Behandling av långvariga smärttillstånd med fokus på kvinnor

En kartläggning av forskningen

Regeringen gav våren 2018 SBU i uppdrag att kartlägga kunskapsläget avseende långvariga smärttillstånd hos kvinnor. I den här rapporten har SBU kartlagt systematiska översikter, det vill säga forskningssammanställningar, om behandling av långvariga muskuloskeletala smärttillstånd och om utredningsmetoder av riskfaktorer som kan visa vilka behandlings- och rehabiliteringsinsatser en person med långvarig smärta behöver. Vi har dessutom kartlagt om översikterna beaktat kön.

Kartläggningen visar att

  • det i stort sett saknas systematiska översikter om behandling av långvariga, muskuloskeletala smärttillstånd specifikt hos kvinnor – trots att långvarig smärta är vanligare hos kvinnor
  • det finns systematiska översikter som utvärderar ett stort antal behandlingar av långvariga muskuloskeletala smärttillstånd men det saknas översikter som utvärderar utredningsmetoder för att välja rätt behandling
  • det i stort sett saknas aktuella systematiska översikter om behandlingsprogram, som multimodal rehabilitering, som har hög relevans för svensk smärtvård
  • det saknas systematiska översikter om insatser inom arbetsterapi och socialt behandlingsarbete.

De systematiska översikter om behandling som finns har brister som påverkar kunskapen om behandlingarnas användbarhet eftersom

  • behandlingarna visserligen är relevanta för Sverige, men det är inte säkert att de kan appliceras på samma sätt i svensk sjukvård
  • definitioner och klassificeringar av både olika behandlingar och smärttillstånd skiljer sig mellan olika översikter
  • det varierar hur länge man följt upp effekten av en behandling mellan olika översikter, vilket påverkar kunskapen om nyttan av behandlingen på sikt
  • översikterna inte visar för vilka individer eller undergrupper av individer med ett visst smärttillstånd en behandling är effektiv.

Bakgrund

Långvarig smärta är smärta som varat längre än tre månader. Det är ett vanligt hälsoproblem, där beräkningar visar att mellan 25 och 35 procent av den vuxna befolkningen i olika europeiska länder lever med sådan smärta. Långvarig smärta är vanligare hos kvinnor än hos män. Muskuloskeletal smärta, eller smärta från rörelseorganen, är en av de främsta orsakerna till sjukskrivning och sjukvårdskonsumtion.

Syfte

Rapporten ska ge en bild av de senaste årens forskning om behandling, metoder för att utreda vem som har nytta av vilken eller vilka behandlingar, och i vilken utsträckning man har tagit hänsyn till könsaspekter i den forskningen.

Metod

Vi har kartlagt systematiska översikter från 2010 till 2018 som utvärderat behandlingseffekter genom att sammanställa resultat från kontrollerade studier. Kartläggningen har utförts i tre nivåer för att dels ge en översiktlig bild av forskningen, dels en mer detaljerad bild av aktuell forskning. 

Figur 1 Kartläggning av forskningsläget avseende behandling av långvariga smärttillstånd hos kvinnor.

 Figur 1 Kartläggning av forskningsläget avseende behandling av långvariga smärttillstånd hos kvinnor.

 

Nivå 1 ska visa vad det finns för forskning, hur den fördelar sig över olika tillstånd och behandlingar och var det finns vetenskapliga kunskapsluckor.
Nivå 2 ska redovisa innehållet i de systematiska översikter vi har identifierat i kartläggningen, och om författarna till dem studerar könsaspekter.
Nivå 3 ska fungera som ett exempel på hur man kan resonera om resultat och slutsatser, och hur överförbara de är till svensk hälso- och sjukvård.

Resultat

Kartläggningen på Nivå 1

Samtliga 185 översikter som ingår i kartläggningen utvärderar olika behandlingar av långvariga smärttillstånd, men ingen av dem utvärderar utredningsmetoder för val av behandlingsinsatser. En av dessa har specifikt utvärderat behandling av kvinnor (Tabell 1).

De behandlingar som utvärderats kan delas in i kategorierna fysioterapi, läkemedel, komplementär och alternativmedicinsk behandling, instrumentmetoder, psykologisk behandling, utbildning och multimodala rehabiliteringsprogram. Ytterligare tre översikter undersökte alla behandlingar för ett visst smärttillstånd (Tabell 1). Behandlingarna har utvärderats för bredare (som smärta eller icke-malign smärta utan närmare specifikation) eller snävare (som ländryggssmärta eller diagnosen fibromyalgi) typer av smärttillstånd. Den största gruppen översikter har undersökt smärta från hela eller delar av ryggen och den näst största har undersökt fibromyalgi (Tabell 2). 

