Statens beredning för medicinsk och social utvärdering
Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.
Personlig samordnare kan minska hemlöshet
En personlig samordnare som ger intensivt och individuellt stöd hjälper troligen fler ur hemlöshet.
Är du patient/anhörig? Har du frågor om egna eller anhörigas sjukdomar – kontakta din vårdgivare eller handläggare.
En norsk litteraturöversikt som SBU har granskat väger samman resultaten från 43 randomiserade studier av insatser för att förebygga eller förkorta hemlöshet hos personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa. En av de insatser som granskas är individanpassad planering, så kallad case management. Den som är utan boende tilldelas en personlig samordnare som i sitt arbete med bedömningar, planering och stöd utgår från den drabbades hälsa och sociala situation.
Översikten visar att intensiv case management, där varje personlig samordnare som mest har 15 klienter och kan nås dygnet runt, troligen hjälper fler personer ur hemlöshet än insatser som dagcentraler med drop-in, case management av lägre intensitet eller peer coaching.
Ett annat resultat är att modellen ”bostad-först” möjligen är effektivare än vanliga insatser och troligen ger ett mer stabilt boende. ”Bostad-först”, som innefattar personlig samordnare, innebär att hemlösa personer med beroendeproblem eller psykisk ohälsa får en bostad utan att de först måste ha genomgått behandling och vara nyktra och drogfria.
Litteraturöversikten besvarar inte frågan om huruvida de beroendeproblem som ganska många har också kan påverkas av insatser som riktas mot hemlösheten.
Många av studierna i översikten har genomförts i Nordamerika – ingen i Sverige. Det kan finnas problem med att överföra resultaten till svenska förhållanden, påpekar SBU. Insatsernas effekter behöver utvärderas även här.
Vidare saknar översikten uppgifter om vad olika insatser kostar. Därför kan deras kostnadseffektivitet inte jämföras – effekten per krona. Forskningen beskriver inte heller hur insatserna upplevs eller om det finns negativa effekter.
Hemlöshet kan försämra både hälsan och livskvaliteten. Problemets orsaker varierar stort. Man kan ha förlorat sin bostad eller sakna boende efter vistelse på institution eller tillfälligt boende hos närstående. Vissa personer behöver enbart hjälp med en ny bostad, medan andra har samtidiga problem med missbruk, psykisk ohälsa och svårigheter att klara sin ekonomi. I Sverige räknas totalt över 33 000 personer som hemlösa. Då ingår boende i kommunägda lägenheter som hyrs ut via socialtjänsten. RL
Om kommentaren
Insatser för att minska hemlöshet för personer med missbruk, beroende och psykisk ohälsa. Stockholm: SBU, 2018. Sakkunnig: med dr Ulla Beijer, klin neurovet, Karolinska Institutet, Stockholm.
Kontaktperson på SBU: Therese.Astrom@sbu.se
Den systematiska översikt som kommenteras är:
Munthe-Kaas H, et al. Effectiveness of interventions ...A systematic review. Oslo: Folkehelseinstituttet, 2016.
Fullständig kommentar finns på www.sbu.se/2018_04
