Förstudie: Öppna mötesplatser och möjligheten att nå svårnådda äldre personer med fokus på social förskrivning

Förstudiens syfte

Förstudiens syfte var att kartlägga området öppna mötesplatser och insatser med fokus på social förskrivning (Eng. social prescribing). SBU har undersökt vilken litteratur det finns om social förskrivning till äldre personer och om området kan vara lämpligt för en systematisk utvärdering. I förstudien har SBU även undersökt om det finns systematiska översikter som studerat preferenser för mötesplatser för äldre män och migranter som är 60 år eller äldre.

Förstudien resulterade i följande rekommendation

Utifrån resultaten av förstudien och dess kartläggning rekommenderar SBU i nuläget inte att en systematisk utvärdering genomförs på området social förskrivning då det finns få kontrollerade primärstudier. Detta är även slutsatserna från författarna av de identifierade systematiska översikterna på området. Det behövs långtidsstudier för att på ett säkert sätt kunna uttala sig om upplevelser och effekter samt hälsoekonomiska utfall. Studier om implementering kan tillföra viktig kunskap och det är även välkommet att undersöka om flera professionsgrupper kan utföra förskrivningen. SBU föreslår att området bevakas för att undersöka om det tillkommer nya studier.

För äldre mäns preferenser drar författarna till inkluderade systematiska översikter slutsatsen att ett särskilt samhällsfokus behövs för att utforma, genomföra och förskriva sociala insatser som intresserar både äldre kvinnor och män. Män har andra preferenser än kvinnor för att ta sig till öppna mötesplatser. För migranter som är äldre och deras preferenser saknas kunskapssammanställningar. Våra urvalskriterier avseende population har resulterat i att det finns få primärstudier och systematiska översikter. SBU föreslår därför att man inte går vidare med någon systematisk översikt.

Inledning

SBU har i dialog med Socialstyrelsen undersökt om insatsen social förskrivning (Eng. social prescribing) för äldre personer kan vara lämplig för en systematisk utvärdering. Vidare har svårnådda gruppers preferenser för öppna mötesplatser undersökts avseende befintligt kunskapsunderlag. Med öppen mötesplats menas i denna rapport en plats man kan besöka på frivillig basis och som är initierad av primärvården, kommunala omsorgen eller civilsamhället. Utgångspunkten var att undersöka vilken kunskap som finns om hur man når äldre personer som är svåra att nå, äldre män samt migranter, som är 60 år eller äldre. Denna förstudie är ett deluppdrag under regeringsuppdraget att ta fram kunskapssammanställningar för att förbättra äldreomsorgen (S2023/03257).

Kort bakgrundsbeskrivning

Förstudien inleddes med en orienterande databassökning efter systematiska översikter inom området äldre och mötesplatser för att rama in området och möjliggöra avgränsning inför en sökning efter primärstudier. Vi noterade att social förskrivning var ett återkommande inslag i de systematiska översikter som vi identifierat. Social förskrivning kan vara ett sätt att nå svårnådda grupper varför vi valde att mer specifikt söka kunskap om den insatsen.

Social förskrivning är utvecklat i Storbritannien och förskrivs till både äldre och yngre i befolkningen. Olika aktiviteter faller under begreppet social förskrivning såsom sociala, kulturella eller fysiska aktiviteter. En central utgångspunkt är att social förskrivning ska resultera i socialt umgänge. Internationell litteratur på området kan även ha utvärderat hälsa och välmående. Vanligtvis är det allmänläkare som förskriver men det kan även förskrivas av andra. I modellen för social förskrivning finns en samordnare som kallas Link worker¹. Social förskrivning förekommer i flera länder utöver Storbritannien, däribland Tyskland, Irland, USA, Kanada, Australien, Singapore och Japan. Bland de identifierade systematiska översikterna fanns en svensk systematisk översikt som undersökt kritiska komponenter i sociala förskrivningsprogram [1]. Denna publikation är en del av ett större forskningsprojekt vid Umeå Universitetet som handlar om att utvärdera social förskrivning i en svensk kontext. Ytterligare en publikation har nyligen kommit från forskargruppen om upplevelser vid implementering av social förskrivning (accepterad för publicering).

