överblick av deras situation och därmed bättre kunna bedöma ryggproblemen.
  • Studier med längre uppföljningstider med fler och tätare mätningar, gärna av såväl exponering som utfall.
  • Studier där forskarna väljer en metod för registrering av exponering som kombinerar långa perioder av direkt uppmätta data om de faktorer där inte självrapportering är tillförlitlig med väl formulerade frågor om exponeringar där själv­rapportering är kostnads­effektivt (eller eventuellt den enda möjligheten).
  • Exponerings­mätningar där forskarna tillämpar metoder och analyser som beaktar de tre dimensionerna intensitet, frekvens och duration.
  • De begrepp som används för att beskriva vissa exponerings­faktorer behöver preciseras för att informationen om arbetets beskaffenhet ska bli mer exakt och tillämpbar.
    Exempel: Flera forskare har använt samlings­begrepp av typen ”pressande arbete” och ”fysisk ansträngning”. Om forskarna istället undersöker vad det är i arbetet som är pressande eller ansträngande blir den framtida kunskapen mer exakt.
  • Generellt sett vore det positivt med en gemensam uppsättning av variabler och definitioner för exponering i arbetslivet som framtida studier skulle kunna använda, med eventuella tillägg av kompletterande exponeringsmått.
  • Det samlade kunskapsvärdet av framtida forskning skulle stärkas om forskarna vidare­utvecklade gemensamma standardiserade definitioner och avgränsningar av begreppet ryggbesvär. Sådana definitioner skulle sedan kunna användas som en minsta gemensam nämnare för studier av ryggbesvär i arbetslivet.
  • Det är oklart i vilken utsträckning olika exponerings­faktorer samverkar vid uppkomsten av ryggbesvär.
    Exempel: Det vore önskvärt att forskarna i kommande prospektiva studier av ryggbesvär systematiskt valde ut yrken med utpräglat social och organisatorisk, respektive annan belastning (såsom fysisk ansträngning eller vibrationer).
  • Dessutom vore det värdefullt att studera olika kombinationer av flera belastnings­typer. En hypotes, som stöds av vissa studier, är att sociala och organisatoriska faktorer samverkar med annan belastning på ett synergistiskt sätt. Därmed skulle risken för ryggbesvär öka i större omfattning än summan av effekterna av varje belastning var för sig. Ett exempel skulle vara att studera hälso­effekterna av spänt arbete (social/organisatorisk faktor) i kombination med tunga lyft (fysisk faktor) i ett kallt klimat (fysikalisk faktor). Motsatt effekt kan dock inte heller uteslutas. Till exempel skulle en hög fysisk belastning kunna maskera eller dämpa effekten av vissa sociala och organisatoriska faktorer.
  • Det finns även behov av att undersöka hur olika sociala och organisatoriska faktorer samverkar med varandra och hur detta påverkar uppkomsten av ryggproblem.
    Exempel: Hur stöd på arbetsplatsen interagerar med andra sociala och organisatoriska variabler såsom krav och kontroll.
  • I syfte att spegla vilka risker (eller hälsofrämjande faktorer) som kan finnas med faktiskt förekommande jobb, bör den statistiska analysen av samband mellan exponering och utfall kombinera olika typer av faktorer i arbetet i verklighets­trogna mönster av exponering. Detta kan till exempel göras genom stratifiering av data.

Könsskillnader

  • Det är angeläget med ytterligare forskning kring orsakerna till, och konsekvenserna av, att kvinnor drabbas oftare än män av ryggproblem. I framtida forskning vore det intressant att undersöka om det finns en könsbunden skillnad i hur arbetstagare svarar på interventioner, till exempel om effekten av en viss insats i arbetsmiljön blir större för kvinnor jämfört med män.

Läs mer i Kapitel 8 i rapporten.

Läs mer om övergripande metodologiska frågor

Vetenskapliga kunskapsluckor i SBU:s databas

SBU har en databas där vi samlar veten­skap­liga kunskaps­luckor inom områdena hälso- och sjukvård, tandvård, socialtjänst, funktions­tillstånd och funktions­hinder samt arbetsmiljö. Med hjälp av databasen samverkar vi bland annat med forsknings­finansiärer. Kunskaps­luckorna nedan återfinns i SBU:s databas och gäller samband mellan olika exponeringar i arbetsmiljön och ryggproblem hos vuxna personer. De är hämtade från SBU-rapporten Arbetsmiljöns betydelse för ryggproblem.

Följ länkarna nedan för att få mer information om vilken population och vilka utfall respektive kunskapslucka gäller för.

Sociala och organisatoriska faktorer

Fysisk ansträngning

Buller, strålning och vibration

Sidan uppdaterad