Tabell 1 Utvärderade behandlingar (indelade i kategorier) i 185 systematiska översikter.
Behandlingskategori Antal översikter Översikter med fokus på kvinnor
Fysioterapi 53 1
Läkemedel 40  
Komplementär och alternativmedicinska 27  
Instrumentmetoder 25  
Psykologisk behandling 18  
Utbildning 13  
Multimodala rehabiliteringsprogram 6  
Alla identifierade behandlingar 3  

 

Tabell 2 De smärttillstånd för vilka effekten av behandlingarna har utvärderats i de systematiska översikterna (enligt den definition författarna till översikterna angett).
Kategori av långvariga smärttillstånd Antal översikter Översikter med fokus på kvinnor
Smärta (utan närmare specifikation) 16  
Icke-malign smärta 15  
Muskuloskeletal smärta 12  
Ryggsmärta 6  
Ländryggssmärta 54  
Nacksmärta 21  
Fibromyalgi 52 1
Neuropatisk smärta (fibromyalgi ingår i dessa) 7  
Annan definierad smärtgrupp 2  

Fördjupningarna på Nivå 2 och 3

Endast en av översikterna, utöver den enda översikten i kartläggningen som särskilt utvärderat behandling av kvinnor, har redovisat resultat av analyser som tar hänsyn till kön. I de översikter som anger könsfördelningen är kvinnor i majoritet, i alla utom två (andelen kvinnor varierar från 46 till 100 % i översikterna). Andelen kvinnor skiljer sig mellan olika smärttillstånd: I översikter som behandlar fibromyalgi är den hög (från 85 till 100 %) men i översikter om ryggsmärta är könsfördelningen jämnare.

Det finns några skillnader i hur man utvärderat de undersökta behandlingarna som kan göra det svårt att avgöra hur användbara de är i svensk sjukvård. Definitionerna och klassificeringen av olika behandlingar och olika smärttillstånd skiljer sig mellan översikterna. Uppföljningslängderna varierar också: Det finns översikter som gjort separata analyser av effekten direkt efter behandlingens slut och en tid därefter, men det finns också exempel på översikter som inte har tagit hänsyn till uppföljningslängd. Även vad behandlingen har jämförts med varierar (som till exempel med ingen behandling, med sedvanlig vård eller med annan behandling). Dessutom har behandlingarna utförts i många olika länder med olika former av sjukvårdssystem.

Överväganden för forskning

Det saknas eller finns endast få systematiska översikter som utvärderar

  • könsaspekter på behandling av långvariga smärttillstånd
  • utredningsmetoder för att välja rätt behandling vid långvariga smärttillstånd
  • andra aspekter hos individer som kan påverka behandlingen och effekterna av behandlingen
  • insatser inom områdena socialt behandlingsarbete och arbetsterapi
  • behandlings- och rehabiliteringsprogram som kombinerar olika behandlingsmodaliteter, som till exempel multimodala rehabiliteringsprogram.

Det kan finnas primärstudier som undersöker frågorna, men de behöver i så fall sammanställas i systematiska översikter. Det kan också vara så att det helt saknas studier. Då behöver sådan forskning utföras först.

Kartläggningen visar också att kunskapen om ett antal av de behandlingar som har utvärderats är osäker och att det behövs mer forskning för att visa om de har effekt.

Ladda ner rapport

SBU Bereder Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Publicerad: 2019-04-29
Kontakta SBU: registrator@sbu.se
Rapportnr: 301
Diarienr: SBU 2018/288
https://www.sbu.se/301

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Stefan Bergman, Professor i allmänmedicin, Göteborgs universitet, samt specialistläkare i allmänmedicin, Region Halland.
  • Katja Boersma, Professor, leg. psykolog, institutionen för Juridik, Psykologi och Socialt arbete (JPS), Örebro Universitet.
  • Britt-Marie Stålnacke, Professor i rehabiliteringsmedicin, Umeå universitet, samt överläkare, Smärtcentrum, Norrlands universitetssjukhus, Umeå.
  • Pernilla Åsenlöf, Professor, leg. fysioterapeut, Institutionen för neurovetenskap, Uppsala universitet, samt Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset, Uppsala.

SBU

  • Anna Christensson, Projektledare
  • Caroline Jungner, Språkkonsult
  • Jenny Odeberg, Biträdande projektledare
  • Maria Skogholm, Projektadministratör hösten 2018
  • Anneth Syversson, Projektadministratör
  • Sigurd Vitols, Biträdande projektledare
Sidan publicerad