Samarbetssamtal kan begäras av föräldrar som har svårigheter att komma överens i frågor om gemensamma barn avseende vårdnad, boende och umgänge. Dessa samtal kan även förordnas av tingsrätten när en av föräldrarna (parterna) tvistar i domstol om vårdnad, boende och umgänge [1]. Rätten kan även förorda medling. Syftet med medling och samarbetssamtal är att föräldrarna ska nå en överenskommelse.

Fråga

Sammanfattning

Kommunerna är skyldiga att, enligt 5 kap 3 § socialtjänstlagen (2001:453), erbjuda föräldrar samtal och hjälp att träffa avtal i syfte att nå enighet i frågor som gäller vårdnad, boende och umgänge samt barnets försörjning (samarbetssamtal) [2]. År 2019 berördes cirka 22 300 barn av samarbetssamtal [3]. Antalet inkomna mål till tingsrätten om vårdnad, boende och umgänge var under år 2020 närmare 6 000 [4]. Föräldrar som ges medling via rätten kan tidigare har genomfört samarbetssamtal [1]. De samarbetssamtal som ges via socialtjänsten är en form av familjemedling. Det gemensamma är att en person samverkar med föräldrarna för att nå en lösning i frågor som rör barnet. Medling sker på uppdrag av rätten avseende föräldrar som befinner sig i tvist om barnens boende, umgänge och vårdnad.

Vi har gjort sökningar (se avsnittet Litteratursökning) i databaserna Academic Search Premier (Ebsco), APA PsycInfo (Ebsco), ERIC (Ebsco), Library, Information Science & Technology Abstracts (Ebsco), MEDLINE with Full Text (Ebsco), Psychology and Behavioral Sciences Collection (Ebsco), SocINDEX with Full Text (Ebsco), Social Care Online (Social Care Institute for Excellence, SCIE). Vi har även sökt på Folkhelseinstituttets (Norge) och VIVE’s (Danmark) hemsidor.

Vi har formulerat frågan enligt följande PICO¹:

• Population: föräldrar i samband med vårdnadstvist eller konflikt där det föreligger konflikt mellan vårdnadshavarna eller föräldrarna om barnets/barnens umgänge, boende, vårdnad och försörjning (eller ett av områdena, ej enbart försörjning)
• Intervention: samarbetssamtal eller medling med syfte att minska konflikter om vårdnad/umgänge/boende
• Control: ingen insats, annan insats, väntelista
• Outcome:
• ärenden till domstolen
• överenskommelser
• samarbetsförmåga (föräldrarelationen)
• konfliktnivå
• förståelse för barnet
• psykisk hälsa hos förälder inklusive stress, ångest, depression
• psykisk hälsa hos barnet/barnen inklusive stress, ångest, depression
• välbefinnande
• våldsutsatthet hos förälder
• våldsutsatthet hos barnet/barnen
• beteendeproblem hos barnet
• missbruk hos förälder
• sjukskrivning hos förälder
• fysisk hälsa hos förälder
• barnets delaktighet
• aktualisering inom socialtjänstens barnavård

För att vi skulle inkludera en artikel i svaret krävde vi att den var publicerad på engelska eller ett av de skandinaviska språken. Endast artiklar som genomgått en peer review är inkluderade.

Litteratursökningen har begränsats till artiklar publicerade från år 2000 och framåt. Svaret har begränsats till systematiska översikter från år 2012 och framåt, i och med att Socialstyrelsen publicerade sin systematiska översikt på området år 2011.

^1. PICO är en förkortning för patient/population/problem, intervention/index test, comparison/control (jämförelseintervention) och outcome (utfallsmått).

Upplysningstjänstens litteratursökning genererade total 1 930 artikelsammanfattningar (abstrakt) efter dubblettkontroll. En utredare på SBU läste alla artikelsammanfattningar och bedömde att 88 kunde vara relevanta. Dessa artiklar lästes i fulltext av projektledaren. De artiklar som inte var relevanta för frågan exkluderades. Det finns ingen sammanställd kunskap från år 2012 och framåt som besvarar denna fråga och vi kommer därför inte att presentera några resultat eller slutsatser. Att endast sammanställd kunskap från år 2012 och framåt eftersöktes var på grund av att Socialstyrelsen publicerade en systematisk översikt 2011 [1]. Denna visade ett begränsat vetenskapligt underlag kring medling (en studie med oklar risk för bias). Socialstyrelsen uttryckte att det fanns ett stort behov av fler studier av metodologisk god kvalitet.

I detta svar ingår elva primärstudier för den som är intresserad av att läsa vidare.

Primärstudier bedöms inte för risk för bias av SBU:s upplysningstjänst. Det är därför möjligt att flera av studierna kan ha haft högre risk för bias än vad SBU inkluderar i sina andra rapporttyper.

SBU:s upplysningstjänst identifierade elva primärstudier [5–15], för dessa har inte risken för bias bedömts och av det skälet finns inte resultat eller slutsatser beskrivna i text eller tabell. Studierna fokuserar på samarbetssamtal eller medling i jämförelse med traditionell förhandling eller namngivna medlingsmetoder i jämförelse med andra former av medling, där barn inkluderas i vissa studier och i andra inte.