Efter bekräftat intresse från Socialstyrelsen om att närmare studera social förskrivning genomfördes intervjuer med professor Lena Dahlberg vid Högskolan Dalarna och ledamot i SBU:s vetenskapliga råd samt med professor Ingeborg Nilsson vid Umeå Universitet. Ingeborg Nilsson är medförfattare till den svenska systematiska översikt som undersökt kritiska komponenter vid social förskrivning [1]. I samtalen framkom att social förskrivning är en välkänd intervention men att kunskapen om effekten av insatsen bedöms vara begränsad.

Vi beslutade oss därför att genomföra en förstudie om äldre och social förskrivning. I samråd med Socialstyrelsen beslutade vi även att undersöka förekomst av publicerad forskning om svårnådda grupper bland äldre och deras preferenser rörande öppna mötesplatser, med anledning av att ensamhet och social isolering är ett utbrett problem i Sverige. Då ofrivillig ensamhet och social isolering kan ha negativa konsekvenser för både fysisk och psykisk hälsa [2]. Ofrivillig ensamhet kan öka risken att drabbas av depression, ångest, självmordstankar och till och med för tidig död. Äldre män och migranter som är äldre har definierats som svårnådda grupper i de samtal som Socialstyrelsen haft med olika kommuner runtom i landet.

^1. En person som ska vara länken mellan den som förskriver den sociala aktiviteten och personen som tar emot förskrivningen.

Förstudiens omfattning och innehåll

SBU har:

• Genomfört väl avgränsade litteratursökningar efter systematiska översikter och primärstudier. Förstudien är indelad i två områden, social förskrivning respektive svårnådda gruppers preferenser för öppna mötesplatser.
• Kartlagt systematiska översikter och primärstudier som undersökt social förskrivning
• Kartlagt systematiska översikter rörande äldre män och migranter som är 60 år eller äldre och deras preferenser för öppna mötesplatser
• Bedömt risk för bias i systematiska översikter med ROBIS
• Delat in inkluderade studier i utfallskategorier som vi identifierat vid genomgången av systematiska översikter och primärstudier
• Bedömt möjligheten att genomföra systematiska utvärderingar på området

Inledande frågeställningar

• Vilka sätt finns för att nå äldre och rekrytera dem till öppna mötesplatser?
• Vilka öppna mötesplatser är attraktiva för äldre så att de besöker dem upprepade gånger?
• På vilka sätt kan man följa upp hälsoeffekter hos äldre som besöker öppna mötesplatser?

Genomförande

Orienterande sökning

En sonderande litteratursökning efter systematiska översikter, utan tidsbegränsning, gjordes i den multidisciplinära databasen Scopus. Sökningen hade inte som ambition att vara uttömmande, utan tanken var att den skulle ge en bild av vad som finns inom området mötesplatser för äldre samt med fokus på att nå svårnådda grupper.

Litteratursökningen resulterade i 536 träffar. Efter gallring bedömdes 76 systematiska översikter vara intressanta. Efter genomgång av de inkluderade översikterna fann vi områden som var av intresse att fördjupa oss i med en sökning efter primärstudier. Efter diskussion med Socialstyrelsen beslutades att gå vidare med en litteratursökning rörande social förskrivning samt en separat litteratursökning om äldres preferenser för mötesplatser med särskilt fokus på två svårnådda grupper; äldre män respektive migranter, som är 60 år eller äldre.

Del 1. Kartläggning av litteratur som undersöker social förskrivning för äldre

Syfte: Att kartlägga litteraturen och undersöka behovet av en ny systematisk översikt på området Frågeställning: Vilken litteratur finns det som har undersökt social förskrivning för äldre?

Urvalskriterier enligt PICO:

• Population: Personer 60 år eller äldre för kvalitativa primärstudier och för systematiska översikter. För kvantitativa primärstudier tilläts bladande åldersgrupper, men minst 50 procent skulle vara 60 år och äldre. Denna avgränsning i ålder var av betydelse för utvärderingens syfte att inkludera rätt population.
• Insats: social förskrivning (Eng. Social prescribing)
• Jämförelsegrupp: alla varianter accepteras och även studier utan jämförelsegrupp.
• Utfall: alla utfall accepteras
• Studietyper: primärstudier med kvantitativ- och kvalitativ design. Systematiska översikter.
• Valideringsstudier exkluderas.

