Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
SBU utvärderar metoder framför allt inom hälso- och sjukvården genom att systematiskt och kritiskt granska den vetenskapliga litteraturen på olika områden.
Detta är den tredje upplagan av SBU:s metodbok. Syftet med metodboken är att vara en vägledning för SBU:s medarbetare och sakkunniga i arbetet med att systematiskt, enhetligt och transparent ta fram SBU:s rapporter. Metodboken kan också vara ett stöd för andra som gör systematiska utvärderingar. Även för den som tar del av utvärderingsrapporter och vill förstå mer av processerna bakom, kan metodboken innehålla värdefull information.
Metodboken är i denna upplaga anpassad till systematisk granskning av metoder och insatser i både hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
Metodboken kommer också i fortsättningen att vara ett levande dokument, som med jämna mellanrum revideras. Därför kommer den från och med denna upplaga att finnas endast som ett elektroniskt dokument, som kan laddas ner från SBU:s webbplats.
I arbetet med boken har flera av SBU:s medarbetare deltagit och jag vill rikta ett stort tack till dem för deras insatser.
De tidigare upplagorna av SBU:s metodbok har glädjande nog kommit till stor praktisk användning. Det är min förhoppning att den fortsätter att vara ett pålitligt och handfast stöd i arbetet med att utvärdera det vetenskapliga stödet för metoder och insatser i hälso- och sjukvården respektive socialtjänsten.
Stockholm mars 2017
Susanna Axelsson
Generaldirektör SBU
Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården (”health technology assessment”) och socialtjänst står för en systematisk utvärdering av det vetenskapliga underlaget för metodernas effekter, risker och ekonomiska konsekvenser. SBU väger också in etiska och sociala aspekter där så är tillämpligt.
Kapitel 1 – Utvärdering av metoder i hälso- och sjukvården – inledning
Process för systematisk utvärdering av vetenskapligt underlag:
Kapitel 2 – En översikt av stegen i en systematisk utvärdering
| Population/deltagare | Intervention/metod | Jämförelsemetod/ kontroll | Effektmått |
|---|---|---|---|
| Här definieras den population som ska ha studerats. Till exempel: • ålder • kön • diagnos/problematik • sjukdomsgrad/omfattning • riskfaktorer |
Definition och beskrivning av metoden | Definition och beskrivning av jämförelsebetingelse • Annan behandling • Väntelista • Placebo |
Effektmått av direkt betydelse för individen såsom överlevnad, livskvalitet, sjuklighet och förändring av symtom/problematik. Komplikationer och biverkningar till följd av interventionen är andra viktiga utfallsmått. I hälsoekonomiska studier är effektmåttet ofta uttryckt i kostnad per kvalitetsjusterat vunnet levnadsår (QALY) |
Principer för litteratursökning:
Karolinska Institutets biblioteks webbplats finns Svensk MeSH som översätter svenska medicinska ord till MeSH-termer.
Genomgången av den insamlade litteraturen inleds med en bedömning av studiernas relevans, alltså hur väl de uppfyller de uppställda inklusionskriterierna. Syftet är att sålla bort de studier som är irrelevanta. Endast studier som bedöms vara relevanta går vidare till kvalitetsgranskning.
Kvalitetsgranskningen syftar till att bedöma i vilken utsträckning resultatet för en enskild studie beror av systematiska fel (bias). Granskningsmallar (checklistor) används som stöd för bedömningen. SBU har utvecklat egna granskningsmallar för randomiserade studier, observationsstudier och studier med kvalitativ metodik. För systematiska översikter använder SBU checklistan AMSTAR och för diagnostiska studier QUADAS.
Kapitel 5 – Bedömning av en studies relevans
Kapitel 6 – Kvalitetsgranskning av behandlingsstudier
Kapitel 7 – Kvalitetsgranskning av diagnostiska studier
Kapitel 8 – Värdering och syntes av studier utförda med kvalitativ analysmetodik
Bilaga 11 – Allmänt om forskningsansatser med kvalitativ metod
Vid systematiska utvärderingar gäller det att bedöma vilken intervention som har störst effekt för ett givet tillstånd. Om det finns flera studier som utvärderar en intervention så behöver studieresultaten vägas samman på något sätt. Om sammanvägningen görs med hjälp av statistiska metoder kallas den för metaanalys; om statistiska metoder inte används brukar man tala om narrativa sammanvägningar.
