Ska jag ta östrogen? – Frågor och svar

Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

OBS! Denna text publicerades för många år sedan. Fakta om diagnostik och behandling kan ha ändrats.

Denna broschyr är utgiven av SBU och distribueras av Apoteket AB, best nr 6763-04. Den bygger på en rapport från SBU, "Behandling med östrogen", som publicerades 2002. Rapporten är en kritisk genomgång av hela den vetenskapliga litteraturen på området.

Författare: Gun Leander
Redaktör: Ragnar Levi
Faktagranskare: Professor Kerstin Hagenfeldt, Doktor Kerstin Nilsson och Professor Bo von Schoultz

Förord

Någon gång mellan 45 och 55 år kommer den period i livet som brukar kallas övergångsåldern eller klimakteriet. Då minskar sakta men säkert produktionen av könshormoner från äggstockarna. Fruktsamheten minskar för att till sist upphöra.

När den sista menstruationen inträffar brukar man tala om menopaus. Det här är en naturlig biologisk process som de flesta kvinnor tar med ro. Och de bekymmer som är förknippade med sänkta östrogenhalter reagerar vi olika på.

Naturligtvis spelar det roll hur livssituationen ser ut med jobb, familj, partner och barn. Schablonbilden av den gråtande klimakteriekvinnan som sörjer sig sjuk över att barnen flyttat hemifrån – "the empty nest syndrome" (det tomma fågelboets syndrom) – håller definitivt på att nyanseras.

Många kvinnor kan tvärtom vittna om en ökad vitalitet just under åren kring 50 – tack vare att barnen blivit vuxna nog att leva sina egna liv och att kvinnan äntligen kan ta itu med projekt som hon inte vågat eller hunnit satsa på tidigare. Dessutom finns det numera möjlighet att hitta en skräddarsydd behandling med östrogen som hjälper mot de typiska övergångsbesvären. Tiden då alla kvinnor fick en och samma standardbehandling med östrogen är definitivt förbi. Sett i ett vidare livsperspektiv blir klimakteriet en parentes – en begränsad tidsperiod på mellan fem och tio år då den hormonella omställningen sker.

Men det finns ingen anledning att sticka under stol med problemen. Brist på östrogen kan ge en rad tråkiga effekter, däribland sämre sömn på grund av värmevallningar och svettningar. Det kan bidra till en sänkt livskvalitet, eftersom man aldrig känner sig riktigt utvilad. En annan effekt är att underlivets slemhinnor blir torrare och skörare.

Östrogentillskott kan bidra till att problemen avhjälps. Men hur är det med det skydd som östrogen har påståtts ge mot olika sjukdomar på äldre dagar? Om det stämmer att östrogen kan förebygga olika sjukdomstillstånd, borde inte fler kvinnor ta östrogen?

Knappast. De tydligaste beläggen för att östrogen ger ett skydd gäller skelettets hållfasthet – men det är ändå inte säkert att det är just östrogen som är den bästa behandlingen. När det gäller skyddet mot hjärtinfarkter finns fortfarande mycket att göra för forskningen innan vi har det slutgiltiga svaret. Och vad beträffar demenssjukdomar och hjärnans funktion anses forskningsläget ganska preliminärt, än så länge.

Skrifter och faktablad Baseras vanligen på en eller flera SBU-rapporter.

Uppdaterad: 2003-01-01