Förstudie: Behandlingsinsatser för flickor i tvångsvård

Detta är en sammanfattning av förstudie från SBU på en avgränsad fråga. Förstudien bygger inte på en systematisk litteratursökning. Kvaliteten på ingående studier som nämns i förstudien har inte bedömts. Denna förstudie har tagits fram av SBU:s kansli och utgör ett beslutsunderlag för SBU, men har inte granskats av SBU:s vetenskapliga råd eller nämnd.

Lästid: ca 5 min Publicerad: Publikationstyp:

Förstudie – sammanfattning

Sammanfattningen redovisar SBU:s ställnings­tagande mot bakgrund av förstudien, samt en kort beskrivning av vad som framkommit i förstudien. Om en förstudie visar att ämnet inte är lämpligt för någon av SBU:s produkt­typer avslutas processen.

Aktörer som haft betydelse för att förstudien tillkommit

☐ Regeringsuppdrag
☑ Förfrågan från annan myndighet: Statens Institutionsstyrelse (SiS)
☐ Förslag från verksamhetsföreträdare (t.ex. inom vård eller socialtjänst)
☐ Förslag från patienter, brukare eller klienter
☐ Annat

Bakgrund

Under 2020 var 8 300 barn och ungdomar placerade på ett hem för vård och boende [1]. Av dessa var 36 procent flickor. Årligen placeras drygt 1 000 barn och ungdomar på ett hem för vård och boende via Statens Institutionsstyrelse (SiS) [2]. De som placeras på SiS har ofta svår problematik med utagerande beteende, kriminalitet och missbruk eller annat socialt nedbrytande beteende. Många av dem har även psykiatrisk problematik [3]. De allra flesta barn och ungdomar som är placerade hos SiS är tvångsomhändertagna med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) [2].

Tidigare SBU-publikationer inom området

SBU har publicerat flera rapporter som rör ungdomar som är placerade inom institutionsvården:

  • Stöd till unga som ska flytta från placering i social dygnsvård [4]
  • Lågaffektivt bemötande för unga med utagerande beteende [5]
  • Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet [6]
  • Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarlig beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon [7]
  • Program för unga med antisocial problematik inom institutionsvård [8].

Syfte

Syftet med förstudien är att undersöka om det finns befintliga systematiska översikter eller rapid reviews som kan besvara frågeställningen:

  • Vilka är effekterna av behandlingsinsatser för flickor placerade i tvångsvård?

Personer inom kansliet som medverkat till förstudien

  • Therese Åström, projektledare
  • Ann Kristine Jonsson, informationsspecialist
  • Kerstin Mothander, projektadministratör
  • Sofia Tranæus, ansvarig avdelningschef

Beskrivning av kontakt med extern sakkunnig under förstudien

Ett flertal möten har skett med Camilla Jalling och Azadé Azid från Statens Institutionsstyrelse som har efterfrågat underlaget. Möten har även skett med Per Alexandersson, Karin Hermansson samt Niklas Långström från Socialstyrelsen som projektleder ett regeringsuppdrag avseende integrerad vård för unga som är placerade.

Projektledningen har även haft ett internt möte på SBU med medarbetare som har tidigare erfarenhet på området för att efterfråga deras synpunkter på frågeställning och PICO. Bland annat medverkade Karin Rydin som varit projektledare vid en JLA-prioritering av kunskapsbehov som avser ungdomar som har varit placerade inom barn- och ungdomspsykiatrin enligt tvångslagstiftning.

Vilka ska använda de resultat som kommer fram i SBU:s produkt?

Statens Institutionsstyrelse ska använda underlaget för metodutveckling avseende behandlingsinsatser för flickor placerade i tvångsvård.

Projektets frågeställning

Fråga 1. Vilka är effekterna av behandlingsinsatser för flickor placerade i tvångsvård?

  • P, population = Flickor, 11–25 år, som är placerade i tvångsvård (social, psykiatrisk och rättspsykiatrisk vård och även fängelse inkluderas)
  • I, intervention = Alla behandlingsinsatser som ges till flickor inom tvångsvård (vilket kan inkludera insatser för att minska missbruk och beroende, kriminalitet, utagerande beteende, självskadebeteende samt annan psykisk ohälsa både under och efter avslutad insats)
  • C, kontrollgrupp = Annan behandlingsinsats
  • O, utfall = Positiva och negativa effekter insatserna har avseende:
    • missbruk och beroende
    • kriminalitet
    • antisocialt beteende/allvarliga beteendeproblem/normbrytande beteende
    • aggressivitet
    • självskadebeteende och suicidförsök samt suicid
    • psykisk ohälsa (depression, ångest, nedstämdhet, ätstörning, PTSD)
    • hantering av NPF-diagnos, symtom
    • trygghet
    • livskvalitet
    • välbefinnande
    • tandvård
    • fysisk hälsa inklusive sexuellt överförbara sjukdomar
    • sysselsättning
    • utbildning
    • bostad
    • samverkan mellan exempelvis institution och socialtjänst, BUP och skola
    • upplevelser av behandlingsinsatser inom tvångsvården (hos flickorna själva samt hos anhöriga)

