Denna publikation publicerades för mer än 5 år sedan. Kunskapen kan ha förändrats genom att ny forskning tillkommit och att den visar på andra resultat. Det är dock mindre troligt att resultat med starkt vetenskapligt stöd förändras, även om nya studier tillkommer.

Hjärnskakning – övervakning på sjukhus eller datortomografi och hemgång?

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

SBU:s slutsatser

I denna rapport granskas det vetenskapliga underlaget för två strategier för akut omhändertagande av hjärnskakning: övervakning på sjukhus respektive datortomografi (DT) och hemgång. Rapporten belyser fördelar och risker för patienterna samt kostnader för sjukvård och samhälle.

  • För patienter sex år och äldre med hjärnskakning är DT och tidig hemgång kliniskt likvärdigt med övervakning på sjukhus (Evidensstyrka 2). För barn under sex år saknas studier som direkt jämför sjukhusövervakning med DT och hemgång.
  • Risken är liten att patienter med hjärnskakning och normala fynd på DT utvecklar ett allvarligt följdtillstånd inom några dygn (Evidensstyrka 1).
  • Kostnaderna för akut omhändertagande av patienter med hjärnskakning är cirka 30 procent lägre med DT-strategin än med sjukhusövervakning (Evidensstyrka 1).
  • Patienttillfredsställelsen är mycket hög och lika med båda vårdformerna (Evidensstyrka 1).
  • Övervakning på sjukhus är idag den dominerande vårdformen vid hjärnskakning i Sverige.
  • En DT-undersökning av skallen ger i medelvärde en stråldos på 15-30 mGy hos barn under 2 år, 30-60 mGy hos barn mellan 2 och 15 år och 50–70 mGy hos vuxna. Genom optimering av utrustning och genomförande kan doserna på många sjukhus ytterligare reduceras. Det saknas idag stråldos­rekommendationer för DT-undersökning av skallen hos barn.
  • Det saknas studier som direkt undersöker strålningsriskerna av DT vid hjärnskakning, men med korrekta indikationer och optimerade stråldoser är riskerna för vuxna och barn över 18 månaders ålder mycket små. För barn som inte har uppnått 18 månaders ålder måste en liten risk för framtida skada noggrant vägas mot vinsten med DT i akutskedet i varje enskilt fall.
  • Vid genomgång av Socialstyrelsens riskdatabas och Patientförsäkringens skadedatabas för åren 1997–2005 påträffades 32 fall med koppling till initial handläggning av patienter med hjärnskakning. Inte i något fall hade patienten genomgått tidig DT.

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Jörgen Borg
  • Ingrid Emanuelson
  • Per Hall
  • Elna-Marie Larsson
  • Wolfram Leitz
  • Rurik Löfmark
  • Sven Oredsson (ordförande)
  • Roger Siemund

SBU

  • Jean-Luc af Geijerstam (projektledare)
  • Ewalotte Ränzlöv (projektassistent)
  • Adjungerad: Lars-Åke Marké
Sidan publicerad