Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Hörapparat för vuxna – nytta och kostnader

Lästid: ca 2 min Publicerad: 2003-01-01 Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Inledning

I Sverige beräknas 560 000 vuxna personer ha så stor hörselnedsättning att de kan ha nytta av hörapparat. Ungefär 270 000 vuxna har hörapparat, varav mer än hälften använder den regelbundet.

Syftet med litteraturgranskningen är att besvara följande frågor: (1) Vid vilken grad av hörselnedsättning kan hörapparat vara till så stor hjälp att den motiverar utprovning och förskrivning? och (2) Vad är känt om värdet av olika tekniska funktioner i moderna hörapparater? samt (3) Vilka är kostnaderna för utprovning och för hörapparater i Sverige?

Metod

Engelskspråkig litteratur söktes i Medline för perioden 1990 t.o.m. december 2002. Ett särskilt protokoll tillämpades för granskning av kvaliteten i de artiklar som behandlade förekomst av hörselnedsättning och nyttan av hörapparat.

Resultat

Hörapparater är främst till nytta för dem som har måttlig till svår hörselnedsättning. Hörapparater kan inte återge normal hörsel. Vid lätt och måttligt nedsatt hörsel finns det ingen risk för att hörapparaten orsakar en permanent hörselförsämring om gällande utprovningsrutiner följs.

Vid jämförelse mellan äldre enklare former av signalbehandling (så kallade linjära hörapparater) och mer avancerad signalbehandling (så kallade olinjära hörapparater) har inga säkerställda skillnader kunnat påvisas med taltest i laboratorium. Flera studier visar dock fördelar med olinjära hörapparater i fråga om ljudkvalitet och nytta i vardagslivet enligt användarna.

Bevis saknas för att hörapparater med digital förstärkning är bättre än moderna hörapparater med analog förstärkning. Hörapparater har vanligen rundkännande mikrofon, men de kan även utrustas med riktningskänslig mikrofon. En del användare lägger märke till skillnaden och utnyttjar den riktningskänsliga mikrofonen i bullriga miljöer medan de ofta föredrar rundkännande mikrofon i lugnare miljöer. Det är inte visat att två hörapparater ger större nytta än en hörapparat i brukarens vardagssituation.

Drygt 58 000 personer i åldrarna 18 år och däröver beräknas ha fått hörapparat under år 2002. De sammanlagda kostnaderna för hörapparater, utprovningar och anpassningar av hörapparater beräknas ha uppgått till 562 miljoner kronor. Det finns stora skillnader mellan sjukvårdshuvudmännen i antalet inköpta hörapparater per invånare och i valet mellan olika typer av hörapparater.

Citera denna SBU-rapport:
SBU. Hörapparat för vuxna – nytta och kostnader. En systematisk litteraturöversikt. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2003. SBU-rapport nr 164. ISBN 91-87890-85-2.

Projektgrupp

Stig Arlinger, Civ ing, med dr, professor, Hörselvården, Universitetssjukhuset Linköping, Linköping
Bengt Brorsson, Fil kand, dr med sc, docent, SBU, Stockholm
Caroline Lagerbring, Med kand, AT-läkare, Saltsjö-Boo vårdcentral,
Arne Leijon, Civ ing, tekn dr, professor, Institutionen för tal, Kungl. Tekniska Högskolan, Stockholm
Ulf Rosenhall, Överläkare, med dr, professor, Hörselkliniken, teknisk och klinisk audiologi, Karolinska Institutet,
Tore Scherstén, Med dr, professor emeritus, Båstad

Sidan publicerad 2003-01-01