Denna publikation publicerades för mer än två år sedan. Kunskapsläget kan ha förändrats.

Fysisk träning vid hjärtsvikt

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Lästid: ca 2 min Publicerad: Publikationstyp:
Dela:

Alerts bedömning

Version: 1

Metod och målgrupp

Fysisk träning är en etablerad behandlingsmetod vid rehabilitering av patienter med kranskärlssjukdomar som hjärtinfarkt och kärlkramp. Syftet med behandlingen är att öka den fysiska prestationsförmågan, vilket på lång sikt förväntas kunna reducera sjuklighet och för tidig död. Metoden har nu även prövats vid rehabilitering av patienter med hjärtsvikt som komplement till annan behandling, exempelvis med läkemedel. Man uppskattar att cirka 200 000 personer i Sverige lider av hjärtsvikt. En förutsättning för att komma ifråga för metoden är att patienten har en stabil hjärtsviktssjukdom och inte får kärlkramp vid ansträngning. Målgruppen uppskattas till cirka 50 000 patienter årligen i Sverige.

Patientnytta

Resultat har publicerats från 15 randomiserade kontrollerade studier där fysisk träning som tilläggsmetod vid rehabilitering av svårt sjuka patienter med kronisk hjärtsvikt har prövats. I studierna ingick sammanlagt cirka 600 patienter i åldern 50–70 år. Träningsprogrammen genomfördes under medicinsk övervakning. Olika träningsformer användes, t ex ergometercykling och promenader. Träningspassen upprepades 2–3 gånger per vecka och pågick mellan 1 och 6 månader. Som effektmått användes förändring i fysisk prestationsförmåga, livskvalitet, sjuklighet och dödlighet. I samtliga studier fann man att patienternas fysiska prestationsförmåga ökade med mellan 20 och 38 procent. I sex av de nio studier där livskvalitet studerats visades en förbättrad livskvalitet i träningsgruppen jämfört med den grupp som inte genomgått något träningsprogram. I övriga tre studier kunde ingen påverkan på livskvalitet ses. Inga säkra slutsatser kan dras huruvida hjärtkomplikationer eller dödlighet påverkades av den fysiska träningen.

Ekonomiska aspekter

Det saknas vetenskapliga studier som belyser metodens kostnadseffektivitet.

Kunskapsläget

Det finns viss* kunskap om metodens effekter, men ingen* kunskap om dess kostnadseffektivitet. För att säkert kunna bedöma effekterna av fysisk träning vid hjärtsvikt är det därför angeläget att tillräckligt stora studier med långtidsuppföljning genomförs. En fördel är då om träningsprogram används som patienterna kan utföra utan specialövervakning. Sådana studier bör även inkludera hälsoekonomiska aspekter.

* Detta är en värdering av den vetenskapliga dokumentationens kvalitet och bevisvärde för den aktuella frågeställningen. Bedömningen görs på en fyrgradig skala; (1) god, (2) viss, (3) ringa eller (4) ingen.

Detta är Alertrådets sammanfattning och bedömning av kunskapsläget. Den bygger på en rapport som utarbetats vid SBU i samarbete med André Biskop, kardiolog, Leningrads läns kardiologiska sjukhus, S:t Petersburg och Hans Persson, med dr, Kardiologiska kliniken, Danderyds sjukhus, Stockholm. Rapporten har granskats av Mona Britton, professor, Internmedicin, Karolinska Institutet, Medicinskt sakkunnig, SBU, Stockholm.

Alert bedrivs i samverkan mellan SBU, Läkemedelsverket, Socialstyrelsen och Landstingsförbundet.

Citera denna SBU Alert-rapport: SBU Alert. Fysisk träning vid hjärtsvikt. Version 1. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU); 2002. http://www.sbu.se

Sidan publicerad