Vår metod

SBU utvärderar metoder och insatser inom sjukvård, socialtjänst och område funktionstillstånd/-hinder genom att systematiskt och kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen.

Detta är den tredje upplagan av SBU:s metodbok. Syftet med metodboken är att vara en vägledning för SBU:s medarbetare och sakkunniga i arbetet med att systematiskt, enhetligt och transparent ta fram SBU:s rapporter. Metodboken kan också vara ett stöd för andra som gör systematiska utvärderingar. Även för den som tar del av utvärderingsrapporter och vill förstå mer av processerna bakom, kan metodboken innehålla värdefull information.

Metodboken är i denna upplaga anpassad till systematisk granskning av metoder och insatser i både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.

Metodboken kommer också i fortsättningen att vara ett levande dokument, som med jämna mellanrum revideras. Därför kommer den från och med denna upplaga att finnas endast som ett elektroniskt dokument, som kan laddas ner från SBU:s webbplats.

I arbetet med boken har flera av SBU:s medarbetare deltagit och jag vill rikta ett stort tack till dem för deras insatser.

De tidigare upplagorna av SBU:s metodbok har glädjande nog kommit till stor praktisk användning. Det är min förhoppning att den fortsätter att vara ett pålitligt och handfast stöd i arbetet med att utvärdera det vetenskapliga stödet för metoder och insatser i hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten.

Stockholm mars 2017

Susanna Axelsson
Generaldirektör SBU

Inledning

Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården (”health technology assessment”) och socialtjänst står för en systematisk utvärdering av det vetenskapliga underlaget för metodernas effekter, risker och ekonomiska konsekvenser. SBU väger också in etiska och sociala aspekter där så är tillämpligt.

Kapitel 1 – Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – inledning

Arbetsprocess

Process för systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag:

Fråga (Kapitel 3)

  • Formulera frågan på ett strukturerat sätt
  • Fastställ inklusions- och exklusionskriterier

Val av litteratur (Kapitel 4–5)

  • Litteratursökning
  • Grovsållning av abstrakt
  • Beställning av artiklar i fulltext
  • Bedömning av vilka artiklar som uppfyller inklusions- och exklusionskriterier (använd inklusionslista)

Granskning av studier (Kapitel 5–8)

  • Relevansbedömning (använd granskningsmall)
  • Kvalitetsgranskning (använd granskningsmallar för respektive studiedesign)
  • Dataextraktion till tabeller (använd tabellmall)

Evidensgradering och slutsatser (Kapitel 9–10)

  • Syntes av resultat från enskilda studier
  • Bedömning av styrkan på det vetenskapliga underlaget
  • Formulera evidensgraderade resultat.

Kapitel 2 – En översikt av stegen i en systematisk utvärdering

Från fråga till svar – systematisk litteraturöversikt

Den här filmen beskriver kortfattat de sex stegen i en systematisk forsknings­översikt som är SBU:s viktigaste arbetsprocess.

Strukturera frågan

Frågeställningens olika komponenter:

  • Population/deltagare: Här definieras den population som ska ha studerats. Till exempel ålder, kön, diagnos/problematik, sjukdoms­grad/om­fattning och risk­faktorer
  • Intervention/metod: Definition och beskrivning av metoden
  • Jämförelse­metod/kontroll: Definition och beskrivning av jämförelse­betingelse (annan behandling, vänte­lista, placebo)
  • Effekt­mått: Effektmått av direkt betydelse för individen såsom över­levnad, livs­kvalitet, sjuklighet och förändring av symtom/problematik. Komplikationer och biverk­ningar till följd av interventionen är andra viktiga utfalls­mått. I hälso­ekonomiska studier är effekt­måttet ofta uttryckt i kostnad per kvalitets­justerat vunnet levnadsår (QALY)

Kapitel 3 – Strukturera och avgränsa översiktens frågor

Litteratursökning

Cirklar i fallande storlek som överlappar varandra: All litteratur; Bred sökning; Smal sökning; Relevant litteratur

Figur: Principer för litteratursökning. Bred sökning: + Fångar upp mycket av den för frågeställningen relevanta litteraturen; – Kan ge en hel del irrelevanta träffar. Smal sökning: + Har ofta hög träffsäkerhet; – Förlust av relevant litteratur.

