Behandling och sociala stödinsatser vid samsjuklighet mellan beroende och andra psykiatriska tillstånd

En systematisk översikt och utvärdering av läkemedelsbehandling, psykologiska och psykosociala insatser samt hälsoekonomiska aspekter – Del 1 Läkemedelsbehandling

Utvärderingen genomförs i två steg och i denna delrapport utvärderas effekter av läkemedel. I en kommande slutrapport ingår både effekter av psykologiska och psykosociala insatser, uppdaterade resultat från denna delrapport om läkemedelseffekter samt etiska aspekter.

Lästid: ca 4 min Publicerad: Publikationstyp:

SBU Utvärderar

En systematisk översikt av det vetenskapliga underlaget för positiva och negativa effekter på hälsa, socialt liv eller funktionstillstånd för en metod eller insats. Beroende på frågans art kan rapporten även innehålla analyser av ekonomiska, etiska och sociala aspekter. Ämnessakkunniga deltar i arbetet och rapporten granskas av oberoende experter. Rapportens slutsatser fastställs av SBU:s nämnd.

Populärvetenskaplig sammanfattning

Huvudbudskap

För flertalet läkemedel som används vid samsjuklighet går det inte att bedöma om behandling är mer effektiv än placebo, varken för beroendetillståndet eller för det psykiatriska tillståndet, eftersom det vetenskapliga underlaget är otillräckligt.

Slutsatser

Efter att ha gått igenom den vetenskapliga litteraturen har SBU dragit följande slutsatser:

  • Mer och bättre forskning behövs kring effekter av de flesta läkemedel som förekommer vid samsjuklighet. Det är särskilt angeläget med studier om:
    • effekter av kombinationer av läkemedel för både beroende och psykiatriska tillstånd samt
    • effekter av läkemedel vid ADHD och olika typer av beroendetillstånd
  • Naltrexonbehandling vid alkoholberoende och samtidigt psykiatriskt tillstånd bedöms kunna minska alkoholkonsumtionen och tycks inte ha någon negativ effekt på det psykiatriska tillståndet.

Hur kan de viktigaste resultaten förstås?

Att tillförlitliga resultat saknas för läkemedelsbehandling behöver inte betyda att behandling inte har någon effekt, utan endast att kunskapsläget är otillräckligt. I majoriteten av de studier som analyserats blev deltagarna generellt bättre under studieperioden, både vad gäller substansbruk och särskilt vad gäller psykiska symtom, oavsett om deltagarna tilldelats ett läkemedel eller placebo. Detta kan tyda på vikten av att initiera någon form av behandling och kontinuerlig vårdkontakt. Tills bättre vetenskaplig kunskap finns för tillstånd med samsjuklighet får val av läkemedel till patienter baseras på vetenskapligt grundade rekommendationer för respektive tillstånd, beprövad erfarenhet samt individens specifika behov och önskemål.

Vad handlar rapporten om?

Nationella behandlingsrekommendationer om läkemedel vid samsjuklighet saknas i stor utsträckning och de vetenskapliga underlagen i Socialstyrelsens riktlinjer för vård och stöd vid missbruk och beroende har inte uppdaterats sedan 2015 beträffande samsjuklighet. Syftet har därför varit att utvärdera effekter av läkemedelsbehandling för personer som har ett diagnostiserat beroendetillstånd och samtidigt ett eller flera andra diagnostiserade psykiatriska tillstånd. Den här typen av samsjuklighet är vanlig. Internationella undersökningar har visat att upp till 70 procent av beroendepatienter inom hälso- och sjukvården också har minst en annan psykisk sjukdom. Samsjukligheten leder ofta till väsentligt sämre hälsa och livskvalitet, sämre behandlingsprognos och ökad risk för förtida död jämfört med vid enbart ett av tillstånden. Rapporten tar även upp hälsoekonomiska aspekter.

Vilka studier ligger till grund för resultaten?

Den senaste litteratursökningen gjordes under mars och april 2023. Totalt inkluderades 48 studier, beskrivna i 51 artiklar som utvärderade effekten av olika läkemedel på substansbruk, psykiska symtom, kvarstannande i behandling och livskvalitet. Tillförlitligheten hos resultaten är genomgående mycket låg, framför allt på grund av stora bortfall av studiedeltagare i de inkluderade studierna samt stor osäkerhet kring de sammanvägda effekterna.

