Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Tilläggsmetoder till PSA-test för diagnostik av prostatacancer

SBU Bereder

Beredning av frågor för andra myndigheters eller uppdragsgivares verksamhet eller beslut, exempelvis till nationella riktlinjer. Vetenskapligt kunskapsunderlag tas fram av medarbetare på SBU i samarbete med ämnessakkunniga. Arbetsprocessen för att ta fram underlaget varierar beroende på frågeställning och behov.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

Sammanfattning

Bakgrund

I denna rapport redovisas det veten­skapliga under­laget som tagits fram till Socialstyrelsen avseende olika metoders träffsäkerhet att diagnostisera prostata­cancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L.

Metod

Genom en systematisk litteratur­sökning och litteratur­granskning identifierades 16 studier av medelhög kvalitet som svarade på denna rapports urvals­kriterier. Dessa studier inkluderade män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L som inte tidigare diagnostiserats med prostatacancer. Resultaten i studierna har sammanvägts narrativt och evidens­graderats med hjälp av evidens­graderings­systemet GRADE.

Resultat

Alla studierna har undersökt den diagnostiska träff­säkerheten för ett eller flera tilläggs­tester till PSA för att diagnostisera prostata­cancer definierat som Gleasonsumma ≥6 eller Gleasonsumma ≥7. Det finns inget rapporterat i någon av studierna om metoden påverkar över­levnaden. Den diagnostiska träff­säkerheten är huvud­sakligen redovisad med måttet arean under en ROC-kurva (receiver operating characteristics), förkortat AUC, ett mått som sträcker sig mellan 0 och 1, där 1 betyder att testet har 100 procents träffsäkerhet.

I studierna ligger AUC för de studerade testerna mellan 0,42 och 0,83. Flera av testerna har dock studerats i få studier eller med få individer, vilket medför att det vetenskapliga underlagets evidens­styrka blir otillräckligt eller begränsat. För några metoder, Prostate Health Index (PHI), PSA-kvot och % p2PSA, fann vi däremot ett måttligt starkt vetenskapligt underlag, där medelvärdena för AUC i de inkluderade studierna var 0,67–0,79, 0,4–0,72, respektive 0,67–0,77, för att detektera Gleasonsumma ≥6.

Diskussion

Trots att resultaten inte visar någon väsentligt förbättrad träff­säkerhet jämfört med enbart ett PSA-test, antyder de att metoderna skulle kunna öka träff­säkerheten i diagnostiken av prostata­cancer för en population med PSA 1–10 μg/L. För att få en säkrare bild av olika metoders träff­säkerhet att diagnostisera prostata­cancer hos män med ett PSA-värde mellan 1 och 10 μg/L, behövs fler väl­kontrollerade och välbeskrivna studier där undersökt population, metod och resultat redovisas på ett transparant och tydligt sätt.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Charlotte Becker, docent, Klinisk kemi, Region Skåne, Malmö
  • Ove Andrén, professor, överläkare, Urologkliniken, Örebro Universitetssjukhus

SBU

  • Helena Domeij, projektledare
  • Sigurd Vitols, projektledare
  • Elisabeth Gustafsson, projektadministratör
  • Hanna Olofsson, informationsspecialist
  • Susanne Gustafsson, informationsspecialist

Artikel från SBU:s tidning Vetenskap & Praxis

Tilläggsmetoder till PSA-test för diagnostik av prostatacancer

Mer inom ämnet

Sidan publicerad