Kombinationsbehandling vid kronisk hepatit C

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Varje år upptäcks cirka 2 500 nya fall av hepatit C i Sverige. Merparten av sjukdomsfallen upptäcks vid hälsokontroller eller utredning av andra sjukdomstillstånd. Cirka 30 procent av patienterna med kronisk hepatit C utvecklar cirrhos (skrumplever) inom en 20-årsperiod. Ribavirin är ett nytt läkemedel som i kombination med interferon alfa-2b har godkänts för behandling av vuxna patienter (>18 år) med kronisk hepatit C. Det beräknas att cirka 60 procent av fallen lämpar sig för behandling enligt uppställda kriterier. Behandlingen ges under lång tid, minst 24 veckor och i svårbehandlade fall 48 veckor.

Patientnytta, risker och biverkningar

I flera randomiserade studier har det visats att kombinationsterapi ger ett förbättrat behandlingsresultat jämfört med monoterapi med interferon, som tidigare var den enda tillgängliga behandlingsmetoden. Ribavirin i kombination med interferon kan dock innebära allvarliga risker för vissa patientgrupper, t ex om patienten har hjärtsjukdom eller har tidigare eller pågående allvarliga psykiatriska tillstånd. Biverkningar är vanligt förekommande och de flesta patienter erfar sänkt livskvalitet under behandlingen.

Ekonomiska aspekter

Läkemedelskostnaden för en 24 respektive 48 veckors behandlingskur med ribavirin och interferon, uppgår till cirka 55 000 respektive 110 000 kronor. Den totala läkemedelskostnaden för de fall som årligen skulle kunna bli aktuella för behandling uppgår till 65–100 miljoner kronor. Detta innebär en merkostnad jämfört med monoterapi med interferon på 35–50 miljoner kronor per år. Under en övergångsperiod kommer det dock att krävas betydligt större behandlingsinsatser, eftersom det finns ett stort antal patienter, med redan upptäckt sjukdom, som uppfyller kriterierna för behandling. I modellanalyser, där man gjort antaganden om den långsiktiga effekten och kostnader, har uppskattats att merkostnaden per vunnet levnadsår för kombinationsbehandling, jämfört med gängse behandling, blir måttlig.

Kunskapsläge

Det finns god* vetenskaplig dokumentation om kombinationsbehandlingens korttidseffekter. Begränsade uppföljningsdata upp till åtta år visar på bestående virusfrihet. Det finns ingen* dokumentation om kombinations­behandlingens långtidseffekter, d v s i vilken utsträckning incidensen av cirrhos och levercancer minskar. Det finns ringa* dokumentation om metodens kostnadseffektivitet.

Kombinationsbehandling med ribavirin och interferon bör begränsas till godkända indikationer och bli föremål för vetenskaplig uppföljning av långtidseffekter och analyser av kostnadseffektivitet baserade på faktiska data, som möjliggör en verifiering av förekommande modellberäkningar.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med Ingrid Uhnoo, docent, Läkemedelsverket, Uppsala. Rapporten har granskats av Ola Weiland, professor, Infektionskliniken, Huddinge universitetssjukhus.