Litteratursökning

En systematisk och strukturerad litteratursökning inom området äldre och social förskrivning genomfördes den 17 mars 2025. Sökningen innehöll inga avgränsningar avseende språk, tid eller studiedesign och genomfördes i följande internationella databaser:

• Multi-databassökning i: Academic Search Premiere, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, SocINDEX CINAHL (EBSCO)
• Ovid MEDLINE(R) ALL
• Scopus (Elsevier)
• Sociological Abstracts/Social Services Abstracts (Proquest)

Sökningen kompletterades genom att genomsöka referenslistor från relevanta systematiska översikter.

Gallring

Samtliga sammanfattningar och fulltexter gallrades fram av två projektledare, oberoende av varandra, med hjälp av programvaran Covidence. Fulltextartiklarna inkluderades genom konsensus. Vid eventuella konflikter om inkludering fick en tredje person avgöra bedömningen.

Risk för biasbedömning av systematiska översikter

Systematiska översikter bedömdes för risk för bias med hjälp av SBU:s ROBIS-mall . Samtliga bedömningar gjordes av två medarbetare oberoende av varandra. Vid eventuella konflikter i bedömningen löstes dessa med ett konsensusförfarande i grupp. Primärstudier bedömdes inte för risk för bias.

Sammanställning och dokumentation

Information om de systematiska översikternas innehåll och SBU:s risk för bias bedömning sammanställdes och dokumenterades. Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias tabellerades kortfattat med syfte, population samt författarnas slutsats. Vidare sammanställdes och dokumenterades primärstudiernas innehåll. Primärstudierna delades in i SBU:s indelning för utfallskategorier (se nedan). Primärstudierna redovisades i två tabeller varav den ena kartlägger dem utifrån population, studietyp och utfallskategori.

Resultat

Sökningen resulterade i 681 artiklar. Utifrån våra urvalskriterier identifierades 156 relevanta artiklar varav 16 inkluderades (3 systematiska översikter och 13 primärstudier) se Bilaga 1, Figur 1. I de tre inkluderade systematiska översikterna som bedömts ha en låg eller måttlig risk för bias ingick 7 av de 13 primärstudierna, 3 av de primärstudier som inte finns med i någon av de inkluderade systematiska översikterna är publicerade efter 2023, se tabellen i Bilaga 2. De systematiska översikterna om social förskrivning är publicerade mellan 2022 och 2024.

Inkluderade primärstudier om social förskrivning dokumenterades i tabellformat se Bilaga 3. I Bilaga 4 finns en kartläggning av samtliga systematiska översikter och primärstudier utifrån population, studiedesign och utfallskategori. Av kategorierna framgår att det framför allt saknas primärstudier i utfallskategorin fysiologisk/klinisk effekt.

Två populationer förekom i primärstudierna, äldre personer över 60 år (11 studier) samt yrkesgrupper som arbetar med social förskrivning (3 studier). En studie hade med båda populationerna. Bland de 13 primärstudierna identifierade vi 4 studietyper; 7 kvantitativa, 2 kvalitativa och 2 där det var en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod samt 2 där författarna definierat metoden som mixad metod. Vid genomgång av primärstudiernas utfall fann vi i huvudsak fyra olika utfallskategorier:

• Fysiologisk/Klinisk, 1 primärstudie
• Påverkan på livet, 7 primärstudier
• Tillhandahållande av vård, 6 primärstudier
• Användning av resurser, 3 primärstudier

När vi kategoriserade de systematiska översikterna efter dessa utfallskategorier så såg vi att samtliga utfallskategorier var utvärderade i en eller flera systematiska översikter.

Slutsats

Tre systematiska översikter identifierades, med låg eller måttlig risk för bias, som undersökt social förskrivning till åldersgrupper 60 år och äldre, se tabellen i Bilaga 2. Våra sammantagna slutsatser baserat på författarna av de systematiska översikterna är:

• Det finns få publicerade studier om social förskrivning för de som är äldre än 60 år
• Fler välgjorda långtidsstudier behövs innan insatsen införs bredare
• Det saknas kunskap om effekten av en k. Link worker
• Exempel på sociala aktiviteter som förekommer är konstnärliga, idrottsliga, personliga, tekniska, utvecklande och kulturella aktiviteter samt trädgårdsskötsel och socialt umgänge

Vi identifierade 13 primärstudier men konstaterar att det inte skulle gå att få fram ytterligare kunskap om social förskrivning utöver det som redan framkommer i de systematiska översikterna (Bilaga 3). Dessa primärstudier har inte bedömts för risk för bias och vi drar därför ingen slutsats av resultaten från dem. Studier om effekter och upplevelser i ett svenskt sammanhang saknas helt.

