Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Behandling av depression hos äldre

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Slutsatser

  • Många äldre med depression blir inte tillräckligt hjälpta av antidepressiva läkemedel. I korttidsstudier har selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) inte haft påtagligt bättre effekt än placebo för äldre med depression. Men för de som förbättras under SSRIbehandling kan underhållsbehandling upp till ett år förebygga återinsjuknande.
  • Den selektiva serotonin- och noradrenalinåterupptagshämmaren duloxetin har utvärderats specifikt vid återkommande depression hos äldre och har en något bättre effekt än placebo på kort sikt, men ger ofta biverkningar som kan innebära särskilda problem för äldre.
  • Psykologisk behandling i form av problemlösningsterapi kan minska depressionssymtom hos personer över 65 år med sviktande hälsa, men tillgången till sådan behandling är begränsad. Effekter av övrig psykologisk behandling samt effekter av fysisk aktivitet behöver undersökas i fler och större studier som avser både nytta och risk vid depression hos äldre.
  • De behandlingar som enligt denna rapport har dokumenterad effekt har ännu inte utvärderats i hälsoekonomiska studier. Eftersom behandlingskostnaderna per individ ofta är relativt låga, är det dock sannolikt att effektiv behandling också är kostnadseffektiv.
  • Nytta och risk med depressionsbehandling är otillräckligt studerat för sköra äldre över 65 års ålder. Det behövs kunskap om hur depressionsbehandling ska anpassas till dessa individers behov.
  • I väntan på mer kunskap om hur depressionsbehandling på bästa sätt ska utformas för äldre är det särskilt viktigt att följa upp behandlingsresultatet noggrant och att ompröva behandlingsstrategin om patienten inte tillfrisknar.

Pressmeddelande

Oklart hur depression hos äldre bäst ska behandlas

Många äldre med depression blir inte tillräckligt hjälpta av antidepressiva läkemedel. Men för en del personer kan läkemedlen ha effekt. En viss typ av psykologisk behandling kan lindra symtomen men tillgången till denna behandling är nästan obefintlig.

Läs pressmeddelandet

Tre frågor till Gerhard Andersson, professor i psykologi och medlem i expertgruppen

Vilken är den viktigaste slutsatsen i rapporten?

Att stödet för de vanligaste antidepressiva läkemedlen inte är så tydligt och att de som fungerar kan ge biverkningar. Samtidigt kan de förhindra återfall. Dessutom finns det begränsad forskning kring psykologisk behandling och fysisk aktivitet som behandling för äldre med depression.

Vad hoppas du ska hända i vården?

Jag hoppas man tar depression hos äldre på större allvar och ger genomtänkta och anpassade behandlingar. I många fall kan en kombination av insatser behövas efter diagnostik.

Var det något resultat du själv blev överraskad av i rapporten?

Att det fanns mer stöd för problemlösningsterapi än för de mer etablerade psykologiska behandlingarna som exempelvis kognitiv beteendeterapi.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Per Allard
  • Gerhard Andersson
  • Anne Söderlund
  • Anne Tham

SBU

  • Göran Bertilsson (biträdande projektledare)
  • Harald Gyllensvärd (hälsoekonom)
  • Pia Johansson (hälsoekonom)
  • Ulf Jonsson (projektledare)
  • Therese Kedebring (projektadministratör)
  • Hanna Olofsson (informationsspecialist)
Sidan publicerad