Tabell 1 Sammanfattning av insatsernas effekter samt resultatens tillförlitlighet
Jämförelse   Utfall  Antal studier, antal deltagare Resultatets tillförlitlighet Tolkning
Depression och samtidigt alkoholberoende
SSRI Placebo Alkoholkonsumtion  6 studier
N=852
Symbol som visar mycket lågt tillförlitlighet.png Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Depression  5 studier
N=801
Symbol som visar mycket lågt tillförlitlighet.png Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
Depression och samtidigt kokainberoende
SSRI/SNRI Placebo Substansbruk 2 studier
N=198
Symbol som visar mycket lågt tillförlitlighet.png Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Depression  2 studier
N=198
Symbol som visar mycket lågt tillförlitlighet.png Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
Depression och samtidigt opioidberoende
SSRI Placebo Substansbruk 2 studier
N=139
Symbol som visar mycket lågt tillförlitlighet.png Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Depression  2 studier
N=139
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
TCA Placebo Substansbruk 2 studier
N=183
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Depression  2 studier
N=183
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
Bipolär sjukdom och samtidigt alkoholberoende
Quetiapin Placebo Alkoholkonsumtion 4 studier
N=602
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Depression  4 studier
N=610
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Ångest 2 studier
N=369
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Livskvalitet 2 studier
N=256
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
ADHD och samtidigt kokain eller amfetaminberoende
Metylfenidat eller amfetaminsalt Placebo Kokain- eller amfetaminbruk 4 studier
N=334
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    Deltagare med symtomförbättring 3 studier
N=286
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
PTSD och samtidigt alkoholberoende
Alfa-1-antagonist Placebo Alkoholkonsumtion 3 studier
N=267
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
    PTSD-symtom 3 studier
N=267
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
Alkoholberoende och samtidigt psykiatriskt tillstånd
Naltrexon Placebo Alkoholkonsumtion 4 studier
N=620
Symbol som visar låg tillförlitlighet.svg Minskning av alkoholkonsumtion
    Psykiska symtom 4 studier
N=620
Symbol som visar låg tillförlitlighet.svg Ingen negativ effekt
    Psykiska symtom 4 studier
N=620
Symbol som visar mycket låg tillförlitlighet.svg Det går inte att bedöma om det finns en positiv effekt
Publicerad: Rapportnr: 372 Diarienr: SBU 2021/775 ISBN: 978-91-987555-0-3 https://www.sbu.se/372

Projektgrupp

Sakkunniga

  • Agneta Öjehagen, professor, doktor i medicinsk vetenskap, leg. psykoterapeut, Institutionen för kliniska vetenskaper, Lunds universitet
  • Sara Wallhed Finn, leg. psykolog, med. dr., Beroendecentrum Stockholm, Institutionen för global folkhälsa, Karolinska Institutet
  • Annika Nordström, forskningsledare, med.dr., FoU Socialtjänst, Region Västerbotten
  • Åsa Magnusson, överläkare, med. dr., Beroendecentrum Stockholm, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Karolinska Institutet
  • Joar Guterstam, överläkare, med. dr., Beroendecentrum Stockholm
  • Anders Hammarberg, docent, leg. psykoterapeut, Institutionen för klinisk neurovetenskap, Centrum för psykiatriforskning, Karolinska Institutet

Kansli

  • Nils Stenström, projektledare,
  • Marie Österberg, projektledare
  • Idha Kurtsdotter, projektledare (från och med 2023-01-01)
  • Rebecca A. Silverstein, projektledare (från och med mars 2023)
  • Annicka Hedman, projektledare (från och med 2023-03-23 till och med 2023-10-03)
  • Hanna Olofsson, informationsspecialist (till och med 2022-08-31)
  • Carl Gornitzki, informationsspecialist (från och med 2022-09-01)
  • Irini Åberg, projektadministratör
  • Johanna Wiss, hälsoekonom
  • Jenny Berg, hälsoekonom 
Sidan publicerad