Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Arginin för att förebygga karies

Lästid: ca 3 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Sammanfattning och slutsatser

Karies är en kronisk och livslång sjukdom som, utan behandling, ger upphov till smärta och kan leda till tandförlust. Tillsats av fluor i tandkräm har bidragit till att förekomsten av karies bland barn och unga vuxna har minskat dramatiskt i Sverige. Daglig tandborstning med fluortandkräm är den mest kostnadseffektiva metoden för att förebygga karies.

En nyligen introducerad tillsats till tandkräm och andra tandvårdsprodukter som innehåller fluor är arginin. Arginin lanserades initialt mot känsliga tandhalsar men används numera också i kariesförebyggande syfte.

Syftet med den här utvärderingen är att undersöka den kariesförebyggande effekten av att tillföra arginin i tandvårdsprodukter på nya kariesfall och kariesutvecklingen hos barn och vuxna.

Slutsatser

  • Vi vet inte om arginin har en kariesförebyggande effekt. Det behövs studier av högre kvalitet och studier som är mindre beroende av ekonomiska intressen. Det finns studier som har undersökt den kariesförebyggande effekten av fluortandkräm med arginin hos barn. Men på grund av bland annat intressekonflikter och svag överförbarhet till svenska förhållanden, kan vi inte uttala oss om arginin har någon karies förebyggande effekt. Studierna har finansierats av ett och samma företag som tillverkar produkten och företagets representanter har aktivt deltagit i varje steg av studiernas genomförande. En av metoderna som använts i studierna, Quantitative Light-induced Fluorescence (QLF) mäter endast förändringar i emalj, vilket är att betrakta som ett sekundärt effektmått. Även detta minskar överförbarheteten, liksom att studiepopulationen inte är generaliserbar för den svenska tandvården.
  • Tandkräm med arginin kostar mer. Fluortandkräm med arginin kostar ungefär 40 procent mer än fluortandkräm utan arginin. För att avgöra om fluortandkräm med arginin är kostnadseffektivt jämfört med fluortandkräm utan arginin, behöver den extra kostnaden ställas i relation till en eventuell extra effekt för att förebygga karies. Eftersom förebyggande tandvård till största delen är egenvård så är det upp till var och en att bedöma vad man som individ är villig att betala.
  • Forskningsetiska problem. I flera av de inkluderade studierna ingick en kontrollgrupp av barn som fick behandling med tandkräm utan fluor. Tandkräm utan fluor är sämre än den standardbehandling, tandkräm med fluor, som har en väldokumenterad effekt. Att ha med en sådan kontrollgrupp bryter mot de grundläggande forskningsetiska principerna och kan leda till en undanträngning av forskning kring denna eller andra relevanta vetenskapliga frågeställningar.

Gradering av styrkan i det vetenskapliga underlag som en slutsats grundas på görs i fyra nivåer enligt GRADE:
Starkt vetenskapligt underlag (++++). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet utan försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Måttligt starkt vetenskapligt underlag (+++). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med förekomst av enstaka försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Begränsat vetenskapligt underlag (++). Bygger på studier med hög eller medelhög kvalitet med försvagande faktorer vid en samlad bedömning.
Otillräckligt vetenskapligt underlag (+). När vetenskapligt underlag saknas, tillgängliga studier har låg kvalitet eller där studier av likartad kvalitet är motsägande anges det vetenskapliga underlaget som otillräckligt.
Evidensgraderingen enligt GRADE grundar sig i första hand på studier med hög eller medelhög kvalitet om sådana finns. Finns det både randomiserade kontrollerade studier (RCT) och observationsstudier av samma kvalitet grundar sig evidensgraderingen på RCT.

SBU Alert bedrivs av SBU i samverkan med Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Sveriges Kommuner och Landsting.

Citera denna SBU Alert-rapport:
SBU. Arginin för att förebygga karies. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2014. SBU Alert-rapport nr 2014-05. ISSN 1652-7151. http://www.sbu.se

Pressmeddelande

Tandkräm med arginin inte bevisat bättre mot karies än bara fluor

Tandkräm med arginin kostar mer men det går inte att avgöra om arginin kan förhindra eller minska karies. För att ta reda på det behövs bättre studier.

Läs pressmeddelandet

Projektgrupp

Rapporten är ett samverkansprojekt mellan HTA-O och SBU. HTA-O är en nystartad HTA-enhet inom området odontologi (läran om tänderna och deras sjukdomar) vid Malmö Högskola.

HTA-O

  • Álfheiður Ástvaldsdóttir, universitetsadjunkt, övertandläkare, Karolinska Institutet
  • Aron Naimi-Akbar, universitetsadjunkt, Karolinska Institutet

SBU

  • Pernilla Östlund, projektledare
  • Sofia Tranæus, biträdande projektledare
  • Agneta Brolund, litteraturspecialist
  • Anna Attergren Granath, projektadministratör
  • Laura Lintamo, utredare
  • Thomas Davidson, hälsoekonom
Sidan publicerad