Kapitel 4 – Litteratursökning

Databaser/webbplatser som innehåller systematiska översikter och HTA-rapporter

  • Cochrane Database of Systematic Reviews (CDSR)
    Innehåller flera deldatabaser, bland andra Cochrane Database of Systematic Reviews, www.cochranelibrary.com
  • Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
    Nationella och regionala HTA-rapporter, www.sbu.se
  • Nasjonalt kunnskapssenter for helsetjenesten
    Nationell HTA-organisation (Norge), www.kunnskapssenteret.no
  • National Institute for Health Research Evaluation, Trials and Studies Coordinating Centre
    Nationell HTA-organisation (Storbritannien), https://www.nihr.ac.uk/about-us/
  • Canadian Agency for Drugs and Technologies in Health
    Nationell HTA-organisation (Kanada), www.cadth.ca

MeSH-resurser vid KIB

Karolinska Institutets biblioteks webbplats finns Svensk MeSH som översätter svenska medicinska ord till MeSH-termer.

Granskning

Genomgången av den insamlade litteraturen inleds med en bedömning av studiernas relevans, alltså hur väl de uppfyller de uppställda inklusionskriterierna. Syftet är att sålla bort de studier som är irrelevanta. Endast studier som bedöms vara relevanta går vidare till kvalitetsgranskning.

Kvalitetsgranskningen syftar till att bedöma i vilken utsträckning resultatet för en enskild studie beror av systematiska fel (bias). Granskningsmallar (checklistor) används som stöd för bedömningen. SBU har utvecklat egna granskningsmallar för randomiserade studier, observationsstudier och studier med kvalitativ metodik. För systematiska översikter använder SBU checklistan AMSTAR och för diagnostiska studier QUADAS.

Kapitel 5 – Bedömning av en studies relevans

Kapitel 6 – Kvalitetsgranskning av behandlingsstudier

Kapitel 7 – Kvalitetsgranskning av diagnostiska studier

Kapitel 8 – Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik

Bilaga 11 – Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod

Syntes

Vid systematiska utvärderingar gäller det att bedöma vilken intervention som har störst effekt för ett givet tillstånd. Om det finns flera studier som utvärderar en intervention så behöver studieresultaten vägas samman på något sätt. Om sammanvägningen görs med hjälp av statistiska metoder kallas den för metaanalys; om statistiska metoder inte används brukar man tala om narrativa sammanvägningar.

Exempel på metaanalys (”forest plot”):

Exempel på metaanalys (”forest plot”)

Kapitel 9 – Sammanvägning av resultat

Bilaga 10 – Statistiska begrepp i medicinska utvärderingar

Evidensgradering

GRADE:s evidensgradering bygger på en fyrgradig skala från hög, måttlig och låg till mycket låg tillförlitlighet (vetenskapligt underlag).

Kapitel 10 – Evidensgradering

Film – Evidens på 8 minuter

Evidens på 8 minuter handlar om SBU:s arbete med att sammanställa forskning om det sociala området. Filmen tar kortfattat upp hur man kan förstå innehåll och budskap i en systematisk översikt och vad det kan betyda i praktiken.

Hälsoekonomi

SBU:s kunskapsunderlag ska leda till mer hälsa per satsad krona. I SBU:s uppdrag ingår därför att utvärdera metoder ur ett ekonomiskt perspektiv. Att ekonomi har en viktig roll beror på att samhällets resurser är begränsade. Prioriteringar behöver därför göras när det ska bestämmas vilka metoder som resurserna ska läggas på. Ekonomiska utvärderingar, som på ett strukturerat sätt jämför kostnader och effekter för två eller flera alternativ, är ett hjälpmedel för beslutsfattare.

I de ekonomiska avsnitten i SBU:s utvärderingar ingår oftast en systematisk översikt över publicerade studier av metoders kostnadseffektivitet och i vissa fall görs även egna hälsoekonomiska analyser.

För att bedöma kvaliteten på hälsoekonomiska studier använder SBU två olika granskningsmallar; en för modellanalyser och en för empiriska studier.

Kapitel 11 – Hälsoekonomiska utvärderingar

För frågor som rör hälsoekonomi: e-post halsoekonomi@sbu.se

Titta gärna även på filmen om hur hälsoekonomiska utvärderingar kan bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård.

Etik

Etiska och sociala aspekter bör beaktas i alla led av utvärderingsarbetet, alltifrån valet av utvärderingsobjekt och sedan fortlöpande genom hela utvärderingsprocessen.

Kapitel 12 – Etiska och sociala aspekter

Bilaga 9 – Etiska aspekter på åtgärder inom hälso- och sjukvården. En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor

Bilaga 12 – Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor inom ett forskningsfält

Etiska aspekter på insatser inom det sociala området – En vägledning för att identifiera relevanta etiska frågor

Sidan uppdaterad