Läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom

Efter det att denna rapport publicerades har ett acetylkolinesteras­hämmande läkemedel avregistrerats (takrin) och ett nytt godkänts (galantamin). Ytterligare randomiserade studier, dock med begränsade uppföljningstider, har tillkommit. Ett antal ekonomiska modellanalyser, där extrapolering av effekter och kostnader på 10 års sikt gjorts, har även publicerats.

SBU har tagit fram en systematisk kunskaps­sammanställning i vilken en mängd olika åtgärder vid demenssjukdom, bland annat acetylkolinesteras­hämmande läkemedel, har belysts. Rapporten om demenssjukdomar publicerades år 2006. Vetenskaplig utvärdering av dessa läkemedel har även gjorts vid SBU:s kanadensiska motsvarighet, CCOHTA, och vid NICE i England. Föreliggande Alert-rapport kommer därför i nuläget inte att uppdateras.

Läkemedelsverket har utkommit med rekommendationer kring farmakologisk behandling av kognitiv störning vid Alzheimers sjukdom (2002).

Alerts bedömning

Version: 1.1

I Sverige beräknas 75 000 personer lida av Alzheimers sjukdom, vilket utgör mellan 40 och 60 procent av alla demenssjukdomar. Sjukdomen uppträder huvudsakligen hos personer över 65 år, men det finns en tidig form som ger symtom redan i 40–50-årsåldern. Det saknas botande behandling men i ökad utsträckning har läkemedel börjat användas för behandling av symtom. Även en rad andra medicinska åtgärder och omvårdnadsinsatser används för att bevara eller förbättra funktionstillståndet hos patienten. Samhällets kostnader för insatser inom omsorgen och särskilda boendeformer för patienter med Alzheimers sjukdom är mycket höga.

I början av år 2000 fanns det i Sverige tre läkemedel av samma typ för symtomatisk behandling av Alzheimers sjukdom (takrin, donepezil, rivastigmin). Användningen av dessa är i ökande med stora variationer i praxis inom landet.

De aktuella läkemedlen har i studier jämförts med en icke verksam substans med avseende på effekten på patientens funktionsförmåga och livskvalitet. I några fall har också anhöriga skattat effekten av behandlingen.

Under en begränsad tid kan man, hos en mindre grupp patienter, uppnå en förbättring av intellektuella funktioner och i vissa avseenden aktivitet i det dagliga livet (ADL). Bland de som inte förbättras bibehåller en större andel sin funktionsförmåga med aktiv behandling jämfört med placebogruppen. Det är svårt att värdera den kliniska betydelsen och dess praktiska konsekvenser för patienter och anhöriga i de fall behandlingen haft en positiv effekt. Illamående, diarré och kräkningar förekommer i mindre än 20 procent av fallen. Andra biverkningar såsom arytmier och svimningsanfall förekommer men är ovanliga.

Alert bedömer att det finns viss* vetenskaplig dokumentation om effekter och biverkningar på kort sikt vid behandling med dessa läkemedel. Utifrån nuvarande resultat från preliminära hälsoekonomiska modellstudier kan kostnadseffektiviteten hos dagens läkemedel inte bedömas. En sådan bedömning kräver långtidsresultat och kostnadsdata för vård och omsorg under en längre tidsperiod. Det finns för närvarande därför ringa* vetenskaplig dokumentation om långtidseffekter och kostnadseffektivitet.

Bristen på säker och praktiskt tillämpbar kunskap rörande de medicinska och ekonomiska effekterna av läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom pekar på ett stort behov av ytterligare studier där, för patient och anhöriga, betydelsefulla resultat bör studeras.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Jan Marcusson, professor, Geriatriska kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping. Kommenterat av Sture Eriksson, Docent, överläkare, Geriatriska kliniken, Norrlands Universitetssjukhus, Umeå, Agneta Nordberg, Professor, överläkare, Geriatriska kliniken, Huddinge Sjukhus, Huddinge, Anders Wallin, Professor, överläkare, Psykiatriska kliniken, Mölndals sjukhus, Anders Wimo, Docent, distriktsläkare, Bergsjö hälsocentral, och representanter för Pfizer, Novartis, Parke-Davis, Hoechst-Marion Roussel.