Exempel på metaanalys (”forest plot”):
GRADE:s evidensgradering bygger på en fyrgradig skala från hög, måttlig och låg till mycket låg tillförlitlighet (vetenskapligt underlag).
| En systematisk litteraturöversikt väger samman resultat från olika studier. SBU använder det internationellt utarbetade GRADE-systemet (http://www.gradeworkinggroup.org) för att göra en strukturerad bedömning av tillförlitligheten (evidensstyrkan) hos varje sammanvägt delresultat (utfall) i översikten. Den sakliga grunden för värderingen ska redovisas tydligt så att det är möjligt för andra att granska och göra sin egen bedömning. Bedömningen av tillförlitlighet innefattar, för varje sammanvägt delresultat: • hur stor risken är för systematiska fel i studierna (engelska: bias, snedvridning), • hur mycket studierna motsäger varandra (engelska: inconsistency, bristande samstämmighet), • i vilken grad som de studerade förhållandena skiljer sig från den aktuella frågan (engelska: indirectness, bristande överförbarhet), • hur stor den statistiska osäkerheten är (engelska: imprecision, bristande precision) samt • hur stor risken är för snedvriden publicering av studier och resultat (engelska: publication bias). Hänsyn tas också till storleken på delresultatet, eventuellt samband mellan dos och respons samt i vilken riktning som tänkbara snedvridande faktorer kan förväntas verka. För mer detaljerad beskrivning se metodboken. Tillförlitligheten graderas i fyra nivåer: • Det sammanvägda resultatet har hög tillförlitlighet (  )(Bedömningen är att resultatet stämmer) • Det sammanvägda resultatet har måttlig tillförlitlighet (  )(Bedömningen är att det är troligt att resultatet stämmer) • Det sammanvägda resultatet har låg tillförlitlighet (  )(Bedömningen är att det är möjligt att resultatet stämmer) • Det sammanvägda resultatet har mycket låg tillförlitlighet (  )(Det går inte att bedöma om resultatet stämmer) När det helt saknas studier som uppfyller inklusionskriterierna anges ”studier saknas”, utan gradering av tillförlitligheten. |
SBU förklarar hur evidensgraderingen ska tolkas i arbetsrelaterade frågor
SBU:s kunskapsunderlag ska leda till mer hälsa per satsad krona. I SBU:s uppdrag ingår därför att utvärdera metoder ur ett ekonomiskt perspektiv. Att ekonomi har en viktig roll beror på att samhällets resurser är begränsade. Prioriteringar behöver därför göras när det ska bestämmas vilka metoder som resurserna ska läggas på. Ekonomiska utvärderingar, som på ett strukturerat sätt jämför kostnader och effekter för två eller flera alternativ, är ett hjälpmedel för beslutsfattare.
I de ekonomiska avsnitten i SBU:s utvärderingar ingår oftast en systematisk översikt över publicerade studier av metoders kostnadseffektivitet och i vissa fall görs även egna hälsoekonomiska analyser.
För att bedöma kvaliteten på hälsoekonomiska studier använder SBU två olika granskningsmallar; en för modellanalyser och en för empiriska studier.
Kapitel 11 – Hälsoekonomiska utvärderingar
För frågor som rör hälsoekonomi: e-post halsoekonomi@sbu.se
Titta gärna även på filmen om hur hälsoekonomiska utvärderingar kan bidra till en mer effektiv hälso- och sjukvård.
Etiska och sociala aspekter bör beaktas i alla led av utvärderingsarbetet, alltifrån valet av utvärderingsobjekt och sedan fortlöpande genom hela utvärderingsprocessen.
Kapitel 12 – Etiska och sociala aspekter
Bilaga 12 – Etiska aspekter vid prioritering av vetenskapliga kunskapsluckor inom ett forskningsfält