Vi konstaterade att det kan vara betydelsefullt att utvärdera det hälsoekonomiska perspektivet för att få kunskap om kostnaden i relation till den sociala nyttan av insatsen för både individ och samhälle. Exempel på viktiga frågor att besvara i en systematisk utvärdering skulle kunna vara:

• Personalens och mottagarens upplevelser av social förskrivning?
• Effekter av social förskrivning på hälsa och livskvalitet?
• Social förskrivning och dess påverkan på hälso- och sjukvården?

Om en insats genomförs bör effekten undersökas och dokumenteras så att det går att utvärdera nyttan. Vi föreslår att SBU avvaktar med att genomföra en systematisk utvärdering på området. Andra aktörer publicerar systematiska utvärderingar som SBU kan ta del av och eventuellt kommentera². SBU skulle kunna bevaka ny litteratur på området. En systematisk översikt kan genomföras av SBU på sikt när det finns fler primärstudier på området.

^2. SBU kommentar är en rapporttyp där andra aktörers vetenskapliga publikationer kvalitetsgranskas av medarbetare på SBU och kommenteras ur ett svenskt perspektiv.

Del 2. Kartläggning av systematiska översikter som besvarar frågan om svårnådda gruppers preferenser

Syfte: Att kartlägga litteraturen och undersöka behovet av en ny systematisk översikt på området

Frågeställning: Vilken litteratur finns det som har undersökt preferenser för mötesplatser hos äldre män och äldre migranter?

Urvalskriterier enligt PICO:

• Population: män 60 år och äldre. Migranter, 60 år och äldre.
• Insats: öppna mötesplatser tillhandahållna av kommun, region eller civilsamhället.
• Jämförelsegrupp: alla varianter accepterades och även studier utan jämförelsegrupp.
• Utfall: alla utfall accepterades
• Studietyper: systematiska översikter

Litteratursökning

En väl avgränsad sonderande sökning efter systematiska översikter inom området äldres preferenser för mötesplatser avgränsat till två svårnådda grupper; äldre män respektive migranter som är 60 år och äldre, genomfördes den 22 april 2025.

Sökningen innehöll inga avgränsningar avseende språk eller tid och genomfördes i följande internationella databaser:

• Multi-databassökning i: Academic Search Premiere, APA PsycInfo, CINAHL, ERIC, SocINDEX CINAHL (EBSCO)
• Ovid MEDLINE(R) ALL
• Scopus (Elsevier)
• Sociological Abstracts/Social Services Abstracts (Proquest)

Gallring

Samtliga sammanfattningar och fulltexter gallrades fram av två projektledare, oberoende av varandra, med hjälp av programvaran Covidence. Fulltextartiklarna inkluderades genom konsensus. Vid eventuella konflikter om inkludering fick en tredje person avgöra bedömningen.

Risk för biasbedömning av systematiska översikter

Systematiska översikter bedömdes för risk för bias med hjälp av SBU:s ROBIS-mall. Samtliga bedömningar gjordes av två projektledare, oberoende av varandra. Vid eventuella konflikter i bedömningen löstes detta med ett konsensusförfarande i grupp.

Sammanställning och dokumentation

Artiklarnas innehåll dokumenterades i tabellformat för att få en överblick av litteraturen samt för att få en uppfattning om behovet av en ny systematisk översikt på området. Systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias tabellerades kortfattat med syfte, population samt författarnas slutsatser.

Resultat

Sökningen resulterade i 205 artiklar. Utifrån våra urvalskriterier gallrades 29 artiklar fram varav 3 inkluderades, se Bilaga 1, Figur 2. Tre systematiska översikter om svårnådda grupper bedömdes ha måttlig risk för bias och är dokumenterade i tabellen, se Bilaga 5.