Litteratursökning

En litteratursökning genomfördes i Medline (EBSCO) PsycINFO (EBSCO) och SocINDEX (EBSCO) i syfte att identifiera redan sammanställd kunskap. Mot bakgrund av uppdragets och frågeställningens karaktär så gjordes en sökning baserad enbart på fritext. En omfattande kartläggning gjordes av ämnesområdets terminologi för att säkerställa en tillräckligt bred ansats. Avgränsningar gjordes avseende publiceringsår (2000 och framåt) och språk (engelska, danska, norska och svenska).

Sökningen efter systematiska översikter och rapid reviews gav 231 träffar. Dessa relevansgranskades av en projektledare via verktyget Rayyan. Av dessa relevansgranskades sedan 17 i fulltext. Ett kriterium var att artiklarna skulle vara publicerad senast 2011.

Ingen av de relevansgranskade artiklarna bedömdes vara relevant utifrån frågeställningen och PICO.

Projektets avgränsningar

Förstudien avser endast social och psykologisk behandling, inte bältesläggning och isolering. Den avgränsades också till att inte inkludera läkemedel eller någon form av medicinsk behandling.

Om det finns subgruppsanalyser av flickor som har problem med missbruk, kriminalitet eller båda kombinerat med diagnostiserade neuropsykiatriska funktionsnedsättningar är det av särskilt intresse utifrån Socialstyrelsens regeringsuppdrag avseende integrerad vård för unga som är placerade.

Hälsoekonomi samt etiska och sociala aspekter

Förstudien avser identifieringar av systematiska översikter och rapid reviews. Därför har SBU inte genomfört kompletterade sökningar efter primärstudier för att undersöka om det finns tillräckligt med studier som underlag för att starta en utvärdering. Hälsoekonomi, etik och sociala aspekter beaktas därmed inte i förstudien.

Referenser

  1. Socialstyrelsen. Statistik om socialtjänstinsatser till barn och unga 2020. 2021. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/statistik/2021-8-7516.pdf den 2021-09-03.
  2. Statens Institutionsstyrelse. Vår verksamhet. 2021. Hämtad från https://www.stat-inst.se/var-verksamhet/vard-av-unga/ den 2021-09-03
  3. Socialstyrelsen. Vård för unga i HVB utifrån deras samlade behov. Förutsättningar och för integrerad och annan specialiserad form. Vård för barn och unga i HVB utifrån deras samlade behov. 2019. Hämtad från https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepoint-dokument/artikelkatalog/ovrigt/2019-2-12.pd den 4 oktober 2021.
  4. SBU. Stöd till unga som ska flytta från placering i social dygnsvård. En systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. SBU-rapport nr 316.
  5. SBU. Lågaffektivt bemötande för unga med utagerande beteende. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2020. SBU Upplysningstjänst rapportnummer 202030.
  6. SBU. Risk- och behovsbedömning av ungdomar avseende återfall i våld och annan kriminalitet; 2019. En systematisk översikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2019. SBU-rapport nr 303.
  7. SBU. Behandlingsfamiljer för ungdomar med allvarliga beteendeproblem – Treatment Foster Care Oregon. En systematisk översikt och utvärdering inklusive ekonomiska och etiska aspekter. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2018. SBU-rapport nr 279.
  8. SBU. Program för ungdomar med antisocial problematik inom institutionsvård. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2016. SBU-rapport nr 252.

Ställningstagande mot bakgrund av förstudien

☐ Starta SBU Utvärderar
☐ Starta SBU Bereder
☐ Starta SBU Kommenterar
☐ Starta SBU Upplysningstjänstsvar
☐ Starta SBU Kartlägger
☐ Resulterade i vetenskapliga kunskapsluckor
Avsluta i och med förstudien

Publicerad: Diarienr: SBU 2021/239
Sidan publicerad