MFoF har publicerat en rapport från år 2016 där de genomfört en kartläggning av föräldrars och professionellas upplevelser av samarbetssamtal [16]. Norska Folkehelseinstituttet har en översikt på området som gavs ut år 2013, den är dock inte en systematisk översikt utan en så kallad ”scoping review” som inte innehåller en risk för bias granskning av de inkluderade primärstudierna [17].

Detta svar är sammanställt av Therese Åström (projektledare), Maja Kärrman Fredriksson (informationsspecialist), Knut Sundell (intern sakkunnig), Sara Fundell (projektadministratör) samt Irene Edebert (produktsamordnare) vid SBU. Ansvarig avdelningschef är Pernilla Östlund.

Social Care Online via SCIE 12 December 2020

ERIC, Library, Information Science & Technology Abstracts, MEDLINE, MEDLINE with Full Text, Psychology and Behavioral Sciences Collection, APA PsycInfo, SocINDEX with Full Text, Academic Search Premier via ebsco.com 9 December 2020

1. Socialstyrelsen. Interventioner för att förebygga och hantera föräldrars konflikter och tvister kring vårdnad, boende och umgänge. En systematisk översikt om effekter. Stockholm: Socialstyrelsen; 2011. Artikelnr 2011-6-32. [accessed 11 Jun 2021]. Available from: https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2011-6-32.pdf.
2. SFS 2001:453. Socialtjänstlag. Svensk författningssamling. Stockholm: Socialdepartementet. [updated t.o.m. SFS 2021:53; accessed Jun 11 2021]. Available from: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453.
3. MFoF. Statistik om familjerätt 2019. Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF); 2020. Dnr: 4.2.5:999/19. [accessed 11 Jun 2021]. Available from: https://www.mfof.se/download/18.4fa6f584172a25f5dcf35dc/1591940916754/Statistik%20om%20familjer%C3%A4tt%202019_Faktablad.pdf.
https://www.domstol.se/globalassets/filer/gemensamt-innehall/styrning-och-riktlinjer/statistik/2021/domstolsstatistik-2020.pdf.
4. Bailey JD, Robbins SP. Couple empowerment in divorce: A comparison of mediated and nonmediated outcomes. Conflict Resolution Quarterly. 2005;22(4):453-72. Available from: https://doi.org/10.1002/crq.115.
5. Ballard RH, Holtzworth-Munroe A, Applegate AG, D'Onofrio BM, Bates JE. A randomized controlled trial of child-informed mediation. Psychol Public Policy Law. 2013;19(3):271-81.
6. Braver SL, Sandler IN, Hita LC, Wheeler LA. A randomized comparative effectiveness trial of two court‐connected programs for high‐conflict families. Fam Concil Courts Rev. 2016;54(3):349-63.
7. Emery RE, Laumann-Billings L, Waldron MC, Sbarra DA, Dillon P. Child custody mediation and litigation: custody, contact, and coparenting 12 years after initial dispute resolution. J Consult Clin Psychol. 2001;69(2):323-32. Available from: https://doi.org/10.1037//0022-006x.69.2.323.
8. Holtzworth-Munroe A, Beck CJ, Applegate AG, Adams JM, Rossi FS, Jiang LJ, et al. Intimate partner violence (IPV) and family dispute resolution: A randomized controlled trial comparing shuttle mediation, videoconferencing mediation, and litigation. Psychol Public Policy Law. 2020.
9. McIntosh JE, Tan ES. Young Children in Divorce and Separation: Pilot Study of a Mediation-Based Co-Parenting Intervention. Fam Court Rev. 2017;55(3):329-44.
10. McIntosh JE, Wells YD, Smyth BM, Long CM. Child-focused and child-inclusive divorce mediation: comparative outcomes from a prospective study of postseparation adjustment. Fam Court Rev. 2008;46(1):105-24.
11. Morris M, Halford WK, Petch J. A randomized controlled trial comparing family mediation with and without motivational interviewing. J Fam Psychol. 2018;32(2):269-75.
12. Pruett MK, Ebling R, Cowan PA. Pathways From A Us Co-Parenting Intervention To Legal Outcomes. Int J Law Policy Family. 2011;25(1):24-45.
13. Rudd BN, Ogle RK, Holtzworth-Munroe A, Applegate AG, D'Onofrio BM. Child-informed mediation study follow-up: Comparing the frequency of relitigation following different types of family mediation. Psychol Public Policy Law. 2015;21(4):452-7.
14. Sbarra DA, Emery RE. Deeper Into Divorce: Using Actor-Partner Analyses to Explore Systemic Differences in Coparenting Conflict Following Custody Dispute Resolution. J Fam Psychol. 2008;22(1):144-52.
15. MFoF. Samarbetssamtal. Kartläggning av föräldrars och samtalsledares erfarenheter. Skellefteå: Myndigheten för familjerätt och föräldraskapsstöd (MFoF); 2016. [accessed 11 Jun 2021]. Available from: https://mfof.se/download/18.7a15f94516e8e25421b18716/1574925630064/samarbetssamtal-kartlaggning.pdf.
16. Folkehelseinstitutt. Intervensjoner for å dempe foreldrekonflikt – en kunnskapsoversikt. Oslo: Nasjonalt folkehelseinstitutt; 2013. Rapport 2013:6. [accessed 11 Jun 2021]. Available from: https://www.fhi.no/globalassets/dokumenterfiler/rapporter/2013/intervensjoner-for-a-dempe-foreldrekonflikt---en-kunnskapsoversikt.pdf.