En av de tre systematiska översikterna, Blankley et al [3], undersökte barriärer för att ta sig till öppna mötesplatser hos äldre män och fann att män är mer benägna att delta i fysiska aktiviteter om de är meningsfulla, bevarar eller förbättrar fysiken och stärker deras sociala relationer. I den systematiska översikten av Liljas et al [4] identifierades främjande faktorer, hinder och strategier för att engagera svårnådda äldre personer i hälsofrämjande insatser. Man fann att kunskapen i huvudsak var deskriptiv och att det inte fanns några resultat med hög tillförlitlighet för hur effektiva olika metoder är. Slutligen i den tredje systematiska översikten av Ong et al [5] undersöktes faktorer som påverkar äldre kvinnor och mäns sociala aktiviteter. Vårdgivare och vårdpersonal behöver samarbeta för att ta fram och erbjuda aktiviteter som passar både kvinnor och män – oavsett kön – och som äldre personer tycker är intressanta. Tvärsektoriellt samarbete mellan, till exempel folkhälsoexperter, äldreexperter, beslutsfattare och samhällsplanerare, behövs för att skapa en trygg, hållbar och anpassad miljö där äldre känner sig inkluderade [5].

Slutsats

Våra sammantagna slutsatser baserat på författarna av de tre systematiska översikterna är:

• Ett särskilt samhällsfokus behövs för att utforma, genomföra och förskriva sociala insatser som intresserar både äldre kvinnor och män.
• Män har andra preferenser än kvinnor för att ta sig till öppna mötesplatser.

Det saknas systematiska översikter med låg eller måttlig risk för bias som undersökt migranter som är 60 år och äldre och deras preferenser för aktiviteter på öppna mötesplatser. Våra urvalskriterier avseende populationen på 60 år och äldre har resulterat i få primärstudier och systematiska översikter. Vi rekommenderar därför att man inte går vidare med en systematisk översikt.

Rekommendation från hela förstudien (del 1 och 2)

• Ingen systematisk översikt genomförs av SBU i dagsläget
• Frågan om social förskrivning är aktuell och kan utgöra en viktig del i att nå en förebyggande socialtjänst samt hälso- och sjukvård. SBU föreslår att området bevakas för att undersöka om det tillkommer nya studier.
• SBU bedömer att ingen av de identifierade systematiska översikterna är intressanta att kommentera utifrån ett svenskt perspektiv utöver denna förstudie.

Externa kontakter av betydelse

• Stefan Brené, Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg, Socialstyrelsen
• Emanuel Åhlfeldt, Nationellt kompetenscentrum för äldreomsorg, Socialstyrelsen

Sakkunniga som anlitats för att ingå i förstudiearbetet

• Ingeborg Nilsson professor i arbetsterapi, Umeå Universitet
• Susanne Guidetti, professor i arbetsterapi, Karolinska Institutet

Personer inom kansliet som medverkat till förstudien

• Lillemor Dimberg, projektledare
• Göran Bertilsson, projektledare
• Mikael Nilsson, projektledare
• Anna Attergren Granath, projektadministratör
• Klas Moberg, informationsspecialist
• Sofia Tranæus, projektansvarig chef

Referenser

1. Rapo E, Johansson E, Jonsson F, Hörnsten Å, Lundgren AS, Nilsson Critical components of social prescribing programmes with a focus on older adults - a systematic review. Scand J Prim Health Care. 2023;41(3):326-42. Available from: https://doi.org/10.1080/02813432.2023.2237078
2. Insatser för att motverka social isolering och ensamhet i befolkningen. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utbärdering (SBU); 2024. SBU Kommenterar 2024_11. [accessed May 16 2025]. Available from: https://www.sbu.se/2024_11
3. Blankley J, Ferreira Martins Garcia V, McCurran P, San Luis E, Wang CY, Calder A, et al. What do men want? A review of the barriers and motivators that engage older men in physical activity. Physical Therapy Reviews. 2020;25(5/6):435-48. Available from: https://doi.org/10.1080/10833196.2020.1843351
4. Liljas AEM, Walters K, Jovicic A, Iliffe S, Manthorpe J, Goodman C, et Strategies to improve engagement of ‘hard to reach’ older people in research on health promotion: a systematic review. BMC Public Health. 2017;17(1). Available from: https://doi.org/10.1186/s12889-017- 4241-8
5. Ong CH, Pham BL, Levasseur M, Tan GR, Seah Sex and gender differences in social participation among community-dwelling older adults: a systematic review. Front. 2024;12:1335692. Available from: https://doi.org/10.3389/fpubh.2024.1335692